Både rapporter och tidigare forskning har synliggjort att generella vägledningsinsatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefulla för att stärka elevers valkompetens. Vad som synliggörs är att insatserna behöver samordnas, vilket medför att en samordningsfunktion efterfrågas. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är: Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar? Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv? Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens? Resultatet analyseras genom Danermark (2000) och Danermark och Germundssons (2007) teoretiska begrepp organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk samt Hodkinson och Sparkes (1997) och Hodkinsons (2008) begrepp handlingshorisont med tillhörande begrepp fält och kapital.  Resultatet visar att skola-arbetslivsutvecklare ser sig som en central mittfunktion vilken samordnar, leder och stödjer insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv så att dessa fortlöper över tid. En främjande faktor är om samverkan mellan skola och arbetsliv är politiskt förankrad i arbets- och utvecklingsplaner. Skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion tycks därför krävas för att stödja såväl studie- och yrkesvägledare [SYV] och lärare, som arbetsliv och omvärld i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att ge eleverna förmåga att utveckla valkompetens i syfte att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Studiens syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur föräldrar inom tjänstemannayrken samspelar sitt arbetsliv och privatliv. Vi har i denna studie utgått från work- life balance och tillämpat teorier som Greenhaus och Beutells (1985) work-family conflict och Karaseks och Theorells (1979) krav-, kontroll- och stödmodell. Till studien har en kvalitativ ansats applicerats för att få en djupare förståelse för upplevelsen mellan arbetsliv och privatliv för föräldrar. Nio respondenter valdes ut för att besvara studiens syfte, detta genom semistrukturerade intervjuer där förutbestämda frågor och teman har behandlats. Det insamlade materialet från intervjutillfällena presenteras i analys- och resultatdelen där även den teoretiska referensramen kopplas in och förenas. Avslutningsvis besvaras studiens syfte och frågeställningar och vad vi har kommit fram till i studien. Vi kan konstatera att vi har uppfyllt vårt syfte med studien. Föräldrarna upplever balansen på olika sätt och det är olika faktorer som utgör om balansen upplevs som positiv eller negativ. Exempelvis påverkar faktorer såsom ålder på barnen, flexibla arbetsarrangemang och barnens välmående föräldrarnas balans mellan arbetsliv och privatliv. Föräldrarna i studien har även en god uppdelning vad gäller krav, kontroll och stöd vilket medför att balansen upplevs som övervägande positiv. Slutligen delar vi med oss av hur studiens arbetsprocess har gått till, förbättringsmöjligheter samt en diskussion kring vidare forskning om ämnet.

Att balansera arbetslivet och privatlivet kan vara svårt. Många spenderar mycket tid till arbetet och upplever stress i relation till sysslor som ska utföras utanför arbetet, det vill säga privatlivet. Fyra dagars arbetsvecka är ett sätt bland många att förkorta arbetstiden och förhoppningsvis medföra att stressen i privatlivet minskar. Syftet med denna studie blev därför studien att skapa djupare förståelse för arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka med utgångspunkt i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Genom intervjuer undersöks åtta arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka. Resultatet visar både förväntade positiva aspekter och vissa utmaningar med fyra dagars arbetsvecka. De positiva aspekterna är bättre återhämtning, ökad effektivitet i arbetet samt ökad konkurrenskraft för företaget. Vidare framkom även några förväntade positiva aspekter av fyra dagars arbetsvecka för privatlivet. Att delges mer tid i vardagen att kunna tillägna obetalt arbete samt en ökad livskvalité. Slutligen framkom även följande utmaningar. Eventuell ökad arbetsbelastningsamt behov av ökad struktur än i dagsläget för att kunna utföra arbetet på färre dagar.

Syftet med studien var att utforska hur chefer värderar egenskaper relaterade till emotionell intelligens hos sina medarbetare och hur chefer upplever att dessa egenskaper kommer till uttryck hos deras medarbetare. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien bestod av 11 chefer från så väl privat som offentlig sektor. Könsfördelningen hos deltagarna var åtta kvinnor samt tre män. Studien baseras på Salovey och Myers teoretiska ramverk och förmågsmodell. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Analysen resulterade i fyra övergripande huvudteman med tillhörande underteman. Studiens resultat visade att EI relaterade förmågor värderas högt av chefer, men att olika förmågor värderas i olika situationer.  Resultatet visade även att det finns en avsaknad av formalisering kring vikten av detta. Dessa förmågor kommer också huvudsakligen till uttryck i utmanande situationer eller vid bristande EI relaterade förmågor. Resultatet visade även att cheferna upplever att det finns potentiella individuella skillnader i EI relaterade förmågor hos medarbetare.

