<p>Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.</p>

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten. Arbetet har inneburit studier av olika begrepp och teorier, arbete med idéskiss, användarstudie och andra metoder som designprocessen innebär. Jag hittar olika källor att hämta hjälp och inspiration av.

The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory. The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly. Everyone mentions the workgroup as an important factor in the work with the validation and reminiscence methods. Some experience a support in their work from their colleagues while others feel themselves being impeded.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests. Educators believe that national tests cannot determine everything that the student can in mathematics. Educators also believe that the reason for the students is refused, inter alia, the students with special needs and those pupils who do not have the motivation and interest in the subject. The teachers explain that learning materials are when the students do something with the bodies, that is when they are feeling and doing. In the laboratory teaching gives teachers an introduction to the material to be used. The laboratory materials make students understand better and create interest in the subject.

No description available.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ”nyttan av”. I kombination med att de kanske har bristande förkunskaper gör att det blir en didaktisk utmaning, både för lärare och för elever. Jag anser att struktur och tydlighet är viktiga delar i didaktiken. Jag tror vidare att dessa delar blir ännu viktigare om du möter en omotiverad grupp med dåliga förkunskaper i religionsämnet. Min analys kommer främst att behandla religionsämnets didaktiska problem och möjligheter. Min avsikt är inte att komma med någon patentlösning utan endast att diskutera ett arbetssätt som enligt mina erfarenheter brukar fungera. Min huvudfrågeställning är: religionskunskap på fordonsprogrammet, problem eller möjlighet. För att nå mitt syfte så kommer jag att diskutera och analysera följande frågeställningar: Hur ser gymnasieskolan ut idag? Vilken är bakgrunden till att gymnasieskolan ser ut som den gör? Hur ser gymnasieskolans uppdrag ut? Vilka hinder finns för religionsämnet? Skall man lära om eller av religion?

Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att med hjälp av moderna arbetssätt få en arbetsgång med ständiga förbättringar inom anläggningsbranschen. Sökandet sker med hjälp av litteraturstudier kring ISO 9000 och LEAN samt studiebesök vid två företag, Hauler&amp;Loaders Arvikafabriken (Volvo Wheel Loaders AB) samt PartnerTech Karlskoga AB. Detta är företag som under tid arbetat med dessa frågor och som nått goda resultat. Det framkommer att ISO 9000 är mycket öppet och inte detaljstyrande men att det finns vinster att hämta genom nyttjande av standarden. Kunder får en bekräftelse på att företaget i fråga har uppnått en god lägstanivå och det certifierande tredjepartsföretaget kan under externa revisioner hjälpa till att förbättra kvalitetssystemet. LEAN däremot är mer handfast även om det precis som ISO 9000 innehåller en stor del vision och filosofi. Studiebesöken har mynnat ut i ett flertal handfasta arbetsmetoder redo att anpassas för tester inom anläggningsbranschen. Synliggörande och tydlighet genom 5S och visualisering är en bra bas för ett vidare arbete. På detta kan sedan system för små ständiga förbättringar så som taggsystemet (ett system används av Hauler&amp;Loaders Arvikafabriken för att ta om hand medarbetares idéer) användas. Även kvalitetscirklar framstår som ett bra arbetsmönster. Det är viktigt att gradvis bygga kvalitetssystemet från grunden och uppåt. Att direkt försöka bli världsbäst är inte rimligt och ett sådant försök kommer misslyckas. / This survey aims to investigate the possibility of incorporating modern work methods striving towards continual improvements for the construction business. ISO 9000 and LEAN have been studied through literature. Two companies, Hauler&amp;Loaders Arvika (Volvo Wheel Loaders AB) and PartnerTech Karlskoga AB have also been visited in an effort to learn from the ones who have already succeeded. It turns out that ISO 9000 is very open and that it’s not intended to govern the companies quality system in detail. However, there are some aspects of ISO 9000 that should be pointed out. It works as a guarantee for the customers ensuring that the company has reached at least the level of quality control needed for the certification. The certification also requires audits by third party companies during which help and input can be received. LEAN on the other hand, is more resolute even though it, just like ISO 9000 contains a lot of vision and philosophy. The study visits has turned out to reveal several resolute work methods ready to be adapted for the construction business. Visualisation and 5S has turned out being a good basis for continued work. Based on these practises it will then be possible to add further systems for small continual improvements. Quality control circles also appear as a good method. It’s important to gradually build the quality system. Trying to become a world champion at once isn’t reasonable and bound to failure.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.

I dagens skola direktplaceras nyanlända elever i yngre åldrar oftast i ordinarie klass. Många klasslärare ställs därmed inför uppgiften att undervisa elever som inte har grundläggande kunskaper i svenska. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur klasslärare i årskurs 1–2 arbetar med nyanlända elever som direktplacerats i ordinarie klass. Genom att observera lärare i undervisningssituationer och intervjua dem efteråt har slutsatser om lärarnas arbetsmetoder dragits. Även den stöttning och kognitiva utmaning som nyanlända elever får har undersökts. Resultatet visar att lärarna använde varierade arbetsmetoder men att enskilt arbete dominerade i undervisningen. Stöd gavs i form av bilder, demonstrationer, digital teknik, studiehandledare och förstaspråket. Aktiviteterna som eleverna deltog i innebar ibland hög kognitiv utmaning men oftast arbetade eleverna för att träna upp sina färdigheter inom läsning, skrivning och räkning.