No description available.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga. Lärarinformanten beskrev flera olika arbetsmetoder som kunde tänkas främja läslusten och intresset för litteratur, dock var flertalet beskrivna arbetssätt inte aktuella i den nuvarande klassen på grund av olika omständigheter, bland annat för stort elevantal.  Några faktorer som kan ha inverkat på elevernas läslust framkom i studien, bland annat att samtliga elever själva fick välja vilken litteratur de ville läsa och att de hade en omgivning hemma som var tillåtande och uppmuntrande till läsningen.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts. Most of the pedagogues taught in the third grade and some in the fourth grade. The results show that all of the pedagogues use outdoor pedagogic, laboratory material and the schoolbook when teaching in mathematics.   According to the pedagogues elaborative material is when the pupils use their hands and bodies. The pupils are supposed to feel and act. The pedagogues work with elaborative material first by giving an introduction about the material that they are going to use in the mathematical lessons. The pedagogues use elaborative material so that the pupils get a better understanding. The pedagogues also considered that using elaborative material contributed to the pupils learning by several other senses, which then led to an easier and more fun understanding of mathematics.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektiva och metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom att vi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna, som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifiera hur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheter och skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtiden kan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuade fyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vi byggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoder för att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att vi förklarar en av metoderna som används. Resultatet från våra telefonintervjuer har bearbetats utifrån rubrikerna i det agila manifestet och roller inom det agila för att därefter delas in under resultat respektive diskussion. I vår resultatdel besvarar vi våra två första frågeställningar och i vår diskussionsdel diskuterar vi kring vår tredje frågeställning och ger förslag på hur HRorganisationen kan använda sig av agila metoder. Vårt resultat visar på fler skillnader än likheter mellan hur HR-organisationen idag arbetar jämfört med de agila metoderna. Exempelvis kan de arbeta mer aktivt med feedback och att involvera medarbetarna bättre i målsättningen. Det framkom också att de sällan ser över sina mål, utan istället i relativt hög utsträckning låter dem vara så som de utformades från början. Vi fann även vissa likheter i att organisationen vill arbeta förändringsbenäget, precis som det agila förespråkar, men att det kanske finns en viss diskrepans mellan vilja och verklighet. Vi tror att HR-organisationen i framtiden skulle kunna arbeta med agila metoder bland annat genom att tillämpa scrum, arbeta med talangmappar och att använda ”talent mobility” som en strategi.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ”picto-bilder” för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder. I studien har det även blivit uppenbart att det i dag finns ett stort motstånd mot att sätta en alltför tidig diagnos på barn eftersom detta kan få negativa följder för dem.

No description available.

Världen befinner sig i en ständig förändring och teknologin utvecklas kontinuerligt. Dettahar medfört att redovisningsbyråer måste anpassa sig efter förändringarna för att interiskera att bli utkonkurrerade. Denna studie har som utgångspunkt att identifiera motiventill att genomföra en digitaliseringsprocess på redovisningsbyråer även fast tidigareforskning har visat att det finns nackdelar med det. Syftet med studien är att beskriva ochfå förståelse för små och medelstora redovisningsbyråers motiv att genomgå endigitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder.För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara studiens forskningsfrågor utförs enkvalitativ studie med en deduktiv ansats. Den framtagna teoretiska referensramen utgörstudiens utgångspunkt och den jämförs sedan mot den insamlade empirin. Det empiriskamaterialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på små och medelstoraredovisningsbyråer belägna i Norrbotten. Både chefer och medarbetare intervjuas vilketgör att studien kan belysa båda perspektiven.Studiens resultat och slutsatser framhåller att motivet till att redovisningsbyråer väljer attgenomgå en digitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder är för att inte riskera att bliutkonkurrerade från marknaden, detta för att uppfylla samhällets förväntningar.Samhället efterfrågar digitala arbetsmetoder och digitala arbetsmetoder bidrar till etteffektivare arbete och tidsbesparingar. Denna studie visar att ökade tekniska kompetenserär relevant men anses inte utgöra ett hinder för att övergå till digitala arbetsmetoder.Redovisningsbyråernas arbetsmetoder har förändrats, det som tidigare var pappersbaseratfinns nu i digital form. Nyckelord: Motiv, kompetenser, digitaliseringsprocess och arbetsmetoder / The world is constantly changing, and technology is constantly evolving. This has meantthat accounting firms have to adapt to the changes in order not to risk being outcompeted.This study is based on identifying the motives for carrying out a digitalization process ataccounting firms, even though previous research has shown that there are disadvantagesto it. The purpose of this study is to describe and gain an understanding of small andmedium-sized accounting firms' motives for undergoing a digitalization process of theirworking methods.In order to fulfill the purpose of the study and answer the study's research questions, aqualitative study is performed with a deductive approach. The developed theoreticalframe of reference constitutes the starting point of the study, and it is then compared withthe collected empirical data. The empirical material is collected through semi-structuredinterviews at small and medium-sized accounting firms located in Norrbotten. Bothmanagers and employees are interviewed, which means that the study can shed light onboth perspectives.The results and conclusions of the study emphasize that the motive for accounting firmsto choose to undergo a digitalization process of their working methods is to not risk beingoutcompeted from the market, this to meet society's expectations. Society demands digitalworking methods and digital working methods contribute to more efficient work and timesavings. This study shows that increased technical skills are relevant but are notconsidered an obstacle to switching to digital working methods. The accounting firms'working methods have changed, what was previously paper based is now available indigital form. Key words: Motives, competencies, digitalization process and working methods

