I nuläget finns ingen handlingsplan för hur elever på gymnasiet ska kunna uppnå läroplansmålen för arbete- och samhällsliv. På högskoleförberedande program är det upp till varje skola att bestämma om vilka arbetslivsinslag som ska erbjudas, vilket skapar ojämlikhet när exempelvis enbart en bråkdel av Sveriges skolor erbjuder praktik på högskoleförberedande program. Syftet med studien är att få en förståelse för om och på vilket sätt praktik på högskoleförberedande program förberett gymnasieelever för studie- och arbetsliv. Frågeställningen lyder: Vilken betydelse upplever elever som har genomfört praktik på ett högskoleförberedande gymnasieprogram att praktiken har haft för deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplat till studier och arbetsliv? För att utforska syftet och frågeställningen har sex semistrukturerade intervjuer hållits med sistaårselever på högskoleförberedande program som alla har haft praktik. Studiens analys tar utgångspunkt i KASAM-teorin och dess komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt SCCT-begreppet karriärmål vilka hjälper till att förklara vad som behöver finnas på plats för att den kunskap och de förmågor som lärandemålen efterfrågar, ska kunna uppstå eller utvecklas genom praktik. Resultatet visar att praktikperioderna förberett informanterna för studie- och arbetsliv genom att de har fått prova på arbetsuppgifter och har fått ta eget ansvar. I de fall praktikplatsen varit i linje med informanternas karriärmål har situationer av meningsfullhet uppstått. Dessutom har praktikperioderna givit informanterna möjlighet att verklighetsförankra eventuella föreställningar om arbetslivet samt gett dem något att jämföra erfarenheter från arbetsliv, ideellt arbete och skoluppgifter med.

Moving from your home to the office was previously a matter of course in order to be able to perform your duties. Today's digitalisation has made man more or less independent of time and space, which has been a salvation in the crisis situation that the world was hit by with the Corona pandemic. This has meant that social places such as offices have had to close down and instead move in under the same roof where privacy takes place. This has led to the individual himself having to limit his working hours and his private life, which further resulted in the purpose of the study, to investigate how the change between work and private life was handled during the distance work. The study also examines the question of whether the interviewees border work has any significance for well-being? The study uses a qualitative method to get deeper descriptions of ten semi-structured interviews with people who have office jobs and had to switch to teleworking. The majority of the people started a border work by establishing a limited workplace in the home, this was perceived as something positive. It was also positive that the distance work meant that the informants experienced increased flexibility in general. The negative aspect of teleworking has been the social isolation and lack of colleagues. As a result, a golden mean has been formed during the process and a desirable future form of work has emerged; To have a flexible form of work that includes variation of telework and office work in a balance where the interpersonal interactions play an important role. The study cannot conclude that there is a difference between women and men's boundaries and well-being under these working conditions.

AbstractSyftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet.

Vi som är författare är båda födda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har på så vis av erfarenhet sett och under våra år på studie- och yrkesvägledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och förhållningssätt gentemot att flytta ifrån hemstaden för såväl studier som arbete. För ett år sedan skrev vi vår B-uppsats med fokus på ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanför hemstaden. Det framkom där att de ungdomar vi intervjuade själva ansåg att de hade ganska liten eller ingen kunskap om arbetsmarknaden. För att bygga på detta har vi i den här undersökningen intervjuat personer som på olika sätt möter ungdomarna i samband med övergången från skola till arbetsliv.Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med en lärare, en rektor samt två arbetsledare på olika företag i kommunen som anställer många ungdomar på deras första jobb. Detta för att ta reda på vad som å ena sidan efterfrågas av arbetsgivarna och å andra sidan vad skolan förbereder eleverna inför. Vi har med hjälp av dessa intervjuer svarat på frågor som rör hur skolan respektive lokala arbetsgivare upplever ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Vidare har vi sammanställt resultatet och med hjälp av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare analyserat de tidigare nämnda respondenternas berättelser. Vi har med studie- och yrkesvägledarna samtalat om hur de tänker kring övergången och även hur de tror att vi, som yrkesgrupp, kan arbeta med att göra övergången smidigare.Avslutningsvis har vi som författare även utifrån ett par karriärteorier analyserat och diskuterat resultatet. Vi har i den här undersökningen utifrån respondenternas berättelser valt att använda oss av Savickas Theory of Career Construction, Patton & McMahons System Theory of Framework, Krumboltz Happenstance Approach Theory samt Lent med fleras Social Cognitive Career Theory.Det vi har kommit fram till är att det finns ett par vanliga missuppfattningar som uppstår när ungdomarna ska gå över från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad samt att det finns utrymme för oss som studie- och yrkesvägledare att arbeta vidare med överbryggande åtgärder.

