<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ”How is the leadership perceived?”, ”How does telework into motivation?” and ”How does telework into communication?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents’ experience of telework was in focus. The material was then analyzed on the basis of previous research, and through practices around situational leadership, needs, the important of physical communication and distance learning. The results showed that the office and the physical contact with both colleagues and the boss is important for the employees' personal development but also for the personal value. It also showed the importance of a functioning mix of situational, goal-oriented and relationship-oriented leadership.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är det som vi använder dagligen när vi pratar i telefon, skriver sms eller kollar på tv. Vardagen idag kantas av de konstanta informationsflödena vi får från olika håll och som gör att vi domesticerar vår kulturella syn på hushållet och familjen. Genom att det tekniska inte längre bara är en sak i ditt hem, utan att det nu även inkluderar de tekniska hjälpmedel som används för att kommunicera med familjen,både i och utanför hushållet. Detta information- och kommunikationssamhälle ökar inte bara tillgängligheten för vänner och familj, det ökar även tillgängligheten för arbetslivet. Hur ser utvecklingen inom IKT ut för dem som är timanställda? Denna uppsats kommer att redovisa och försöka klargöra hur utvecklingen och attityden mot IKT genom nio stycken personintervjuer med timanställda. Resultatet av uppsatsen visar på att respondenterna använder sig dagligen utav IKT och att de tycker att användandet av IKT för att bli bokad på jobb fungerar.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar. Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper. Dessa förkunskaper används sedan när man tolkar världen omkring sig. Vidare visar studien att individen befinner sig i en särskild biografisk situation, det innebär i sin tur att individer också kan uppleva samma typ av arbetsliv på olika vis beroende på den biografiska situationen och dess förbundna relevanssystem. Studien tydliggör hur möjligheten att själv påverka hur möjlighetsrummet utnyttjas är en viktig faktor för att uppleva en balans mellan arbetsliv och privatliv, samt att de socialpsykologiska dimensionerna i hög grad påverkar upplevelsen av arbetslivet.

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health. From these themes eight sub-themes appear; Fear, alienation, support, work, grief, anger, struggle and performance anxiety.  Conclusion: There is, in the care of stroke patients, a lack of knowledge for how to respond to people who have suffered a stroke, and how to best deal with the feelings that come with the onset of the illness. It is clear that there is a need for more knowledge in this area in order for the caregivers to be able to give the patients adequate help, patients whom, after the onset of illness is experiencing anxiety about the future. / Stroke är en vanlig sjukdom med stor risk för allvarliga funktionsnedsättningar efter att ha blivit drabbad. Livet kan bli annorlunda efter en stroke och känslorna i samband med detta kan vara svåra att hantera. Syfte: Syftet med studien är att belysa den känslomässiga upplevelsen av att drabbas av stroke Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Genom att ha utgått ifrån att studera kvalitativa vetenskapliga artiklar enligt Evans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman visar sig; Ensamhet, tillit, hopplöshet och hälsohinder. Utifrån dessa framkommer 8 subteman; Rädsla, utanförskap, stöd, arbete, sorg, ilska, kamp och prestationsångest. Slutsats: Det finns en brist inom vården för hur man skall bemöta människor som drabbats av en stroke och hur man skall ta sig an de olika känslor som kommer med insjuknandet. Det är tydligt att det behövs mer kunskap inom detta område så att vården kan ge adekvat hjälp till de drabbade, som tiden efter insjuknandet upplever en stor oro inför framtiden.

No description available.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen. / The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

Diss. Uppsala : Univ.