Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

No description available.

Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka butikssäljares erfarenheter och upplevelser av personalutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där sammanlagt åtta respondenter, sju säljare och en butikschef, verksamma inom sju konfektionskedjor intervjuades. Resultatet visade att omfattningen av personalutbildningen, generellt sett, är högst begränsad för säljare. Butikschefer och dekoratörer, prioriterades vid tilldelning av personalutbildning. Säljarna uttryckte intresse för mer personalutbildning, då tidigare personalutbildning beskrevs som givande. Den sociala aspekten betonades av säljarna med möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan anställda i andra butiker. Den personalutbildning som givits var främst inriktad på två områden: värderingar och att skapa en viss kultur kring kundbemötande och image samt sortimentskunskap och varuexponering. Som metod vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv intogs vidare vid analys av säljarnas erfarenheter av och möjligheter till personalutbildning. Som begränsande faktor för möjligheter till personalutbildning uppgavs ekonomi och administrativa aspekter för företagen. De överordnades vilja att föra ut den kunskap de fått i personalutbildningen till säljarna spelade en viktig roll för denna yrkesgrupps möjligheter att ta del av förekommande personalutbildning. Tendenser till en förändring av inställningen till personalutbildning för säljare, kunde ses i satsningar på utbildning via företagens intranät. Denna utbildning omfattade även butikssäljarna vid respektive butik. Slutsatserna som kunde dras av undersökningen var att säljarnas möjligheter till personalutbildning är begränsade till omfattning och innehåll. Handelsanställdas möjligheter till personalutbildning är beroende av butikschefers och andra prioriterade gruppers vilja att föra vidare kunskap och erfarenheter från genomförda utbildningsinsatser.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Under den senare halvan av 1900-talet och fram till idag har kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet ökat markant i Sverige. Till stor del har detta skett med anledning av de olika reformer som införts gällande föräldraförsäkring samt satsning på barnomsorg. Kvinnor tar dock ett fortsatt stort ansvar för obetalt arbete samt majoriteten av föräldradagarna vilket resulterar i dubbelarbete. Det är inte heller ovanligt att kvinnor väljer att anpassa sitt arbete för att ta ansvaret för det obetalda arbetet. Detta genom att gå ner i arbetstid samt välja yrken med flexibla arbetsvillkor. Vidare finns det tydlig statistik som visar att kvinnor upplever en hög grad av stress samt sjukskrivs för stressrelaterad sjukdom. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor fördelar det obetalda arbetet i förhållande till förvärvsarbetet och söka samband mellan stress och mängden obetalt arbete. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med män och kvinnor som var och en lever i parrelationer och har barn. Deras upplevelser och beskrivningar av det obetalda arbetet, förvärvsarbetet och stressen ligger till grund för studiens resultat. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om könsroller (doing gender, genussystemet) och stress. Resultaten visar på fortsatt rådande ojämn fördelning, där kvinnorna nyttjar merparten av föräldradagarna samt har huvudansvaret för hemarbetet. Vidare påvisar resultaten en koppling mellan obetalt arbete och stress hos merparten av respondenterna.