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka barns kunskaper och uppfattningar om yrken och dess status, samt bakgrunden till detta. Uppsatsen undersöks utifrån följande frågeställningar: Vilka kunskaper och uppfattningar har barn i 5-6 års ålder om yrken och deras status? Samt, hur påverkar omgivningen 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status? Studien utgår från en kvalitativ metod och består av sex intervjuer som utfördes på en förskola med barn i 5-6 års ålder. Forskningsöversikten visar att trots att små barn har en medvetenhet kring yrken, finns det ett underskott på engagemang och forskning kring ämnet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription and Compromise, Hodkison & Sparkes teori Careership, Howard & Walsh´s studie om barns karriärlärande, Ulfsdotter Eriksson & Flisbäcks teori Yrkesstatus, samt utvalda begrepp från ovanstående. Vi har genom denna studie kommit fram till att barnen har en uppfattning om olika yrken och bedömer värdet av olika yrken utifrån dess arbetsuppgifter eller status. Vi kan vidare se att barnens handlingshorisont påverkar deras uppfattningar om yrken och att föräldrar eller andra viktiga personer i barnens närhet har stort inflytande.

SammanfattningI egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet. Följande frågeställningar är centrala i vår studie: •Hur upplever de unga vuxna sitt arbete utifrån trivsel, ansvar och yrkestillhörighet? •På vilka sätt upplever de unga vuxna sig vara delaktiga på arbetsplatsen? •Vilka tankar har de unga vuxna kring hur den egna skoltiden förberett dem för arbetslivet?Teoretisk ramEmpirin analyserades utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell, Molins delaktighetsmodell (2004), Goffmans stigmatiseringsteori (2014) samt normaliseringsprincipen (Nirje, 2003).Metod Vi har valt en kvalitativ metod för vår studie där vi genomför semistrukturerade intervjuer med nio unga vuxna för att lyfta fram deras inifrånperspektiv. Alla informanter hade genomgått gymnasiesärskola och hade under intervjuperioden ett avlönat arbete med eller utan utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller lönebidrag.Resultat med analysStudiens resultat visar att åtta av nio informanter trivs, känner sig trygga med sina arbetsuppgifter och sina ansvarsområden samt upplever sig vara delaktiga på arbetsplatserna. Åtta av nio informanter upplever att de får uttrycka sina åsikter och att de blir lyssnade på. Samtliga informanter belyser praktiken som positiv och hade önskat mer praktik under sista gymnasieåret. Informanterna menar att de lär sig mer i en verklig kontext än i skolan. Vi anser därför att vi lärare måste bli bättre på att tydliggöra meningen med lärandet i skolan. Det vill säga ge eleverna större möjlighet till att förstå kopplingen mellan skolkontexten och deras framtida arbetsliv.KunskapsbidragTidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning har en önskan att skapa sig en identitet av att vara ”normal”. Att delta i arbetslivet och få en meningsfull sysselsättning bidrar till en ökad delaktighet och deltagande i samhället för dessa individer. Skolan bör arbeta för en verksamhet där normaliseringstanken råder. Detta för att minska klyftorna mellan skolformerna och skapa en bred normalitet genom att förändra elevernas attityder till varandra. I egenskap av speciallärare ska vi verka för att arbetslaget skapar en gemensam syn i värdegrundsarbetet samt arbeta för ett gemensamt förhållningssätt till våra elever. Ledningens ansvar i detta värdegrundsarbete är viktigt att belysa. Specialpedagogiska implikationerInformanterna i studien uttrycker att de lärt sig mer på praktikplatser än i skolan. Vi tror att detta beror på att de har svårigheter med att se kopplingen mellan lärandet i skolan och arbetslivet. Vi menar därför att vi lärare behöver bli bättre på att lyfta fram meningen med lärandet i skolan. Vi menar också att samverkan med arbetsplatser, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlingen ska inledas i ett tidigare skede. Praktiken bör ske kontinuerligt under en längre tid och behövs följas upp, gärna tillsammans med andra elever.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design – främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium. Syftet med dessa samarbetsmodeller är att få ett diskussionsunderlag till ett framtida seminarium där vi ska dra upp riktlinjer och rutiner för hur ett samarbete mellan skolan och näringslivet skulle kunna se ut.Resultatet på enkäten var positiv. Jag har fått tio positiva svar och fyra var tveksamma till ett samarbete. Dessa tretton företag ger en bra grund att arbeta vidare med. Dessa kommer senare i vår att kallas till ovannämnda seminarium. / Network school-industryA study how to make a working collaboration between school and industry

