Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 220-237: Bibliografi.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

Diss. Linköping : Univ., 2003. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Sveriges befolkning lever allt längre och därav har en ny överenskommelse gällande pension utformats för att kunna upprätthålla den svenska ekonomin. Pensionsåldern kommer att höjas och för att äldre ska orka arbeta längre behövs en god arbetsmotivation och rätt förutsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad äldre arbetstagare upplever som viktigt för att orka och vilja arbeta längre. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare över 60 år som var yrkesverksamma inom olika branscher. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Äldre arbetstagare motiveras framförallt av inre motivationsfaktorer som trivsel på arbetsplatsen och goda relationer till kollegor. Ett fortsatt arbetsliv kan enligt respondenterna också påverkas av delaktighet och utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen. Möjligheten till utveckling i arbetet kan påverkas av de förutsättningar som arbetstagaren ges men arbetstagaren har samtidigt ett eget ansvar att ta till vara på utvecklingsmöjligheterna. / The population of Sweden tends to live longer and therefore a new agreement about the retirement age has been designed to maintain the Swedish economy. The retirement age will increase and to make older employees cope with a longer worklife it´s important to maintain a good work motivation and also give the employees the right conditions to be able to work longer. The purpose of this study was therefore to study what employees perceive as important to be able and willing to work longer. Nine semi-structured interviews were performed with employees over 60 years old and were professionals in different industries. The interviews were analysed with an inductive thematic analysis. Older employees are primarily motivated by intrinsic factors such as well-being at work and good relations with colleagues. Participation and development opportunities were important factors to be able to work longer. The opportunity for development at work can be affected by the conditions given to the employee, but the employee also has his own responsibility to take advantage of the development opportunities

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

I dagens specialiserade arbeten ställs ofta stora krav på varje medarbetares samarbetsförmåga och att åstadkomma saker tillsammans mot ett gemensamt mål eller projektutfall. En viktig arena för lärande i organisationer är arbetsmöten där människor möts för att samarbeta och hantera olika ärenden. I sammanhanget är det vanligt att ta fasta på samförståndets betydelse för ett kollektivt lärande men samma form av lärande skulle också kunna uppstå genom motsättningar och konflikter. Syftet med uppsatsen är att försöka identifiera och förstå det lärande som kan uppstå genom samtal under arbetsplatsmöten. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts på ett bemanningsföretags veckovisa möten och därefter har en samtalsanalys gjorts på de inspelade konversationerna. Den vanligaste samtalsformen utgjordes av diskussion. I de fall som dialog respektive debatt förekom så ingick de som variationer eller nyanser i diskussionen genom att de bäddades in i eller utgjorde komplement till det övriga samtalet. Vi fann att ett kollektivt lärande endast uppstod under dialog och att debatt verkade hämmande på deltagarnas lärande.

Stressrelaterad ohälsa har under en tid varit ett ökande problem i det svenska samhället och står för majoriteten av orsaker för sjukfrånvaro idag. Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och den förvärvsarbetandes psykiska ohälsa som huvudsakligen kopplas till stress. Ett delsyfte är att undersöka huruvida stöd från arbetskamrater kan lindra den upplevda psykiska ohälsan. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell har använts som teoretisk utgångspunkt, och är basen för de valda faktorer som ska förklara den psykosociala arbetsmiljön. Studien kontrollerar även för stressorer i vardagen utanför arbetet eftersom dessa kan tänkas påverka det studerade sambandet. Data hämtas från Levnadsnivåundersökningen 2010 med fokus på ett urval av 1242 yrkesverksamma tjänstemän mellan 20 och 60 års ålder.   Sambanden har testats med huvudsaklig hjälp av en linjär regressionsanalys, även en logistisk regressionsanalys för att ta hänsyn till vardera metoders brister. Resultaten stämmer med hypoteserna om att dålig psykosocial arbetsmiljö påverkar den förvärvsarbetandes psykiska hälsa negativt, samt att stöd från arbetskamrater lindrar den negativa effekten på hälsan som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Genom att presentera resultaten med hjälp av båda metoderna påvisas att sambanden inte är en konsekvens av brister i metod eller den beroende variabeln då resultatet kvarstår när hänsyn tagits till dessa.

During recent years, Swedish municipalities have had major recruitment problems regarding social workers, especially in child welfare and maintenance support. Previous research shows that high workload and inadequate resources are the main reasons why the social workers leave their jobs as an effect of New Public Management, which has characterized the public sector over the past three decades. The purpose of this study is to examine how Swedish social worker students percive and experience social work as a profession. Previous resarch put forward a clear hierarchical status scheme within the social workers professions community in Sweden, which can be seen affecting social worker students by socialization in to the professions structures. The result from this interview study shows that the social worker students belive that there is high workload, too much administrative work and too little room for discretion, which limits the ability to make a difference for the clients. The findings also shows that education and practical experience have a major impact on the way social worker students experience the social work. In addtion; media, society and family contribute to the perceptions of the profession. Furthermore, the students describe that their social environment is crucial in regards to becoming a social worker. For the understanding of perceptions of the social work, the study has  theoretical frameworks of Bourdieu and Goffman in purpose to theorize student socialization into professional structures.