Personalvetarprogrammet läses under tre år, studier visar dock att kunskapen som studenter får med sig när de är klara på många sätt är otillräcklig på dagens arbetsmarknad. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur nyutexaminerade personalvetare ser på den kunskap som förvärvats genom utbildningen och i arbetslivet, samt vilken roll deras arbetsgivare spelat i detta. För att finna information om detta genomfördes åtta semi-strukturerade intervjuer med alumner som läst program med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet. För att generera kunskap om alumnernas upplevelse har vi använt Wengers (1998) teori om lärande, Communities of Practice och vi har kompletterat denna teori med Lundmarks (1998) kompetensblomma samt Olofssons (2012) utbildningskontrakt. Genom en tematisk analys har studiens tre frågeställningar besvarats. Studiens resultat visar att praktiska kurser är det som respondenterna främst tog med sig från universitet. Resultatet visar även att synen på viktig kunskap är relativt intakt, men att betydelsen av det som ansågs som viktig under studietiden, fick en ökad betydelse när de började arbeta efter uttagen examen. Arbetsgivaren spelar en stor roll i att fylla de kunskapsluckor som finns hos nyutexaminerade personalvetare, men upplevelsen skiljer sig beroende om en person har börjat arbeta på sitt nuvarande företag efter examen eller om personen under studietiden arbetade deltid på företaget, för att sedan påbörja en heltidstjänst efter examen. / The Bachelor's degree in Human Resources (HR) is a three-year program. Studies show that the knowledge that students possess when they have completed is insufficient in numerous of ways in today's labor market. The purpose of this research is to gain information about newly graduated Human Resource professionals view regarding the knowledge received at University and at work, and what role their employer played in this. To gain information eight semi-structured interviews were conducted with alumnis from Uppsala University who has studied the program with focus on HR. To gain knowledge about their experience we have used Wenger's (1998) theory about learning, Communities of Practice and we have extended this theory with Lundmark's (1998) competence flower and Olofsson's (2012) education contract. Through thematic analysis the study's three main questions have been answered. The outcomes show that practical courses are what respondents mainly brought with them from the university. The result also shows that the view of important knowledge is relatively intact, but when they started working after graduation they understood the importance about this knowledge. Employers plays a major role in filling the knowledge gaps that exist for newly graduated HR-professionals. The experience differs depending on whether a person started working at its current company after graduation or if the person worked part-time at the company during the study, and began a full-time job after graduation.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt. Foucault redogör i sitt maktperspektiv den disciplinära och pastorala makten. Maktrelationer förekommer överallt och påverkar tjänstemännens arbetssituation. Vi tolkar efter genomförda intervjuer att arbetet enligt våra intervjupersoner är uppgiftsbaserat och individualiserat. Vi tolkar också att det inte går att vara flexibel i privatlivet om arbetslivet är flexibelt. Då arbetet är kundorienterat är det svårt för tjänstemännen att vara helt lediga. Vi tolkar att tjänstemännen kan vara tillgängliga tack vare de moderna kommunikationshjälpmedlen, på det vis som Castells beskriver i sin teori. Tjänstemännen upplever att de själva kan styra sin arbetsdag, och därmed vara självstyrda, enligt Foucaults maktperspektiv. Samtidigt upplever att de måste förhålla sig till sina kunders behov, vilket leder till att kundstyrningen blir en del av självstyrningen. / <p>This is a qualitative study with a hermeneutic approach, the aim is to study how individuals in a customer-oriented organization is affected by the work-life to be flexible and accessible. Using semi-structured interviews, we collected our empirical data, interviews have been conducted with salesperson or service-technician in a customer-oriented organization. In this study, we use Castells' network theory and Foucault's perspective of power. Castells argues that the network society consists of access to modern communication tools that make life easier. Advanced high-tech equipment allows the individual to be up-linked around the clock. Foucault describes in his power perspective on disciplinary and pastoral power. Power relations are everywhere and affect officials' work situation. We interpret the interviews conducted the work under our interviewees are task-based and individualized. We also interpret that it is not possible to be flexible in the privacy if the labor life is flexible. When the work is customer-driven, it is difficult for officials to be completely vacant. We interpret that the officials may be available thanks to the modern communication tools, to the way that Castells describes in his theory. Officials feel that they can control their working day, and to be autonomous, as Foucault's perspective of power. At the same time they feel that they must respond to the needs of its clients, which leads the customer management a part of the self-governance.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien och Latinamerika.Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring ämnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är aktuellt i dagens samhälle då allt fler väljer att satsa på både karriär och familjeliv. Det är vidare ett relevant ämne eftersom arbetsmarknaden har förändrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svårigheter för individen att skapa gränser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte är att skapa förståelse för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgränsar arbetet från privatlivet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med åtta chefer i en kommunal organisation i Västra Götalands län. Materialet har sedan transkriberats och analyserats genom kodning. Undersökningens resultat presenteras enligt följande teman; Balans mellan arbete och privatliv, Flexibilitetens påverkan på balans mellan arbete och privatliv samt Balansens påverkan på välbefinnande. Sammanfattningsvis visar resultatet på cheferna upplever att balans framförallt innebär att kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredställande sätt. Cheferna upplever överlag svårigheter med att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv samt att avgränsa arbetet från privatlivet. Dessutom upplever flera av cheferna att en obalans påverkar deras välbefinnande negativt. Flertalet av cheferna ser däremot flexibla arbetsformer som en möjlighet att till viss del underlätta skapandet av balans. Avslutningsvis har vi diskuterat studiens resultat i relation till teorier om Work-life balance och tidigare forskning inom området. / <p>In the following essay, we examine managers’ experiences about Work-life balance, the balance between work and private life. The topic is relevant in today’s society where an increasing amount of people end up in a field of tension between devoting time to both career and family. Furthermore, it is a relevant topic in the guise of changes at the labor market by increased pace and new flexible work forms, which may cause difficulties for individuals to create a satisfactory balance. The study's purpose is to gain an understanding of municipal managers’ experience of the balance between work and private life, and immerse ourselves in the way they separates the work from the privacy. Based on the study´s purpose and research questions, we conducted qualitative semi-structured interviews with eight managers in a local municipal organization. The material has been transcribed and analyzed by coding. The results are presented by following themes; Balance between work and private life, Flexibilities impact on balance and the balance impact on well-being. In summary, the results of the study shows that municipal managers experience that balance primarily involves being able to combine work and family life in a satisfactory way. However, the managers of this study generally felt difficulties in finding this sort of balance, and to separate their work from their private life. Several managers experience that an imbalance affects their wellbeing negatively. Managers did however emphasis that flexibility in work forms could be an opportunity to partially facilitate the creation of balance. Finally, we have discussed the result in relation to theories of work-life balance and previous research in the area.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>