Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.

Examensarbetet syftar till att uppmärksamma kvalitetsavvikelser i produktionen på ett internationellt företag som säljer kundanpassade transportlösningar inom logistik och lagerhantering. Med hjälp av en arbetsmetod, kallad Näranalys, ska tillvägagångssättet att hantera en kvalitetsavvikelse förbättras. Anledningen till implementeringen är att komma underfund med grundorsakerna till avvikelser samt att bearbeta dessa för att reducera risken för återkomst. Fel och brister som uppkommer i alla verksamheter kan definieras som kvalitetsbristkostnader och kan, enligt Sörqvist, bestå av uppemot 30 % av ett företags totala omsättning och är därför väsentligt att minimera (2001).Utifrån organisationsfilosofin Lean Management med dess verktyg och metoder har ett antal aspekter framstått som väsentliga för att en implementering av en arbetsmetod ska bli lyckad. Att reflektera över hur filosofins standardisering kan komma att bidra till psykosociala påfrestningar kan en mer hållbar och prefererande arbetsgång tas fram utifrån olika branscher och förutsättningar. En avgörande faktor ur studiens utfall är medvetenheten kring den framtagna arbetsmetoden. Det är därav viktigt att ett förtydligande sker gällande att arbetsmetoden inte skapades för övervakning mot enskilda individer, utan för att förbättra arbetssättet och skapa förutsättningar för operatörer att göra rätt från första början.Nyckelord: Lean, / This thesis aims to pay attention to quality deviations in the production of an international company that export customized transport logistics and inventory management. With the help of a working method, called Näranalys, should approaches to manage a quality deviation be improved. The reason to the implementation is to figure out the root causes of deviations and to process them in order to reduce the risk of recurrence. Faults and defects arising in all activities can be defined as the quality deficiency cost and may, according to Sörqvist, consist of up to 30% of a total turnover and is therefore essential to minimize (2001).Based on the organization philosophy Lean Management, a number of aspects have been identified as essential for the implementation of a working method to succeed. Reflecting on how the philosophy of standardization can contribute to psychosocial stresses is an important part of the studie. A crucial factor in the outcome of the study is the awareness of the working method. It is therefore important to clarify that the working method was not created for monitoring individuals, but to improve the way in which work is done and to create the conditions for operators to have the right circumstances to make a good job from the start.

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. / Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka lärarnas arbete i läsning och skrivning, i grundskolan och särskolan. Jag vill ta reda på vad de använder metoder, strategier och material för att eleverna ska lära sig läsa och skriva. Jag kommer att ta reda på svaret på mitt syfte genom att utföra två kvalitativa observationer och två kvalitativa intervjuer. Mitt arbete stödjer sig på forskare, framför allt på Lundberg (2010). Genom observationen fick jag se hur lärarna arbetar med eleverna i klassrummet under en lektion i svenska. Under intervjuerna fick jag svar på hur lärarna arbetar i svenska, vilka material, metoder och strategier de använder sig av. Jag fick reda på att lärarna använder sig av speciella strategier, att de inte ger eleverna svar på sina frågor direkt, utan ställer följdfrågor till eleven, för att de ska få eleverna att klara det själva. Pedagogerna använder sig av ett arbetsmaterial som är utformat utifrån kursplanen i svenska som utgår ifrån ljudningsmetoden. Samt annat material som strävar mot kursmålen.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed. / Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärare i svenska som andraspråks uppfattningar i arbetet med momentet uttal. Detta syfte avser jag uppfylla genom att besvara följande frågor: 1.      Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers uttal i svenskan? 2.      Vilka arbetssätt väljer lärarna att använda? 3.      Vilka arbetsmetoder använder lärarna i sin undervisning? Det teoretiska ramverket i denna studie bygger dels på behaviorismen och dess kontrastiva hypotes dels på den sociokulturella teorin. I denna kvalitativa studie har fem behöriga lärare i svenska som andraspråk, som arbetar i årskurserna 4-6 och har lång erfarenhet intervjuats. Intervjuerna har kategoriserats med en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera och ta fram teman för innehållet. Sammanfattningsvis kan konstateras att hos samtliga respondenter genomsyrar undervisningen i svenskt uttal de flesta momenten i ämnet svenska som andraspråk. Elevernas ankomstålder, modersmål och studieteknik är de faktorer som mest påverkar deras förmåga att tillägna sig ett korrekt svenskt uttal. För att nå detta mål söker lärarna att hitta elevernas proximala utvecklingszon, för att med den som utgångspunkt bestämma vilka arbetssätt (innehållet i undervisningen) som ska prioriteras. De vanligaste arbetsmetoderna är högläsning och imitation, där man tränar uttal av olika kontraster av fonem, kvantitet, betoning och prosodi. / The purpose of the study is to investigate experienced teachers´ perceptions about teaching pronunciation in swedish as a second language. This purpose I intend to fulfill by answering the following questions:   1. What factors do teachers consider important when working to develop pronunciation? 2. In which way do teachers choose to work? 3. What teaching methods do teachers use and how are they applied?   The theoretical framework in this study is based on behaviorism and its contrastive hypothesis and partly on socio-cultural theory. In this qualitative study, five qualified and experienced teachers in Swedish as second language, who work in grades 4-6 have been interviewed. The interviews have been categorized with a qualitative content analysis as a method to identify and develop themes for the content.   In conclusion, it can be noted that all interviewees consider that teaching of swedish pronunciation permeates most of the topics in the subject Swedish as other language. The students' age of arrival to Sweden, mother tongue and study technique are the factors that most affect their ability to acquire a correct Swedish pronunciation. To achieve this goal, the teachers seek to find the students' zone of proximal development as starting point in determining which way to work (the content of teaching) to be prioritized. The most common working methods are aloud reading and imitation, where pupils practice the pronunciation of different contrasts of phoneme, quantity, accent, and prosody.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet. / The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.

The purpose of this study is to examine how educators in preschool and kindergarten handle children with ADHD diagnosis or concentration difficulties. Are the educators based on a special way of working with these children? We have chosen to use the theory of Vygotskijs sociocultural perspective. We have also chosen to carry out the study with a qualitative method by doing six interviews and two observations at a preschool we choose to call ́Sommarängen. We believe that these methods are the optimal ones to obtain the answers to our questions. Our questions focus on how educators based on their experiences and knowledge create environments and working methods that can either promote or inhibit children with ADHD diagnosis or concentration difficulties, and if it is possible to discover signs of ADHD before diagnosis is made and in such cases, in what way may it appear? The main result of this study is that there were differences in the respondents' answers about their thoughts on diagnosing children already in preschool age. The results show that the preschool teachers had common opinion that children with ADHD diagnosis have greater opportunities for support and thanks to that early efforts can be made for future schooling. However, the child caregiver had other thoughts about the diagnosis and claim preschool teachers should be careful about placing children in compartments and that it could have negative consequences for the child in the future. A common response was that materials and environments were central to helping children with ADHD or concentration difficulties in their daily lives.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.