Violence in close relationships is becoming more common and is being raised more and more often in the media. Collective efforts to detect violence are made at various authorities today. Violence in close relationships affects all parts of life, which is why we have chosen to examine the impact of violence on working life and careers for women. In our profession, this is relevant as we are likely to come into contact with these women. Through the following questions, we sought the answers to our questions: ● What limitations and opportunities do workers at women's shelters think that abused women experience regarding working life and careers? ● How do workers at women's shelters work to promote the working lives and careers of abused women? Six semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers who gave their views on how working life and careers affect these women they have good experience of helping. The results of the survey show that women who live with violence in close relationships face a number of limitations in order to be able to achieve a functioning working life. The control the woman has been subjected to results in several of her needs not being met, which affects self-esteem and drive. Contact with the authorities can be complicated and long processes can affect a woman's opportunities to get into working life quickly. In these processes, among other things, we see the importance of the women's shelter's supportive and guiding work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en bemanningsorganisation arbetar med att främja mångfald i sin rekrytering och hur detta går till praktiskt. Idag är det viktigt för företag att representera goda värderingar och vara en hållbar organisation, därmed är det viktigt för dem att ha en bred kulturell mångfald bland sina medarbetare. Detta är legitimerande för organisationer och ger dem ett erkännande på arbetsmarknaden (Debeljak, 2018). Även om bemanningsorganisationer har som uppgift att rekrytera personal till andra organisationer är det inte dem som har det slutgiltiga ordet, vilket kan underminera deras arbete att inkludera fler människor med olika etniska bakgrunder. Kulturell matchning är ytterligare en aspekt där organisationer väljer kandidater utefter hur väl de skulle passa in på företaget snarare än för deras kompetens. Denna studie vill undersöka hur bemanningsföretaget i fråga kan minimera dessa problem i sin rekrytering. Studien har en kvalitativ ansats med underlag från semistrukturerade intervjuer som genomfördes med rekryterare och chefer från organisationen. Materialet har analyserats utifrån Berger och Luckmanns teorier om legitimitet och Malin Lindelöws forskning om kompetensbaserad rekrytering. Resultatet av studien visade att bemanningsorganisationen använder sig olika verktyg när de rekryterar för mångfald beroende vilka roller som ska tillsättas. Vid mer seniora roller använder de sig av kompetensbaserad rekrytering för att minimera tillkomsten av egna värderingar. På så sätt fungerar kompetensbaserad rekrytering som en bra metod för att minska risken för diskriminering och således välja kandidater utefter deras erfarenhet och kompetens.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden som en sektor som upprätthåller diskriminerandestrukturer för invandrare. Det är ett välkänt problem och senare studier visar att även andra generationens invandrare missgynnas på arbetsmarknaden. Trots att de är födda i Sverige,flytande i språket samt att de har utfört sin högsta utbildning i Sverige. De som drabbas i störst utsträckning är individer med ursprung från Asien och Afrika. ”Så jag är svensk men jag är ändå inte svensk” är en uppsats som handlar om andra generationens invandrare på arbetsmarknaden. Syftet i denna studie är att skildra åtta individers syn på förutsättningarna i arbetslivet och etnisk diskriminering.   Nyckelord: Andra generationens invandrare, arbetsliv, diskriminering, etnisk diskriminering. / Sweden is a country which has had a changing history of immigration. During differentperiods, the labour market has faced major changes. Today, the labour market is characterized as a sector that maintains discriminatory structures for individuals of foreign descent. Ethnic discrimination is a well-known problem. What has been shown in recentstudies is that second-generation immigrants also are disadvantaged in the labour market. Born in Sweden, fluent in Swedish and with their highest education completed in Sweden,they still face discrimination. Most affected are individuals originating in Asia and Africa."So, I'm Swedish but yet not Swedish" is a thesis about second-generation immigrants in the labour market. The purpose of this study is to portray eight individuals' views on working conditions and ethnic discrimination. Key words: Second-generation immigrants, working life, discrimination, ethnicdiscrimination.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. / Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida svenska arbetsgivares allmänna attityder mot individer med ett kriminellt förflutet påverkades av faktorer såsom arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Arbetsgivares attityder mot typ av brott som begåtts undersöktes även för att se huruvida det skiljde sig åt med avseende på faktorer som arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetodik med ett deduktivt förhållningssätt. Urvalsgruppen bestod av svenska arbetsgivare som valts enligt en bekvämlighetsprincip. Studien inkluderade 99 respondenter (n=99) och genomfördes med en enkätundersökning, α=0,79, som utgjorts med grund i tidigare studier (t.ex. Albright & Denq, 1996; O’Sullivan et al.,2017). Separata Independent Samples t-test användes som analysmetod för samtliga variabler. Studien fann signifikanta skillnader (p<0,05) mellan åldersgrupperna gällande fyra olika typer av brott; narkotikabrott, förfalskningsbrott, stöld och misshandel, men inte för övriga sju brott. Mellan kvinnor och män fanns ingen signifikant skillnad gällande typ av brott. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könstillhörighet och ålder gällande allmänna attityder.