Som chef är du föremål för förväntningar på hur du ska utöva ditt ledarskap. Syftet med denna studie var att bidra till en bättre förståelse för hur chefer i arbetslivet upplever förväntningar på deras ledarskap. Syftet besvarades genom en kvalitativ undersökning där sex semistrukturerade intervjuer med chefer i arbetslivet genomfördes och analyserades med fenomenografisk metod. Resultatet visade att cheferna upplever att förväntningar på olika sätt påverkar deras ledarskap och att dessa bör identifieras och hanteras för att inte orsaka problem. Genom att hitta sitt eget ledarskap kan cheferna balansera och styra förväntningarna. Att den tidigare forskningen inom området kan ha påverkat analysen av studiens resultat var en potentiell svaghet med denna studie. Studiens metod ansågs vara en av styrkorna då den möjliggör en bättre förståelse för chefernas upplevelser av fenomenet förväntningar på ledarskap. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med kunskap för utveckling av kommunikationsverktyg och handledarskap för chefer i arbetslivet. / As a manager, you are subject to expectations of how to exercise your leadership. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of how managers in work-life experience expectations of their leadership. The purpose was answered by a qualitative investigation where six semi-structured interviews with managers in work-life were conducted and analyzed with phenomenographic method. The result showed that the managers feel that expectations in different ways affect their leadership and that these should be identified and managed in order for them to not cause problems. By finding their own leadership, the managers can balance and control expectations. That previous research in the field may have affected the analysis of the study's results was a potential weakness with this study. The method was considered to be one of the strengths as it enables a better understanding of the managers' perceptions of the phenomenon expectations of leadership. In summary, this study contributes to the basis for development and mentoring for managers in work-life.

Kvinnoforskare är eniga att det under historiens gång existerat en kvinnlig underordning. I hemlivet hade de två könen olika uppgifter; kvinnans plats var i hemmet, där hon tog hand om hushållet och familjen, medan mannen skulle arbeta utomhus. Feminismens frammarsch innebar att fler kvinnor började arbeta, trots att idealet fortfarande var att kvinnan utövade sina moderliga egenskaper, vilket hon skulle göra även på arbetsplatsen. Därmed blev olika yrken snabbt könskodade. Denna uppsats syftar till att undersöka platsannonser i lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningen och hur de speglar maktrelationen mellan kvinnor och män i arbetslivet åren 1885-1905. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys vilken fokuserar på adjektiv som använts för att beskriva den manliga respektive kvinnliga arbetaren samt en kvantitativ studie av antalet platsannonser som riktade sig till eller publicerades av män respektive kvinnor. Resultaten visar hur de adjektiv som beskriver den kvinnliga arbetaren fokuserar mer på hennes personlighetsdrag jämfört med de som används för att beskriva män, vilka istället fokuserar mer på yrkeskompetens. Fler kvinnor än män efterfrågades av arbetsgivare samt sökte arbete genom platsannonser, vilket speglar hur fler kvinnor var benägna att arbeta. Arbetssökande kvinnor kom att under de senare åren mer frekvent använda sig av adjektiv som oftare använts för att beskriva män, såväl som att söka sig till mansdominerade yrken, och utmanade således de manliga privilegierna. / Throughout history women have been seen to have a subordinate role in comparison to men. In the domestic life, the two genders were assigned different tasks. Women were meant to stay indoors, taking care of the household and their family, while men were meant to work outside. As the feminist movement became more widespread throughout Sweden, more women started working, though the standard of women staying indoors, practicing her motherly instincts, remained at her place of work. Thus, different professions were labeled with being either feminine or masculine. The purpose of this essay is to investigate job advertisements in the Swedish local newspaper Nya Wermlands-Tidningen and how they reflect contemporary power structures between men and women in working life in Sweden during the years 1885-1905. This has been carried out through a critical discourse analysis which focuses upon adjectives describing the workers as well as a quantitative study of how many advertisements were addressed to or published by women and men respectively. Results show how working women were described with adjectives that focused more upon their personality than those which were used to describe men, which instead focused more upon their experience in the work field. More women than men were requested by employers as well as sought employment through advertisements, which reflects how more women were prone to work. Job-seeking women were more likely, in the later years, to use adjectives that were previously more common to use when describing men, as well as to seek professions that were dominated by men, challenging the traditional manliness and male privileges.