Sverige, liksom övriga världen, står inför demografiska förändringar som innebär attförsörjningsbördan blir allt tyngre för dem i arbetsför ålder. För att klarakompetensförsörjningen räcker det inte med rekrytering, redan anställda behöver vilja ochkunna stanna i arbetslivet under längre tid. Åtgärder för en hållbar arbetsmiljö behöver göraspå samtliga nivåer: samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. Det råder brist påbehöriga lärare och förskollärare och prognosen ser ut att kvarstå minst ett tiotal år framöver.Mot den bakgrunden har vi valt att undersöka hur rektorer arbetar med åtgärder för att skapaett hållbart arbetsliv för medarbetare i alla åldrar samt rektorernas tankar kring vilka ytterligareåtgärder som skulle kunna bidra till ett hållbart arbetsliv för anställda inom skolan. Detta är enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån Kerstin Nilssonssustainable working life in all ages-modell (swAge). Fem kommunanställda rektorer från trekommuner deltog i studien. Studien visar att rektorerna prioriterar arbete för ett hållbartarbetsliv både på individ- och gruppnivå, och att de upplever stöd i detta arbete frånstyrdokument, HR, företagshälsa, och elevhälsa. Ingen rektor lade fokus vid individensekonomi, däremot pratade fyra av fem rektorer mycket om möjligheten för anställda att kunnaarbeta hemifrån, gå ner i tid eller anpassa arbetsuppgifter. Samtliga var positiva till att behållasina äldre anställda, vilket är vanligt inom kunskapstäta organisationer. Trots rektorernaserfarenhet, kunskap och villighet ser vi ett behov av en tydlig arbetsmodell för att kommavidare i detta arbete.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka två skolors verksamheter utifrån begreppet flexibilitet. Skolpersonal intervjuades med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer om sina upplevelser av möjligt handlingsutrymme, samt bredd och variation av arbetsuppgifter. Studiens syfte var att ta reda på vilka lärprocesser och kompetenser som utvecklades för att hantera kravet på flexibilitet. Resultatet visade att skolpersonals arbete var oförutsägbart, föränderligt, varierande och kravfyllt från olika håll. Respondenterna fick utföra fler arbetsuppgifter av administrativ karaktär idag och deras yrkesroller har blivit komplexa och breddade. Många arbetade på sin fritid för att känna att de "hann med" arbetet. Upplevelsen var att organisationen inte var flexibel, men att den förväntade sig att medarbetarna var flexibla och att de arbetade för att nå målen med begränsat handlingsutrymme. Respondenterna menade att det krävs en större samverkan mellan utbildning och arbetsliv så att utbildningarna blir mer verklighetsförankrade och uppdaterade. Kollegor i form av arbetslag, tillsammans med erfarenhet, verkade vara det viktigaste för att uppleva hanterbarhet kring kraven på flexibilitet. Lärare upplevde, i större utsträckning än övrig personal, ett större handlingsutrymme och mer tid i arbetslaget. De hade därmed större möjlighet till utvecklingsinriktat lärande och kompetens som utveckling, snarare än anpassning. Andra yrkesgrupper menade att planeringstid och delaktighet i arbetslag krävs i större utsträckning för kompetensutveckling och utvecklingsinriktat lärande. Resultatet av denna studie visar likheter med tidigare forskning, men att det också finns behov av lärande – och kompetensutvecklingsstrategier kring komplexa arbeten, och hur skolpersonals yrken ska hanteras på ett sätt som är stärkande för professionen. Denna studie skulle kunna vara ett bidrag till underlag för en sådan forskning. / This qualitative study aimed to examine the organization of two schools by the term flexibility. School personnel was interviewed, using six semi-structured interviews, about their experiences of possible latitude and the breadth and variety of tasks. The study's purpose was to find out which learning processes and competences developed to cope with the requirement for flexibility. The study showed that school personnel work was unpredictable, changeable, diverse and demanding from different directions. The respondents had more tasks of an administrative nature nowadays and their professional roles have become complex and broadened. Many worked in their spare time to feel they "catch up" on work. It was felt that the organization wasn't flexible, but that it expected that employees were flexible and worked to achieve the goals with limited latitude. Respondents believed that a greater synergy between education and employment was required, so that the programs are more reality-based and updated.Colleagues, along with experience, appeared to be the most important to manage the requirements for flexibility. Teachers experienced, to a greater extent than other employees, more freedom and more time with colleagues and thus had greater opportunities for development-oriented learning and competence development, rather than adaptation-oriented learning. Other professionals believe that planning time and involvement in work teams is required to a greater extent for competence and learning development. This study has some similarities to earlier research, but it also shows that there is a need for more research in this area. There is a need for learning - and skills development strategies for complex jobs and how they should be managed in an empowering way. My study could be a contribution to a basis for such research.

Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde. / The purpose of the study was to investigate if high experienced harassment can explain high self-rated (un) health.  This was done by asking 420 employees to answer an internet questionnaire consisting based on the measuring intstruments Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) and The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012).  The main result of the study showed that harassment in workplace has an impact on the self- rated health in all of the different areas of health (cognitive exhaustion, disturbed sleep, fatigue, somatic symptoms, irritability, negative affect) the results also showed that there is a difference between men and women consider harassments effects on the self-rated health. The results showed that men´s self-rated health was affected more than women in all of the areas except one.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsättningar att det gränslösa arbetslivet på ett tillfredsställande sätt ska fungera för att reducera påverkan på anställdas hälsa. Den syftar även till att undersöka hur organisationer kan skapa en hållbar grund för anställda att kunna prestera på arbetet när man jobbar under gränslösa förhållanden                         Metod:                            En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgänglighet och gränslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                               Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det gränslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anställda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering. Organisationer kan även skapa strukturer för det sociala stödet som i många fall krävs för att individer i organisationer ska kunna upprätta egna strategier för att kunna hantera de påfrestningar som tillkommer vid gränslöst arbete. / Purpose:                        The purpose of this paper is to investigate how organizations can work to meet the prerequisites of the limitless working life in a satisfactory way in order to reduce the impact on employees' health. It also aims to examine how organizations can create a sustainable basis for employees to perform at work when working under limitless conditions.     Method:                          A cross-sectional study that deals with the phenomenon availability and limitless working life with an inductive approach. Data has been collected qualitatively through unstructured interviews.                             Results:                           The study has shown that the negative aspects linked to the limitless working life largely can be managed by organizational efforts. Organizations can sensitize the problem to their employees through e.g. courses in stress management or prioritization. Organizations can also create structures for social support which in many cases required individuals in organizations to establish their own strategies to cope with the stress caused by the limitless working life.

Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.