Syftet med studien var att få en förståelse för vilka faktorer som småbarnsföräldrar upplever och uppfattar ligger till grund för deras sysselsättningsgrad i arbetslivet. Vidare så undersöktes eventuell upplevd tidspress hos föräldrarna och om den kan ha någon betydelse för barns utveckling. Studien undersökte också hur småbarnsföräldrar uppfattar samhällsnormer och könsperspektiv i förhållande till arbetsliv och familjeliv. Studiens forskningsfrågor var: Vilka faktorer påverkar valet av heltidsarbete och deltidsarbete enligt småbarnsföräldrar? Hur upplever och beskriver småbarnsföräldrar tidspress och vilka konsekvenser kan deras tidspress få för barns utveckling? Hur beskriver småbarnsföräldrar valet av sysselsättningsgrad i förhållande till samhällsnorm och könsperspektiv? Studiens metod var kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. De viktigaste resultaten i studien var att ekonomi är en faktor som påverkar till heltidsarbete och tid med barn är en faktor som påverkar till deltidsarbete. Tidspress upplevs och beskrivs som något som alla småbarnsföräldrar upplever i olika utsträckning och det fanns en uppfattning att tidspress inte är gynnande för barns utveckling. De områden som är svårast att få tid till är tid med barn, hushållsarbete och tid för egna intressen. Sysselsättningsgrad kopplat till normer och könsperspektiv beskrivs i studien. Ett resultat av undersökningen visar på en uppfattning hos informanterna att kvinnor generellt har ett något större intresse för att ägna mer tid åt hushåll och barn. Hushållsarbete är något som informanterna beskriver som ett arbete som saknar anseende men är viktigt. Vidare så uppfattas eventuella pensionsskillnader mellan män och kvinnor som något som kan vara problematiskt men som går att åtgärda. Arbetsplatsens normer är en faktor som påverkar föräldrars val av sysselsättningsgrad. Vidare faktorer som påverkar sysselsättningsgrad är hushållets ekonomi och arbetets karaktär.

Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society.

Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.

Syftet med vår undersökning är att få en fördjupad förståelse om på vilket sätt PMS/PMDS påverkar kvinnor i arbetslivet. Kvinnokroppen och premenstruella besvär är och har under en lång tid varit tabubelagt. Trots att det är vetenskapligt bevisat att kvinnors arbetsprestation påverkas negativt under sin premenstruella period, är majoriteten av forskningen rörande ämnet daterad. Detta myntade vårt intresse att studera kvinnor med PMS och PMDS arbetssituation. Områden som vi undersöker är arbetssituation, arbetsmiljö samt vilka åtgärder arbetsgivare och fackförbund kan bidra med för att underlätta för kvinnor under den premenstruella perioden. Den teoretiska bakgrunden i studien belyser i stora drag arbetsprestation och arbetsmiljö. Dessutom presenteras relevanta undersökningar samt modeller inom ramen för ämnet. Undersökningens empiriska material samlades in genom 8 intervjuer. Alla intervjupersoner förvärvsarbetar. En av kvinnorna i undersökningen är deltidsanställd. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevde att deras arbetsprestation påverkas negativt under den premenstruella perioden, till exempel genom  humörsvängningar, utmattning och uppskjutande av arbetsuppgifter. Dock strider resultaten mot tidigare forskning, eftersom några av respondenterna även upplevde att arbetsprestationen påverkas positivt under den premenstruella perioden. Sjukfrånvaro var relativt hög bland studiens intervju deltagarna, och det framkom även att de tenderar att uppge andra orsaker vid sjukanmälan och inte PMS/PMDS på grund av skam och rädsla av att bli utpekade. Det diskuteras sällan om premenstruella besvär på arbetsplatser. Kvinnorna i vår undersökning uttryckte behov av mer stöd, medvetenhet och förståelse från arbetsgivare för att underlätta deras arbetsliv under PMS/PMDS perioden.