Detta arbete är en studie om hur pedagoger i fyra klasser på mellanstadiet arbetar för att elever ska nå kunskapsmålen i matematik. Studiens syfte är att ur pedagogers perspektiv beskriva och besvara frågan om vilka arbetssätt som används på mellanstadiet i matematik. För att få svar på studiens forskningsfrågor har en kvalitativ studie genomförts på fyra olika kommunala skolor där metoden kvalitiativa intervjuer av fyra pedagoger används. Resultatet av studien visar att motivationen och kommunikationen har stor betydelse för att elever ska kunna och vilja lära sig matematik. Vidare visar studien att pedagoger har lite tid att hjälpa elever som behöver extra stöd och utmaningar i ämnet samt att pedagogerna oftast använder läromedlet i undervisningen för att elever ska nå kunskapsmålen.

Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.

Tidigare forskning visar att tillämpning av skönlitteratur i andraspråksundervisningen inte bara är gynnsam för elevers språkinlärning utan även för utvecklingen av sociala färdigheter och interkulturell kompetens. Rådande studie syftar till att bringa klarhet i hur verksamma lärare tillämpar skönlitteratur i engelskundervisningen i årskurserna 4–6, samt vilka möjligheter och utmaningar som man anser att tillämpningen av skönlitteratur medför. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori som utgångspunkt. Metodvalet för datainsamlingen var intervjuer med sex verksamma lärare från olika delar av Sverige. Under intervjuerna fick lärarna berätta om sina arbetsmetoder, tankar och åsikter om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen. Studien visar att lärare ofta tillämpar skönlitteratur på ett varierat sätt med utgångspunkt i sociala aktiviteter. Resultatet visar även att lärare upplever stora möjligheter vid tillämpning av skönlitteratur i engelskundervisning både i utveckling av sociala förmågor såväl som språklig kunskapsutveckling. Det framkom även att lärarna upplevde utmaningar i form av resursbrist, tidsbrist och individuella anpassningar.

Agile methods have been used for many years in some industries too organizework, that increase in productivity can be used in the advertising production. As this study indicate, agile methods in general, Scrum and Kanban in particular, are used to some extent within advertising production agencies, even though most co-workers in commercial industry do not seem to know what these methods are or how to utilise them to full extent. Through interviews with project leaders within the advertising industry, this study shows that the digital systems that they use are mostly based on Scrum and/or Kanban methods. Even so, very few co-workers or even the project leaders have any knowledge about the basics of agile work models and methods. This study has found that lesser knowledge of agile work methods in the advertising production industry may result in lower productivity and efficiency for the co-workers, which indicates it may result in higher costs and longer leadtimes for projects.

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället förprov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativtförhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning börstruktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker iställetför mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att detkooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med etttraditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärresvårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativalärandesituationer.

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen för hur slöjdämnets syfte kan förmedlas till elever. Skolverkets nationella utvärderingar har tidigare påtalat elevers brist på förståelse för slöjdämnets syfte och därför anses examensarbetets fråga relevant. Utifrån syftet med examensarbetet har följande frågeställningar formulerats: Hur arbetar lärare med att förmedla slöjdens syfte för elever? Vilka metoder och arbetssätt använder slöjdlärare sig av för att förmedla slöjdens syfte till sina elever? Vilka utmaningar upplever lärare finns för att förmedla slöjdens syfte till elever?Studien bygger på en kvalitativ undersökning med samtalsintervju som forskningsmetod. I studien använder jag mig av ett sociokulturellt perspektiv där jag utgår ifrån att lärande sker i samspel med andra människor och tar fasta på framförallt språkets vikt i lärandesituationer. Som bakgrund undersöks tidigare forskning och relevant litteratur för forskningsfrågan. Studiens resultat består av svar från totalt sex intervjuer med behöriga och verksamma slöjdlärare. Undersökningen visar att det förekommer flera olika arbetssätt och metoder för att förmedla slöjdens syfte till elever. Dessa har kategoriserats med hjälp av sociokulturellt teori; kommunikation och interaktion med intellektuellt redskap (dvs. språkets betydelse för mediering); användning av andra artefakter som hjälpmedel för att förmedla slöjdens syfte till eleverna; övriga didaktiska/pedagogiska aspekter. Det framkom att flera av intervjupersonerna anser tidspress vara en av de största utmaningarna för att förmedla slöjdens syfte till eleverna. Andra utmaningar som upplevs är att eleverna anser det tråkigt att prata om slöjdens syfte samt att de inte orkar eller inte vill lyssna. Att inte veta hur slöjdens syfte kan förklaras på ett bra sätt anses också problematiskt. Resultaten erhållna i detta examensarbete kan ge stöd till verksamma och framtida lärare genom att visa på olika sätt att arbeta med att förmedla och förklara slöjdämnets syfte för sina elever.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till undervisning somstimulerar alla barns språkutveckling. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer där verksammapedagoger svarat utifrån en ostrukturerad intervjuguide. Den insamlade data har analyserats genom attta avstamp i det sociokulturella perspektivet, vilket lägger tonvikten på att barn och pedagoger lär sig isociala sammanhang. Resultaten visar att utifrån pedagogernas beskrivningar i studien så lär sigbarnen språk i samspel med andra barn och vuxna. Därför behöver pedagogen vägleda barnen i deraslärprocesser och fånga barnens uppmärksamhet för att kunna undervisa utifrån barnens olikaförutsättningar. Pedagogerna i studien beskriver också att barn lär sig bättre med hjälp av konkretmaterial såsom bilder, knippor, TAKK etc. då fantasi utvecklas och lärandet blir mer begripligt. Denämner att genom att använda verktyg som stöd kan barnen agera och kommunicera i de olika socialamötena. Samtidigt finns en övertygelse i pedagogernas utsagor om barngruppens storleks betydelse,vilket är en viktig aspekt för pedagoger att driva språkundervisning. Pedagogerna beskriver att småbarngrupper gynnar barns språkliga färdigheter. För att kunna vara en närvarande pedagog och stöttabarnen i sin språkutveckling, anser pedagogerna att de bör tänka på barngruppens sammansättning.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding how teachers work in language development. Our goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve our purpose, the following questions were formulated: How are students affected by a teaching based on a language development approach? How do we get students to understand the goals in SO when the concepts are too difficult for their language development? Can you as a teacher raise the level of language development so that everyone has the same conditions? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits to a language development approach to promoting students' learning. It is clear that it is a relevant topic and important for our future profession.