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärprocesser som leder till att tydlighet uppstår hos individer i arbetslivet och vilka faktorer som främjar dessa processer. Tydlighet lyfts ofta fram som en viktig faktor för välbefinnande och prestation i arbetslivet, samtidigt som en ökande komplexitet inom och utanför organisationer gör att individen befinner sig i ett mer mångfacetterat sammanhang. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på mål- och rolltydlighet, och visat på ett antal positiva följder för både organisation och individ om detta finns, samtidigt som otydlighet i mål och roller har en tydligt negativ påverkan på både organisations- och individnivå. Empirin i uppsatsen består av data som samlats in genom en kombination av semistrukturerad intervju och enkät. Intervjuerna har analyserats genom innehållsanalys med hermeneutisk ansats, medan en statistisk analys har gjorts av enkätsvaren. Resultaten visar på att tydlighet i arbetslivet är ett sammansatt begrepp med ett antal olika aspekter, som alla är viktiga för att individen ska uppleva en tydlighet. Skapandet av tydlighet i arbetslivet är en aktiv lärprocess där det egna utforskandet, relationer med andra, egen reflektion, dialog och eget prövande är viktiga komponenter. En upplevd tydlighet och förståelse för den egna rollen, hur den ska utföras och det organisatoriska sammanhanget ger en trygghet i att kunna hantera situationer som uppkommer. Tydligheten är dock inte statisk, utan förändringar påverkar den så att den hela tiden behöver justeras, och större förändringar i arbetslivet sätter i gång en mer omfattande lärprocess.

Studiens syfte är att skapa förståelse och på ett deskriptivt sätt beskriva chefernas inflytande över medarbetarnas kompetensutveckling. Metodvalet är en semistrukturerad intervjuform av chefer och medarbetare. Medarbetarna i studien är födda mellan åren 1999 och 2004. Förutom intervjuer inkluderas intresseorganisationers syn på arbetslivet och kompetensutveckling. Analysen utgår från ett diskursivt perspektiv med förhoppningen att kunna beskriva arbetsvillkor relaterade till olika yrkesroller. Att medarbetarnas kompetensutveckling sker selektivt grundar sig i den maktkamp som Laclau och Mouffe nämner i sin syn på diskursteori och som grundar sig i att olika världsbilder skapar olika syn på arbetslivet. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på arbetslivet skiljer sig från varandra. Resultatet visar även att studiens utsagor och policydokument är relevanta för studiens syfte att beskriva arbetslivets förändringar och intervjupersonernas skilda världsbilder.