Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

<p>This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work.</p><p>It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility & independence at work.</p><p>We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers.</p><p>The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career.</p> / <p>Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden.</p><p>Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet & självständighet.</p><p>Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär.</p><p>Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.</p><p>Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.</p><p>Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.</p><p> </p>

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning. Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet. Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet. Resultatet visade att de kvinnliga cheferna ansåg sig ha balans mellan arbete och privatliv. Exempel på faktorer som kan hämma balansen är otillräckligt stöd från chef och en för hög arbetsbelastning utan möjlighet till avlastning. Arbetsgivaren kan i hög grad påverka de anställdas upplevelse och möjlighet till balans genom arbetsvillkoren. Balans i livet kan bland annat främjas av en familjevänlig personalpolitik. / The possibility to obtain a work-life balance will in the future be of greater importance in an individual’s choice of employer. The purpose of the study was drawn up in collaboration with the municipal of Halmstad who, since they have experienced some difficulties in attracting and recruiting younger qualified managers, wants to become more attractive as employer. The purpose decided upon was to enlarge the understanding of how female managers in the middle scene of life experience work-life balance and what their employer, the municipal of Halmstad, can offer their employees to facilitate a work-life balance. It is a qualitative study in which eight deep interviews with female middle managers make up the foundation. Only women were chosen to the study since women, even though they are employed outside of the home, traditionally carry out most the domestic chores. The result showed that the female middle managers felt that they today experienced a work-life balance. Some of the elements that can restrain a positive work-life balance are insufficient support from superior manager and a high degree of workload without relief. It was found that through the working conditions is the employer to a large extent able to influence the employee’s experience of work-life balance. Family-friendly organizational policies, among other factors, can foster work-life balance.

This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work. It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility &amp; independence at work. We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers. The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career. / Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden. Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet &amp; självständighet. Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär. Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.

The point of departure of the present thesis is what happens to working time in sections of the labor market where the content of production is becoming more knowledge-intensive, that is, where production is largely based on creativity, knowledge development and communication – processes that are difficult to control and locate in time. Paired with the rise in information and communication technology (ICT), room for interpretation is created by necessity as concerns the boundaries of work and what constitutes a satisfactory work effort. The thesis argues for the need to pay attention to social norms if we are to comprehend what guides action in such ”free” job situations – free in the sense that there is room for individual control of work hours. From a historical perspective, an understanding is sought of what constitutes the social norms surrounding working time and in what way they contribute to the temporal patterns the worker gives to his/her workday. In order to grasp the nature of temporal norms, two papers presented in the thesis study historical sources reflecting the way in which working time has been valued and debated in Sweden during the 20th century. In order to elucidate the relationship between work and work hours in knowledge-intensive jobs, two groups of wage earners with great influence over when, how and where their work is to be carried out have been studied. On the basis of these two cases, the thesis discusses on what grounds work expectations are created and how these expectations are handled. The results indicate that, in a historical perspective, working hours have been surrounded with normative conceptions. However, it was not until the formal employment contract was loosened that these norms had any real impact on the temporal pattern the individual gives to his/her working day. This is explained by the fact that, under this kind of loose contract, the worker is exposed to social expectations in a more direct way. The title, “On the symbolic side of working time”, implies that in giving working time a specific temporal pattern, the individual is expressing his/her identity, loyalty, commitment and status. Further, the thesis increases our understanding of the ways in which social norms both facilitate and limit our relation to working life; how these norms are refracted against a changing world, and how they are manipulated, debated and ever changing in content. At the same time, the thesis shows how different forces are working to restructure our conception of what is to be viewed as a satisfactory work effort and in the long run also how and when we work. / Avhandlingen tar sin utgångspunkt i frågan om vad som händer med arbetstiden i de delar av arbetsmarknaden där innehållet i produktionen blir mer kunskapsintensivt? Kunskapsproduktion som i mycket utgår från kreativitet, kunskapsutveckling och kommunikation, processer som är svåra att kontrollera och tidfästa. Tillsammans med framväxten av informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har utvecklingen bidragit till att de tidsliga och rumsliga dimensionerna av arbete har förändrats. Ramarna för vad som utgör en fullgod arbetsinsats är många gånger är tve- och mångtydiga och inte alltid explicita. I avhandlingen framhålls vikten av att, i detta sammanhang, betrakta arbetstidens gestaltning som ett utslag av sociala förväntningar på beteende.Ur ett historiskt perspektiv söks en förståelse för hur de normer som omgärdar arbetstiden skapas, samt i förlängningen vilket inflytande de har på arbetstidens gestaltning. I syfte att sätta in vår syn på tid i ett större perspektiv genomförs i avhandling två delstudier av historiskt källmaterial vilket reflekterar hur arbetstid värderats och debatterats i Sverige under 1900-talet. I syfte att belysa förhållandet mellan arbete och arbetstid i kunskapsintensiva arbeten studeras två grupper lönearbetare vars arbete kännetecknas av ett stort inflytande över när, hur och var arbetet skall utföras. Utifrån dessa två case diskuteras dels hur förväntningar på arbetet skapas, dels hur arbetaren hanterar dessa förväntningar.Resultatet av avhandlingens delstudier visar att arbetsdagens längd sedd i ett historiskt perspektiv, varit förknippad med normativa föreställningar, men det är först när det formella avtalet luckras upp, som dessa föreställningar får ett större genomslag i praktiken. Detta då vi på ett mer direkt sätt exponeras för olika normer. Begreppet ”Arbetstidens symbolvärde” söker fånga hur individen i relation till omgivningens förväntningar uttrycker identitet, lojalitet och hängivenhet samt status beroende av hur arbetstidens hanteras. Avhandlingen bidrar till en ökad förståelse för normer som möjliggör och begränsar vårt förhållande till arbetslivet; hur dessa normer bryts mot en ständigt föränderlig värld, hur de manipuleras, debatteras och byter innehåll. Samtidigt visas tydligt hur olika krafter verkar för att omstrukturera synen på vad som ska betraktas som en fullgod arbetsinsats och i förlängningen även hur och när vi arbetar. / QC 20100806

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools. The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors. The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work. In the larger picture flexibility of work turned out to be something that all re-spondents are in favor of, and not perceived as something stressful / Denna kvalitativa studie behandlar konstruerandet och upprätthållandet av balans mellan ar-bete och privatliv samt hur flexibilitet i arbetslivet uppfattas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och dessa har utförts på fem stora företag runt omkring Göteborg. Analysen och resultatet utgår från den fenomenografiska metodansatsen och slut-produkten blev fyra teman: Balans, Flexibilitet, Kombination familj och arbete samt Livslångt lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar på att konstruerandet och upprätt-hållandet av balans mellan arbete och privatliv är någonting som är knutet till individerna och den nuvarande livssituationen. Två av de mest förekommande strategierna för att hålla en distinktion visade sig vara planering samt aktivera sig med annat för att flytta fokus bort från arbetet. Flexibilitet i arbetet visade sig på det stora hela vara någonting som alla respondenter ställer sig positiva till och inte uppfattar som någonting stressande