Många kvinnor går igenom klimakteriet medan de befinner sig i arbetslivet. Tidigare forskning visar att symtom i samband med klimakteriet kan leda till utmaningar för arbetande kvinnor och ha en negativ effekt på produktivitet och arbetsförmåga (Griffiths et al. 2013; Rees et al. 2021; D’Angelo 2022). Regeringen (2023) har gått ut med att människor kommer att behöva stanna kvar längre inom arbetslivet framöver, vilket innebär att det blir allt viktigare att skapa goda förutsättningar för att alla arbetstagare ska hålla ett helt arbetsliv. Vår studie syftar till att öka förståelsen för hur kvinnor upplever klimakteriet i samband med arbetslivet och att undersöka vilket stöd som skulle hjälpa dem och ge dem möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Vi utgår från tre frågeställningar för att besvara syftet med studien. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning inom ämnet samt relevanta begrepp som kan analyseras i relation till klimakteriet i arbetslivet. De teoretiska begreppen är hållbart arbetsliv, arbetsanpassning, inkludering samt diskriminering. Vårt empiriska material består av åtta genomförda intervjuer där samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysarbetet. Urvalet för studien har varit respondenter som i någon utsträckning förvärvsarbetar då klimakteriet ska sättas i relation till arbetslivet. För att analysera det insamlade materialet har vi skapat teman genom att sammanställa samtliga intervjusvar under de begrepp som redovisas i teorin. Studiens resultat visar att kvinnorna har övervägt att gå ned i arbetstid, byta yrke eller att de redan har lämnat en arbetsplats på grund av besvär i samband med klimakteriet. Resultatet visar även att de har sjukfrånvaro från sina arbetsplatser, samt att de saknar stöd och anpassningar relaterade till klimakteriet och den ohälsa det kan medföra. Studien visar att arbetsgivare kan stötta kvinnor i klimakteriet genom lämpliga arbetsanpassningar, men även genom kunskapsspridning och att ämnet lyfts på arbetsplatserna. Vår slutsats är att det behövs en ökad kunskap inom området och att hur kvinnliga medarbetare kan påverkas av klimakteriet behöver lyftas genom utbildningar på arbetsplatserna både bland chefer och medarbetare.

Syftet med studien är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka uppfattningen av samarbetets betydelse för professionell utveckling samt vilken betydelse det kollegiala lärandet har för medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen inom offentlig verksamhet. Vi som genomfört denna studie arbetar en av oss på en kriminalvårdsanstalt och den andre på en gruppbostad i en kommunal verksamhet i Södra Sverige. Då vi upplever att det finns svårigheter med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal har vi intresse av att få ökad kunskap inom området. Undersökningen gjordes genom kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer har genomförts. Metoden inspirerades av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar och upplevelser om det undesökta fenomenet. Resultatet visades att det kollegiala lärandet genom samarbete, delaktighet, engagemang och personlig utveckling bidrar till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen vilket påverkar medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen.

