Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Sverige kommer inom en snar framtid vara i behov av ett stort antal undersköterskor, ett behov som kommer vara svårt att möta upp och som kommer kräva åtgärder. I ett försök att möta upp kommande utmaningar ses ”ett förlängt arbetsliv”, att fler blir kvar längre i arbetslivet, som en given strategi. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är av betydelse för ett förlängt arbetsliv hos undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Studien avser att utifrån en kvalitativ ansats undersöka - Vilka arbetsrelaterade faktorer som varit framträdande hos respondenterna i deras beslut om pension? Samt vad respondenterna hade önskat för arbetsrelaterade åtgärder för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv? I följande undersökning har 6 stycken semistrukturerade intervjuer tillämpats. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och har kodats efter marginalmetoden. Utifrån intervjumaterial, tidigare forskning och tillämpad teori, Antonovskys - Känsla av sammanhang, har vi haft möjligheten till en fördjupad förståelse utifrån studiens syfte. Resultatet visar på flera faktorer som bidragit till beslut om pension. Respondenterna upplever minskad tid med vårdtagare vilket leder till att det centrala i arbetet får minskat utrymme som leder till att arbetet inte upplevs lika meningsfullt. Bristen på förståelse och stöd från arbetsledningen leder ofta till orimliga mål och visioner och respondenterna upplever ökad arbetsbelastning på grund av detta. Andra faktorer som påverkat respondenterna negativt är nya scheman där fler och kortare arbetspass tillämpas vilket leder till sämre återhämtningsmöjligheter. Undersökningens resultat tyder på minskad meningsfullhet och låg hanterbarhet utifrån rådande förutsättningar.

Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.

Genom en kvalitativ metod och med en induktiv ansats undersöker denna studie uppfattningar av flexibelt arbetssätt hos fastighetsmäklare. Studien avser att uppnå förståelse för hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras inom det flexibla arbetssättet. Studiens empiriska material består av individuella intervjuer av fastighetsmäklare, detta för att få tillgång till personliga reflektioner kring flexibilitet och gränsdragning. Sammantaget resulterar studien i att ett flexibelt arbetssätt kan leda till stora fördelar för medarbetare och arbetsgivare i form av hög produktivitet och stimulans men också för balansen mellan fritid och arbete. Dock finner studien indikationer på att det flexibla arbetssättet även för med sig ökade krav i form av ständig tillgänglighet, vilket kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Studien visar även att gränsstrategin för att upprätthålla balans mellan fritid och arbete beror på individuella preferenser.

Det vi ser idag är att de som arbetar inom vård & omsorgen är de som löper stor risk för att bli sjukskrivna på grund av belastningsskador som sker inom arbetet. Regelbunden träning och ökad fysisk kapacitet är en långsiktig lösning som kan komma att minska muskuloskeletala skador hos blivande arbetstagare inom vård & omsorgen. För att både initiera och upprätthålla fysisk aktivitet och dess hälsofördelar behöver man också fokusera på vilken motivation individen har till att vara fysiskt aktiv och till att träna.      Syftet med studien var därför att mäta den fysiska kapaciteten hos omvårdnadselever på en gymnasieskola i Mellansverige samt att beskriva deras fysiska aktivitetsnivå. Syftet var även att beskriva vilken motivation omvårdnadseleverna har till träning.      Sju fysiska tester som ingår i Eurofit Fitness Test Battery utfördes för att mäta omvårdnadselevernas fysiska kapacitet (n=13) och en enkät fick besvaras gällande deras motivation till träning (n=17). Medelåldern på gruppen var 17,47 år (Std ± 1,28).      All data analyserades i statistikprogrammet SPSS och presenterades med hjälp av medelvärde, median och index. Den insamlade data från de fysiska testerna jämfördes med normalvärden för åldersgruppen som fanns för de enskilda testerna. Enkäten utgick delvis från EMI-2 (Exercise Motivations Inventory) och analyserades med hjälp av fem olika teman gällande motivation.        Resultaten från de fysiska testerna visade att majoriteten av omvårdnadselevernas testresultat i jämförelse med normalvärdena för åldersgruppen låg under medel. Resultaten från enkäten visade att både omvårdnadseleverna som inte tränade och de som tränade regelbundet motiverades mest av fitnessmotiv och hälsomotiv.      Då omvårdnadseleverna visade på låga resultat på de fysiska testerna skulle det vara gynnsamt för omvårdnadseleverna att utföra mer styrke- och konditionsträning. Fysisk styrka och god syreupptagningsförmåga visar tydliga kopplingar till lägre grad av muskuloskeletala besvär såsom smärta och skador i rygg, axlar och nacke. Vårdutbildningarna kan vara med och påverka genom att motivera och betona vikten av fysisk aktivitet för de elever som läser vård och omsorgsprogrammet. På så sätt kan utbildningen göra en insats till att minska sjukskrivningarna och skapa bättre förutsättningar för blivande vårdpersonal att få ett mer hållbart arbetsliv.