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålets plats på en mångkulturell förskola och vilken inverkan detta kan tänkas ha på barnens andraspråksinlärning. För att få en så rättvis bild som möjligt har vi genomfört vår studie på en mångkulturell förskola i en större stad i södra Skåne, där det endast finns barn med svenska som andraspråk.Vi har valt att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till barnens val av språk samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder sig av för att stödja barnen i deras första och andraspråksutveckling. Med tanke på Sveriges stora invandring så är vår undersökning relevant för vår framtida yrkesroll som förskollärare då en mångkulturell förskola innebär en utmaning för personalen, som ska ge barnen rätt förutsättningar att utveckla sitt första och andraspråk. I vår analys använder vi oss av Vygotskijs sociokulturella teori och Piagets konstruktivistiska teori och kommer att belysa utvalda begrepp som dessa teoretiker lyfter inom barnens inlärning och utveckling, som vi anser är relevanta för vår studie. Vi utgår från en kvalitativ studie där observationer i barngruppen får belysa vilken plats modersmålet har på förskolan. Vi har intervjuat barnen kring språkets användning för att få ett barnperspektiv på deras förhållande till första och andraspråket. För att kunna besvara två av våra frågeställningar har vi dessutom intervjuat pedagogerna för att synliggöra deras förhållningssätt och vilka arbetsmetoder de använder för att främja barnens språkutveckling. Vårt resultat visar att modersmålet har en betydande plats i verksamheten för både barn och pedagoger. Vi har kommit fram till att barnens språkutveckling sker i samspel med omgivningen i ett klimat där både första och andraspråket är accepterat. För att möjliggöra en inlärning av andraspråket krävs det en stabil grund i modersmålet, vilket vi bevittnar under studiens gång. När barnen väljer att kodväxla mellan sitt första och andraspråk så får de ett maximalt utnyttjande av sina språkresurser.Vårt resultat belyser att pedagogerna jobbar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att de visar en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Pedagogerna skapar miljöer och förutsättningar för att barnen ska utvecklas i det svenska språket och på sitt modersmål. Alla pedagoger är eniga om att flerspråkighet är en kompetens för både individ och samhälle. Därför anser vi att flerspråkiga barn ska fortsätta få möjlighet att språka sina aktuella språk då det har en god effekt på barnens första och andraspråksutveckling.

För att lärarens skrivundervisning ska bli gynnsam för alla elever, är det viktigt att läraren reflekterar över sin egen skrivundervisning. En lyckad skrivundervisning är beroende av lärarens val av skrivstrategier och arbetsmetoder då det är läraren som skapar förutsättningarna för eleverna att utveckla sitt skrivande. Syftet med den här studien är att undersöka sex svensklärares uppfattningar om hur de använder skrivstrategier och skrivutvecklande arbetsmetoder i sin svenskundervisning i årskurs 4-6.  Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten i den här studien. Studien har en fenomenografisk ansats och metod för datainsamling är intervjuer i fokusgrupper. Urvalet består av två fokusgrupper hemmahörande i två olika kommuner med tre responderande lärare i varje. Syftet med studien är inte att generalisera dess resultat utan istället undersöka de sex responderande lärarnas egna uppfattningar om fenomenet.  Studiens resultat visar att de sex responderande lärarna uppfattar att de arbetar med skrivstrategier fokuserade på de exekutiva funktionerna i skrivprocessen. Vidare framkommer det att de använder sig av arbetsmetoder som främjar skrivutveckling genom kommunikation och socialt samspel. Slutligen beskrivs anpassning av checklistor och användningen av digitala hjälpmedel som en arbetsmetod för att tillfälligt avlasta arbetsminnet för elever i skrivsvårigheter.