Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en förståelse för vilken funktion det personliga brevet fyller i rekryteringsprocessen samt om det går att göra en rättvis bedömning utifrån det. Ämnet är relevant att undersöka eftersom personliga brevets funktion börjat ifrågasättas av personer inom HR och rekrytering då det inte menas uppfylla något syfte, utan ger snarare upphov till subjektiva och därmed orättvisa bedömningar. Nio intervjuer har genomförts bland HR personal och rekryterande chefer för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som grund till studien har vi utgått från teorier baserade på rekrytering, det personliga brevet samt psykologiska aspekter som kan spela in vid bedömning. Studiens slutsatser är att det personliga brevets betydelse visar sig variera i hög grad. Ett flertal olika aspekter spelar in. Det varierar beroende på vilken sektor tjänsten är inom, vilken befattning den som rekryterar har, vilken tjänst som ska tillsättas, mängden ansökningar som inkommer men också hur mycket tid rekryteraren har att tillgå. Det personliga brevet anses för de flesta inte fylla någon vidare funktion vid ett första urval, då det görs baserat på Cv:t. Brevet ses till stor del som ett komplement till Cv:t, för att fylla ut luckor som kan förekomma. Det visar sig även att det personliga brevet kan ge upphov till subjektiv bedömning i form av både intuition och kognitiva bias, men det framgår bland studiens respondenter att det finns en hög medvetenhet kring detta. Trots det är det svårt att säga om rekryteraren påverkas eller inte, då detta ofta förekommer omedvetet.

This essay is about third-party sexual harassment. That type of harassment occurs when a person who isn’t employed by the company harasses an employee. It may be a customer, guest, client, patient or similar. Statistics show that sexual harassment by third parties is more common than sexual harassment by employers or colleagues. The purpose of this essay is to find out and analyze what regulation there is regarding the subject and whether the protection for employees against third parties is stronger or weaker in comparison to the protection that exists against employers and colleagues. The essay will also pay attention to sanctions to be able to compare the penalties in different laws. With an application of the legal dogmatic method, sources of law such as legislation, legislative history, case law, and doctrine have been analyzed to fulfill the purpose and answer the questions asked. Although third-party sexual harassment is more common than when the harasser is an employer or colleague, the legal investigation shows that the protection against third parties is insufficient. The protection against employers and colleagues, on the other hand, is both clearer and more solid. Despite the gaps in current regulation, the future seems bright. There is more than one proposal on how to make improvements in this area, both within Swedish, international and EU law.

Spiritual health has an impact on physical, mental and social health. Working life is one of the Swedish public health arenas. The aim of this essay was to conduct an inductive and exploratory study into how leaders, in large organizations, freely reason based on a extended concept of health and the concept of spiritual health in an organizational and leadership context. Spiritual health and health as a resource were expressed by several leaders to be synonymous with what the organization strives for and what good leadership is and aims for. But the concept expresses it in a new and valuable way. The leaders linked many of the results created through their organizational and leadership development to the eight aspects of spiritual health. They see matters of meaning as important and topical. There was a strong belief among the leaders that the degree of Employee Engagement is high in their organiza­tions, that they create spiritual health through their work and that it positively affects the business profitability and competitiveness. The analysis gives the overall assessment that life and working life influence each other. It shows great potential from a public health perspec­tive as well as a socio-economic and business perspective. The analysis also points in the direction of a possible future model for research as well as several initiatives and work areas. For the psychology of religion, as a research topic, an opportunity arises for new research models, connect to other research areas, and contribute to an expanded political analysis.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att ha PMS i arbetslivet. Målet med studien var att beskriva vilka faktorer som är centrala i detta samt eventuella behov kopplade till upplevelsen. Metod. Studien använde kvalitativ ansats och semistrukturerad intervju och tematisk analys som metod. 6 yrkesaktiva kvinnor mellan 26–42 år med regelbunden PMS rekryterades i ett ändamålsenligt tillgänglighetsurval för att bäst fånga in studiens syfte och frågeställning. Resultat. Analysen resulterade i följande huvudteman; 1) Kunskap är nyckeln till förståelse, 2) Sociala faktorer försvårar och underlättar, 3) Belastningar ökar och 4) Anpassningar hjälper. Kunskap om ämnet rapporterades som en viktig grundförutsättning för att hantera PMS. Belastningar i arbetet upplevdes öka under PMS samtidigt som sociala faktorer både försvårade och underlättade upplevelsen. Anpassningar av arbetsupplägget och i arbetsmiljön efterfrågades samt upplevdes vara hjälpsamma vid PMS. Slutsats. Att arbeta med PMS upplevs vara belastande och kunna leda till stress och utmattningsproblematik. Hjälpsamma anpassningar vid PMS erfordras och behöver föregås av dialog på arbetsplatsen, vilket i sin tur kräver kunskapsutveckling om PMS inom organisationen / Purpose. The aim of the study was to examine women's experiences of having PMS in the worklife. The goal was to describe which factors are central and which needs are related to them. Method. The study was qualitative and specific methods were semi structured interviews and thematic analysis. 6 participants were recruited through expedient and availability selection. The participants were working females, aged 26–42, with regular PMS. Results. Main themes in the analysis were; 1) Knowledge is the key to understanding, 2)Social factors complicate and facilitate, 3) Strains increase, and 4) Adjustments helps. Knowledge about PMS is necessary in order to cope. Strains within the work context were experienced as higher during PMS. Social factors at work were reported to both obstruct and ease symptoms whilst adaptations in the workplace were requested and helpful. Conclusion. To work during PMS is experienced as burdensome and can possibly cause stress and burnout. Helpful adjustments during PMS is required but needs to be preceded by conversation at the workplace, which in its turn is required to be preceded by increased knowledge within the organization.