Organisationers till synes ostrukturerade användning av önskeschema och skilda åsikter kring arbetssättets påverkan på medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv, har utgjort grunden för denna studie. Ett sätt att förklara dessa åsiktsvariationer är genom individuella skillnader i medarbetarens värderingar och prioriteringar i livet vilket ledde fram till studiens kunskapsgap, att nivån av maskulinitet skulle kunna vara en faktor som har betydelse för individens balans. Studiens syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.       Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med respondenter som använder eller har använt önskeschema den senaste tiden genomfördes för att skapa ett underlag för att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans. Med anledning av vårt positivistiska förhållningssätt och studiens deduktiva ansats genomfördes en tematisk analys utifrån syftets grundläggande begrepp.   Respondenterna uppvisade en generellt låg maskulinitet samt en generell uppfattning om att önskeschema bidrar positivt till balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid djupare analys kunde vi gruppera respondenterna i grupper med olika nivåer av maskulinitet, och fann att ju lägre nivå av maskulinitet medarbetaren har, desto mer anser medarbetaren att önskeschema har positivt effekt på deras balans. För detta samband krävs dock att individen uppvisar en grundläggande acceptans för arbetsvillkoren. Vi har funnit tre tänkbara skäl till detta: en tidskonflikt hos individen, en diskrepans mellan upplevd och verklig tid samt basala arbetsvillkor kallade hygienfaktorer.   Denna studie har visat att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet upplever att användning av önskeschema i högre grad hjälper dem att nå balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad människor med en något högre maskulinitet upplever. Sambandet har dock endast studerats i olika nivåer av låg maskulinitet.

Studiens syfte är att studera ohövligt beteende som individer i kontorsverksamheten upplever, bevittnar eller själva utövat samt bidra med kunskap om nuvarande typer av ohövligt beteende i samtida arbetsliv samt bidra med kunskap inom området genom att jämföra tidigare forskning som utförts inom ämnet. Studien grundar sig i en kvantitativ metod samt en tematisk analys där en enkätstudie distribuerades via mejl till fyra företag och ett fackförbund placerade runt om i Sverige, samt två sociala medier genom personliga inlägg som var offentliga på hela plattformen. Totalt 51 svar samlades in från enkätstudien. Resultatet visade att ohövlighet är mycket vanligt på kontorsverksamheter i Sverige. Den grupp som har högst risk att utsättas för ohövligt beteende på kontorsverksamheter är kvinnor. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan åldersgrupper och grupper med olika yrkeserfarenhet gällande i vilken grad man utsatte andra för ohövligt beteende. Studien visade även ett positivt samband mellan frekvensen av ohövlighet och upplevd trygghet samt upplevd trivsel på arbetsplatsen. Den vanligaste formen av ohövlighet i kontorsverksamheter är olika former av exkludering som undvikande beteende, undanhålla information och att inte ge andra medarbetare respekt. Resultatet visade att den vanligaste formen att diskutera ohövlighet sker i form av officiella schemalagda möten. / The aim of this study was to investigate workplace incivility that individuals may experience, witness or practice in office operations and contribute with knowledge about the current sort of workplace incivility behavior in contemporary working life and compare previous research conducted within the subject. The study is based in a quantitative and a thematic analysis where an online survey was distributed via email to four private companies and one trade union in Sweden and two social media platforms through personal posts that were public across the platform. A total of 51 answers were collected from the online survey. The result from this study showed that workplace incivility is a relative common in office operations in Sweden. The group that has the highest risk of being targeted by workplace incivility in office operations are women. The results showed a significant difference between age groups and groups with different professional experience regarding the degree to expose others to rude behavior. The study also found a positive correlation between the frequency of workplace incivility and experienced safety and also pleasantness at the workplace. The most common behavior of workplace incivility in office operations is different forms of exclusion as avoidance behavior, withholding information and not give another coworkers respect. Results showed that the most common way of communicating working climate are by having official scheduled meetings.

Emoijs kan berika och tydliggöra digital kommunikation, samtidigt som de även kan skapa missförstånd och försämrade relationer. Hur emojis används i en arbetslivskontext är även relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka användningen av och inställningen till emojis i kommunikation på arbetsplatser. Med ett bekvämlighetsurval (n = 243) genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visade att emojis nästan aldrig används i arbetsrelaterad kommunikation, men när de väl används verkar det främst ske i kommunikation med personer man har en nära relation med. Resultaten visar också att det finns generellt goda inställningar till emojianvändning i arbetslivskommunikation. Möjliga förklaringar till detta kan vara att den informella naturen hos emojis gör dem opassande i viss arbetslivskommunikation, samtidigt som de potentiellt kan vara användbara för att stärka relationer mellan kollegor.

Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv