Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärares tankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurval intervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie.   Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassa och flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med att individanpassa, då tiden inte räcker till.   I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering och arbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vår forskningsbakgrund.

Empati är ett centralt begrepp med många dimensioner och en central förmåga i omvårdnadsarbetet idag. Inom professionellt vårdarbete finns krav som gäller lyhördhet, kommunikation, omvårdnad och förståelse. Empati är därför en nödvändig komponent för professionell hållning. Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsågs även att beskriva lärares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlättar eller hindrar detta skeende. Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes. Sammanlagt nio Omvårdnadslärare från två vuxenutbildningar deltog. Fynden visar att pedagogerna anser att empatibegreppet är mångfacetterat vilket överensstämmer med aktuell forskning. Informanterna menar även att empatiutvecklingen grundläggs redan hos barnet samt påverkas av arv och miljö men poängterar att empatiutveckling kan ske hela livet. Utvecklingen påverkas dock av ramfaktorer som yttre och inre miljö. Ett gott bemötande, tillåtande atmosfär och trivsel på skolan främjar empatiutveckling medan tidsbrist, konflikter och kommunikationsbrister hindrar skeendet. Nationella riktlinjer kan också ha en negativ inverkan då krav läggs på den studerande som kan ge stress och hämma empatiutvecklingen. Likaså kan negativ handledning på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) få icke önskvärda konsekvenser för empatin. Flera av dessa fynd styrks av tidigare forskning. Empatiutvecklande arbete bedrivs främst med hjälp av fallbeskrivningar som hämtas eller förstärks med hjälp av olika medier och som i kombination med reflektion och handledning kan ge förståelse. Pedagogerna hävdar också att APU eller erfarenhet över lag har stor betydelse för empatiutvecklingen. Få forskningsresultat gällande empatiutveckling hos studerande på Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning finns, varför vidare forskning rekommenderas med större material. Läraren som förebild, kunskapsförmedlare och handledare har en viktig roll inom denna utbildningssektor.

The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.   Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen. Studien visar att geografi som skolämne är en komplicerad fråga gällande ämnesinnehållet i geografi på grund av så många olika ämnen kan ses som en del av geografiämnet. Studien visar att geografilärare på gymnasienivå ser det som ett viktigt ämne som ger eleverna ett vidare perspektiv på globaliseringens och hållbart resurshantering. Men samtidigt finns det en rädsla för att geografiämnet minskar i betydelse och försvinner

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med läroplanens mål inom matematik för att främja barns matematiklärande. I följande studie användes semistrukturerade intervjuer för att kunna synliggöra förskollärarnas egna arbetsmetoder. Intervjuerna kombinerades med deltagande observationer. Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier i arbetet med att uppfylla de olika lärandemålen inom matematik som lyfts fram i förskolans läroplan. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av flera arbetsmetoder i arbetet med matematik i förskolan där den mest framträdande handlar om att de vuxna ska vara närvarande i barnens miljö för att synliggöra matematiken.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan. Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder. Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet. Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare. / Abstract The purpose with this document has been to find out how teachers work with the early reading and writing learning, how reality relates to theories and finally how their work relates to the curriculum, this being Lpo 94. This document also brings up the Swedish language training from a historical point of view, a short definition of reading and writing, work environment, theories of learning and different work methods. The interviews done for this document have been of the qualitative sort. The teachers interviewed all work in the junior level of school. The outcome of the researches is that teachers can’t work with the reading and writing learning after a pre-made pattern. The teacher has to adjust him/her self, material and work method after the group of children. No work method is used exclusively, a teachers job is to single out the best pieces of all methods, to later on compose these to there own way of working to suit the teacher as well as the target group. All teachers have to work with the same guidance, Lpo 94, but the ways of reaching the goals are as many as there are teachers.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilken kunskap förskollärare har om barn med AD/HD-liknande symtom samt hur förskollärare arbetar för att uppmärksamma flickor med AD/HD-liknande symtom. Studiens teoretiska perspektiv är baserat på Vygotskijs sociokulturella perspektiv och även  Antonovskys salutogena perspektiv. Webbenkäter användes som metod för datainsamling och dessa riktade sig till verksamma förskollärare. Data samlades in från 25 förskollärare där den kvantitativa delen analyserades med en univariat analys som sammanställdes i diagram och den kvalitativa delen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare inte får utbildning kring barn med AD/HD-liknande symtom i sin lärarutbildning. De flesta som har kunskap har fått den via tidigare erfarenheter eller frivilliga kurser inom specialpedagogik. Kunskap kring barns AD/HD problematik saknas ofta och kunskapen skiljer sig beroende på om det handlar om pojkar eller flickor. Trots att kunskap saknas vet förskollärare om vad de är de behöver ha kunskap om för att kunna ge barn med AD/HD liknande symtom bästa möjliga stöd i förskolan. Även fast kunskap saknas så har förskollärarna pedagogiska arbetsmetoder och stöd från utomstående yrkesgrupper för att stödja flickor i förskolan. De är även väl medvetna om vilken kunskap och vilka resurser som saknas.

Muntlighet och förmågan att hålla i muntliga framställningar är en av de centrala delarna i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Talängslan är nära förknippat med muntlighet och kan vara ett hinder för elever i samband med muntliga framställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick av studier om talängslan i samband med muntliga framställningar i skolan. Fokus ligger på att utreda hur talängslan visar sig hos elever samt vilka didaktiska möjligheter och problem som finns i det förebyggande arbetet mot talängslan. Resultatet visar att det finns flera faktorer bakom talängslan som är genomgående i de undersökta studierna. Mest förekommande orsaker till talängslan är kopplade till publiken och elevers oro för bristande ämneskunnande och förberedelser. Viktigast för lärare i det förebyggande arbetet mot talängslan är att erbjuda elever många tillfällen till övning, tryggt klassrumsklimat samt anpassat stöd vid behov.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal beskriver sitt arbete med inkludering i utbildningen som förskolan utgör. Fokusområden i vår studie är förskolepersonals förutsättningar att arbeta inkluderande samt de fysiska hjälpmedel som används. En digital enkätundersökning har genomförts för skapandet av både kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet i studien visar på att förskolepersonalen anser att inkludering i förskolan är betydelsefullt att arbeta med och majoriteten av respondenterna anger att de har tillräcklig kompetens för att bedriva inkluderingsarbetet, dock beskrivs det samtidigt som ett arbete som kan prioriteras mer eller mindre. Summeringen av studien är att begreppet inkludering kan förstås och tolkas på olika sätt samt att förskolepersonalens kompetens och arbetsmetoder i inkluderingsarbete blir centrala i förskolans utbildning.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt några lärare arbetar med de högpresterande eleverna i ämnet engelska så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Till min hjälp har jag tre frågeställningar som handlar om hur man upptäcker högpresterande elever, vilka redskap och metoder lärarna använder för att skapa sig en bild över de högpresterande eleverna och vilka arbetsmetoder man använder för att utveckla varje individ. Jag har valt en kvalitativ metod där jag låtit intervjua fyra lärare. Jag har undersökt lärarnas uppfattningar vid det tillfället. Arbetets resultat går inte att generalisera utan ger endast en bild av lärarnas uppfattningar vid intervjutillfället. Jag har valt att använda mig av Self-Determination Theory, där jag utgår från inre och yttre motivation för att försöka tolka mitt material av det lärarna säger. Arbetet är även inspirerat av den proximala utvecklingszonen om lärande då den även hör ihop med motivation och utmaning. Resultatet av undersökningen visar att det råder en oenighet i hur man identifierar högpresterande elever, samt i hur man bör förhålla sig till kunskapskraven och dess mål. Undersökningen visar även att lärare använder samma material till alla elever och att man inte bjuder in eleverna till delaktighet i utformningen av undervisningen. Förvånande nog visade även undersökningen att om eleverna ville få vidare stimulans och utmaning var eleverna tvungna att efterfråga det själva.