1 februari år 2020 beslutade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att det nya coronaviruset klassas som en samhälls- och allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020 s. 3). Den 16 mars 2020 fastställde Folkhälsomyndigheten att de som arbetar i Stockholm samt har möjligheten att arbeta hemifrån, bör göra det (Livsmedelsföretagen 2020). Därefter tvingades arbetande runt om i Sverige att flytta hem sitt arbete till sin bostad och utföra alla de krav som arbetsliv och privatliv medför under samma tak. Nästan två år senare, den 9 februari 2022, slopade Folkhälsomyndigheten rekommendationen att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Folkhälsomyndigheten 2022). Vår uppsats har som syfte att skaffa djupare kunskap om hur individer som lever i ett förhållande i samma hushåll som sin partner har påverkats av distansarbetet under covid-19 pandemin, när partnern även arbetat hemifrån. För att få inblick i hur de ser på situationen utifrån ett work-life balance perspektiv. Vidare önskar vi att med studien ge läsaren en större inblick i upplevelser från individer som levt under dessa förhållanden, med distansarbetets för och nackdelar. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier samt tidigare forskning inom ämnet work-life balance. Vi har valt att använda oss av fyra olika teorier inom ämnet som förklarar de konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv, samt tidigare forskning vilket visar på de för- samt nackdelar distansarbetet har för individers work-life balance. Vi har även valt att använda oss av en kvalitativ ansats i studien där fyra par har intervjuats genom åtta enskilda online-intervjuer. Samtliga par lever i samma hushåll som sin partner där de båda arbetat hemifrån på grund av covid-19 pandemin. Slutsatserna som vi kommit fram till i studien är att respondenterna upplever att arbetslivet och privatlivet har varit välfungerande när de själva samt deras partner arbetat hemifrån. Det beskrivs genom att respondenterna uttryckt ett ökat välbefinnande och en förbättring kopplat till flexibiliteten distansarbetet medfört. Den förbättrade flexibiliteten respondenterna uttryckt har exempelvis inneburit att de haft möjlighet att spara tid på pendling och fått möjlighet att spendera mer tid med familjen. Fortsättningsvis visas en skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenterna där kvinnorna upplever en ökad mängd hemsysslor under distansarbetet, medan männen upplever att mängden hemsysslor inte förändrats under distansarbetet jämfört mot innan. Ytterligare en skillnad som visats mellan kvinnorna och männens upplevelser är att alla kvinnliga respondenter nämnde att de haft möjlighet spendera mer tid med familjen medan enbart en manlig respondent uttryckte liknande.

Arbetstagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har ibland särskilda utmaningar som kan försvåra en anställning. Med rätt stöd och anpassning från chefen kan dessa individer dock ofta prestera på samma nivå som andra. För att se hur chefer ställer sig till medarbetare med en NPF-diagnos lyder forskningsfrågan: Hur ser chefers inställning ut gentemot arbetstagare med NPF? En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som bestod av chefer inom offentlig- samt privat sektor. Intervjuerna bestod av 20 öppna frågor och analyserades genom tematisk analys. Huvudresultatet visade att deltagarna hade en relativt öppen inställning till att ha medarbetare med en NPF-diagnos, däremot återfanns fler faktorer som påverkade deltagarnas inställning, så som rädslor, kommunikation och bristande resurser. Slutsatsen visade att inställningen inte handlade om bristande vilja, utan svårigheter att veta hur man ska gå tillväga vilket implicerar vikten av ökade resurser i form av ökad kunskap och representation. / Employees with a neurodevelopmental disorder (NPF) can have specific challenges that can make employment more difficult. With the right support and accommodation from their manager, these individuals can often perform as well as others. To investigate how managers perceive employees with NPF, the research question reads: What are the managers' attitudes towards employees with NPF? A qualitative study was conducted with six participants. The participants consisted of managers from the public- as well as private sectors. The interviews consisted of 20 open-ended questions and were analysed using thematic analysis. The result indicated that the participants had a relatively open attitudes regarding employees with NPF, however it was recovered that it was more factors than the participants attitude for example fears, communication and lack of resources. The conclusion implies that the attitudes were not primarily about lacking will, but difficulties in knowing how to approach it, and implies the importance of knowledge and representation.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.

Arbetsplatsen erbjuder en arena och infrastruktur som gör det möjligt att nå ut till en stor grupp människor för att påverka medarbetarnas hälsa och fysiska kapacitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett publikt företag som är verksamt i byggsektorn implementerar ett hälsofrämjande arbete för tjänstemän. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som innehar olika roller inom företaget genomfördes. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att företaget arbetar aktivt med ett hälsofrämjande arbete. Studien kom fram till slutsatsen att ett hälsofrämjande arbete kan skapa produktivitet, minska kostnader samt att ge en bättre företags image. Det var även viktigt för företaget att medarbetarna mår bra och har en sund och hälsosam livsstil. I intervjuerna togs det upp att det finns mer att göra inom det hälsofrämjande området, men att företaget tar ett stort ansvar för sina medarbetare och investerar en hel del i sina medarbetares välmående.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv.APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU.Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter.

No description available.