Syfte med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka motivationen hos arbetstagare mellan 55 och 70 år att eventuellt vilja förlänga sina arbetsliv, och avsåg att studera serviceroller inom den privata sektorn. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt bekvämlighetsurval identifierades 11 deltagare, inom åldersspannet 57–70 år. Analysen av insamlade data utfördes sedan genom en tematisk analysmetod och genererade i fyra teman: goda arbetsförhållanden, upplevelsen av ett meningsfullt arbete, identitet och känslor kopplat till ålder, samt ekonomi och hälsa som grundläggande förutsättningar. Resultatet visade att ett flertal faktorer påverkade deltagarnas motivation till att eventuellt fortsätta arbeta längre. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning på området.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

This study examines how the themes of Swedish society- and working life are depicted in two textbooks for SFI, (Swedish For Immigrants); Mål 2 and Samspråk 2. Do the students receive a language that is useful for an active life in society and on the labour market through this educational material? Mål 2 and Samspråk 2 have been reviewed partly by a hermeneutic content analysis, partly via two interviews and two phenomenological surveys, targeted towards students, and towards teachers. The interviews of the two teachers show that Mål 2 is suitable for pupils at the C-level and at the beginning of the D-level and that Samspråk 2 prepares the students well for the national and final D-test. The content analysis shows that among the 193 pages of Mål 2, only about 20 deal with the theme of working life, while the societal themes are dealt with in about ten pages, but also occasionally woven into the text. The diversity in today's Swedish society  does not appear in the text, writing tasks are not included in the  textbook and the student is not fully challenged linguistically by the sentence structure in the fictional texts, though the nonfiction texts are more sufficiently challenging. Regarding Samspråk 2, the societal life permeates the text, while the work theme is treated in four chapters of six. The content is clearly inclusive in terms of diversity and the text is linguistically challenging, for some pupils perhaps even too challenging. The survey targeted towards the teachers regarding Mål 2 gave 57 % positive responses and thus 43 % negative responses. Regarding Samspråk 2 there were not enough responses, only three. Regarding the student responses on Mål 2, 79 % of the student responses were positive, while 87 % of the student responses regarding Samspråk 2 were positive.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser – som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter – jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer. Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete. Arbetet kommer till stor del att utgå från deras synvinkel eftersom deras arbete handlar om att tillgodose elevernas individuella svårigheter och anpassa utbildningssituationer för att dem ska kunna nå målen. Jag vill även lägga vikt på studievägledarens roll på grund av min kommande framtid som studievägledare och deras viktiga arbete inom skolan och som samarbetspartner med specialpedagogen.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken. Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser. Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid. Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande. Cheferna ansåg att tiden kan optimeras genom att vara tydliga gentemot sina anställda och våga delegera uppgifter. Dessutom kan tidsproblematiken hanteras genom att utveckla tidsrum och ställa om till ett mer processorienterat förhållningssätt. Praktiska konsekvenser: Uppsatsen medför en djupare förståelse i hur ledare förhåller sig samt hanterar tid. Ledarens egna tidsstrategier kan vara organisations framtida strategier. Det finns indikationer på att nya informationspolicy är nödvändiga och håller på att utvecklas med syfte att minska tidspressen som orsakas av informationsmängd. / Background: Time is becoming one of the most important resources in the world. The pressures of time are becoming stronger and more common affecting workers and leader’s work life and health. Organizations can right now be losing some of their potential learning and performance by not dealing with time pressures.      Purpose: To find out what constrains organizational time, but also what enables it, how leaders and their organizations manage time.  Design/methodology/approach: This paper takes inspiration from social constructivism and ground theory.  It is a part of manager’s work to understand and manage a broader time dimension and boundaries. In doing so, they tend to develop and construct strategies to manage and optimize time.  Results: The pressure of always being accessible, dealing with a big amount of information and the difficulty of prioritize information where pointed out to be time consuming. Leaders believed that time can be improved by being clear to their employees, delegating tasks. Also by creating new improvement and set-up unscheduled time such as time rooms, to readjusting a more process-orientated attitude towards time.      Practical implications: This paper offers a contribution to understand how leader’s approaches, strategies and methods in time management can be used as organizational strategies for managing time. There are indications that a new set of information policies are at moment being developed in order to deal with overload of information.