Dagens rörliga arbetsmarknad karaktäriseras av strukturell förändring och teknisk utveckling som ställer krav på organisationer att arbeta aktivt för att behålla sin arbetskraft. Undersökningar visar att anställda som anser att deras arbete meningsfullt samt är nöjda med introduktionsprocessen tenderar att stanna längre på sin arbetsplats, jämfört med anställda som är missnöjda. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om anställdas meningsskapande, vilket vi undersökt genom att studera hur doktorander vid Uppsala universitet tillskriver introduktionsprocessen mening. För att fånga individernas uppfattningar av meningsskapande till introduktionsprocessen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex stycken doktorander vilka alla gått samma introduktionsutbildning. För att bidra med kunskap om hur anställda skapar mening till introduktionsprocesser har vi använt oss av Karl Weicks (1995) teori om meningsskapande i organisationer. Genom kodning och tematisering av intervjutranskripten har studiens centrala frågeställningar Hur beskriver doktorander sina upplevelser av introduktionsprocessen? och Hur upplever doktorander att de har påverkats av introduktionsprocessen? besvarats. Resultatet visar att anställda beskriver introduktionsprocessen som en ordningsskapande och kontinuerlig process samt att tidigare erfarenhet och förväntningar påverkar meningsskapandet. Individer skapar mening till introduktionsprocessen genom kommunikation samt genom att motsätta sig och anpassa sig till de budskap som förmedlas från organisationen. Resultatet påvisar även att den mening som de anställda tillskriver introduktionen samspelar med identitetskonstruktion och agerande. / In light of a changeable labor market characterized by structural transformation and technical development, organizations today need to work actively on maintaining their labor force. Studies show that employees who consider their work meaningful and are happy with their introduction tend to stay employed longer at the organization, then employees that are dissatisfied. The purpose of this study is to contribute with knowledge of employees’ sensemaking. This purpose has been achieved by study of how PhD students at Uppsala university make sense of their introduction process. In order to capture the individuals’ sensemaking of the introduction process, semi-structured interviews were conducted with six PhD students, all of whom have participated in the same introduction process. To gain further insight into how sensemaking is expressed, in regard to introduction processes, we have used Karl Weick's (1995) theory of sensemaking in organizations. Through coding and thematization of interview transcripts the research questions How do PhD students describe their experience of the introduction process? and How do PhD students experience that they have been affected by the introduction process? are answered. The results demonstrate that employees experience the introduction as a continuous and sequencing process and that their background and expectations affect their experience. Individuals make sense of the introduction process through communication as well as by opposing and adapting to the messages conveyed from the organization. The results also show that sensemaking interacts with identity construction and action.

The purpose of this thesis was to investigate young adult workers' experience of having an insecure employment and whether it affects the employee's ability to establish themselves in society. The study is based on six qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. The young adult had a part time or temporary employment. These types of employment are classified as insecure employment in this study. The employee´s have harder to plan their future, privacy, working life and economics. The data material has been analyzed using different theoretical perspectives. These are flexible labor markets, precarious employment, shame model and self-identity theory. The results of the study show that insecure employment affects young adult workers in their daily lives and working life. The form of employment has shown in the interviewees that it affects the mental health by experience stress and concern for the future. The stress is primarily based on the planning of everyday life. We could see that well-being at the workplace was an important part of the interviewer's experience of good working conditions. Other consequences of insecure employment is that the economy becomes unpredictable as the workings days are in many case only short term planned without a promise of extended employment. There were also some positive effects of having an insecure employment. These positive consequences are not as obvious as the negative ones. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxna arbetstagares upplevelser av att inneha en osäker anställning och om det påverkar arbetstagarens möjligheter att etablera sig i samhället. Studien är kvalitativ och det har gjorts sex intervjuer med unga vuxna arbetstagare i åldern 20-30 år. De unga vuxna arbetstagarna ska ha en tidsbegränsad anställning i form av vikariatsanställning, deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning. I denna studie har vi utgått ifrån att dessa anställningsformer är osäkra anställningar eftersom arbetstagarna har svårare att planera sin framtid och ekonomi samt sitt privatliv och arbetsliv. Datamaterialet har analyserats med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Dessa är flexibel arbetsmarknad, prekär anställning, skam-modellen samt självidentitetsteori. Studiens slutsats är att osäkra anställningar påverkar unga vuxna arbetstagare i deras vardagsliv samt arbetsliv. Anställningsformen har visat sig påverka intervjupersonernas psykiska hälsa där de upplever stress och oro inför framtiden. Stressen grundar sig främst i svårigheten att planera vardagslivet. Vi kunde se att trivsel på arbetsplatsen var en viktig del för att intervjupersonen skulle må väl och vilja stanna kvar längre trots anställningsformen. Andra konsekvenser av att ha en osäker anställning är att ekonomin blir oförutsägbar eftersom arbetstagaren inte vet hur många timmar hen får ihop eller om anställningen kommer att förnyas. Det fanns även spår av positiva effekter av att inneha en osäker anställning. Dessa positiva konsekvenser framkommer dock inte lika tydligt som de negativa.