Europa står inför en historiskt unik situation till följd av de demografiska förändringarna. Den historiska situationen beror på att andelen äldre på jorden ökar som ett resultat av drastiskt förbättrade hälsotillstånd tillsammans med mycket låga födelsetal i många länder, inte minst i Sverige. Studien ägnar sig åt att utforska och kartlägga strategier som svenska arbetsgivare använder för att stödja en förlängning av äldre medarbetares yrkesliv. Genom en tvärvetenskaplig metod av kvantitativa och kvalitativa analyser av organisationernas verksamheter, har mönster och hinder för åldersrelaterade anpassningar upptäckts. Resultaten avslöjar att en betydande majoritet av respondenterna inte genomför några specifika anpassningar för äldre arbetstagare. I stället är ospecificerade arbetsanpassningar den mest frekventa formen av åldersrelaterad anpassning bland de få organisationer som tillämpar sådana åtgärder. Brist på resurser, arbetsuppgifternas karaktär samt andra typer av anpassningar för samtliga medarbetare framstår som huvudhindren i arbetet med åldersrelaterad anpassning. Dessa resultat speglar äldre medarbetares situation på arbetsmarknaden och de utmaningar som medföljer den demografiska förändringen på makro-, meso- och mikronivå. Utifrån tidigare forskning och teorier används begreppen, push, stay, pull, jump och stuck för att skapa en nyanserad bild samt nå fördjupad insikt i hur dessa mekanismer påverkar äldre medarbetares pensionsbeslut. Genom att kartlägga och belysa organisationernas roll inom hållbart arbetsliv skapas en ökad förståelse kring meso-perspektivets betydelse i ämnet. Detta möjliggör det förändringsarbete som krävs för att skapa ett hållbart arbetsliv som gynnar de äldre medarbetarna, organisationerna och hela samhället.

I Sverige står välfärdens kompetensförsörjning i centrum som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. På grund av demografiska förändringar råder det ett ökat behov av arbetskraft, då andelen äldre ökar och andelen arbetsföra minskar. En lösning på detta problem är att förlänga arbetslivet. Detta behov återfinns speciellt inom hälso- och sjukvården, där yrkesgruppen undersköterskor är särskilt efterfrågade. Syftet med denna studie var således att undersöka vad seniora undersköterskor i åldrarna 55-62 år har för inställning till ett förlängt arbetsliv, samt vilka faktorer i arbetet som stödjer men även förhindrar ett förlängt arbetsliv. Vidare ämnade studien att presentera konkreta åtgärder för att främja en längre hållbar anställning av seniora undersköterskor. Studiens metod var av kvalitativ karaktär, bestående av fem semistrukturerade intervjuer med seniora undersköterskor. Resultatet visade att undersköterskornas inställning till pensionen till stor del är påverkningsbar och att ett strategiskt arbete således är nödvändigt. Vidare identifierades faktorer såsom uppskattning och kompetensutveckling som främjande, medan arbetsbelastning och hälsoproblem framstod som hinder för ett längre arbetsliv. Avslutningsvis presenterade studien även flera konkreta åtgärder, däribland olika förmåner samt möjligheter till att påverka sin arbetssituation. Sammantaget visar denna studie att det finns potential för att förlänga arbetslivet hos seniora undersköterskor.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.