Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur medarbetare upplever kriskommunikationen inom organisationer, samt om detta i sin tur har någon betydelse för medarbetarnas kommunikations- och arbetstillfredsställelse. Det empiriska materialet insamlades genom tre fokusgruppsintervjuer med medarbetare som arbetar inom olika branscher och som gjort så under en pågående krissituation (i det här fallet pandemin i samband med covid-19). Genom en tematisk analys av insamlad empiri, i relation till teorier om kommunikations- och arbetstillfredsställelse samt tidigare forskning på ämnet, utmynnade följande resultat: bristande kommunikation och otydlig kommunikation framträdde som två teman som visade att bristande och otydlig kommunikation under en kris upplevs som problematiskt av medarbetare. Detta problem har i sin tur betydelse för medarbetares kommunikationstillfredsställelse. Dessa aspekter har dock inte någon nämnvärd betydelse för arbetstillfredsställelsen. Det är i stället analysens teman anställningstrygghetens roll och betydelsen av interpersonella relationer som framträder som centrala för medarbetarnas arbetstillfredsställelse under krisen. Uppsatsens slutsats är således att medarbetarna under en kris upplever bristande och otydlig kommunikation som problemfaktorer som har betydelse för deras kommunikationstillfredsställelse. Vidare behöver denna brist i kommunikationstillfredsställelsen inte ha någon betydelse för arbetstillfredsställelsen, där i stället anställningstrygghet och goda interpersonella relationer på arbetsplatsen är av större vikt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som har lett till barnmorskors beslut att säga upp sig. För att besvara studiens syfte kommer studien att ta utgångspunkt i de olika hygien- och motivationsfaktorerna från Herzbergs tvåfaktorteori. Genom intervjuer med åtta barnmorskor visar resultaten från denna undersökning att anledningar till att de sagt upp sig beror på faktorer som undermålig organisation, hög arbetsbelastning och arbetslivets inkräktande på privatlivet. Övriga anledningar som uppges är personliga skäl såsom att till exempel prova en annan inriktning mot forskning eller ledarskap. Samtliga barnmorskor har angett att de älskar yrket i sig. Därför har själva yrket i sig inte varit anledningen till att de sagt upp sig eller bytt arbetsgivare, utan det har varit på grund av ovan nämnda faktorer. Hygien- och motivationsfaktorer från Herzbergs tvåfaktorteori används i analysen för att beskriva barnmorskornas anledningar. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Det har visat sig att flera av våra resultat liknar tidigare forskning. Något som inte syns från tidigare forskning är barnmorskornas medvetenhet om det egna värdet. De menar att det aldrig kommer bli brist på barnmorskor vilket kan göra dem benägna att våga testa nya vägar eftersom de vet att de alltid kan falla tillbaka till barnmorskeriet.

Att kvinnor och män återfinns på olika platser inom arbetsmarknaden är ett faktum. Detta bidrar till könsskillnader i upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med denna studie var således att undersöka dessa könsskillnader med utgångspunkt i den könssegregerade arbetsmarknaden. Med en kvantitativ analys av European Working Conditions Survey från år 2021 analyseras kvinnor och mäns upplevda arbetstillfredsställelse inom mansdominerade, kvinnodominerade samt jämnt könsfördelade arbetsplatser. Resultatet visade att kvinnor generellt är mindre arbetstillfredsställda och upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än män. Vidare fann studien att lägst nivå av arbetstillfredsställelse bland både män och kvinnor upplevs inom kvinnodominerade arbetsplatser. På kvinnodominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män att de får en rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen. På jämnt könsfördelade och mansdominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män möjligheter att göra karriär. Studien visade även att god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatserna upplevelse av rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen positivt, medan upplevelsen av att vara överengagerad påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Vidare kunde det konstateras att en god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnors upplevelser av möjligheten till att göra karriär inom mansdominerade arbetsplatser och jämnt könsfördelade arbetsplatser positivt. Upplevelsen av socialt stöd bland kvinnor på mansdominerade arbetsplatser påverkar deras känslor av möjlighet att göra karriär positivt, medan obalans mellan arbete och fritid påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kön, könssammansättning och upplevelsen av tillräckligt erkännande i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen kunde finnas. Sammantaget finner studien att den skilda upplevelsen av arbetstillfredsställe bland män och kvinnor inte enbart kan förklaras av att män och kvinnor arbetar med olika saker och på olika arbetsplatser. Det finns till viss mån även skillnader bland män och kvinnors upplevda arbetstillfredsställelse när de arbetar på samma arbetsplats.

Bakgrund: Undersköterskor och vårdbiträden anmälde flest arbetssjukdomar inom vården under 2021, varav främst kvinnor. De arbetar tillsammans med arbetsterapeuten inom vårdboende och hemsjukvård. Arbetsterapeutens jobb är att bland annat skriva ut förflyttningshjälpmedel till patienterna för att underlätta för vårdpersonal vid förflyttning av patient. Genom förflyttningshjälpmedel och korrekt manuell förflyttningsteknik skapas goda förutsättningar för vårdpersonal att minska ergonomisk belastning. Syfte: Att kartlägga undersköterskors och vårdbiträdens tillfredsställelse av yrkesutövandet utifrån de arbetsterapeutiska insatserna i förflyttningssituationer inom vårdboende och hemsjukvården. Metod: Författarna gjorde en enkätstudie för att samla in kvantitativ och kvalitativ data genom en webbenkät. Urvalsgruppen var undersköterskor/vårdbiträden (n=61) som jobbar inom vårdboenden eller hemsjukvården. Webbenkätens uppbyggnad bestod av sektioner som handlar om bakgrundsinformation, förflyttningshjälpmedel, manuell förflyttningsteknik, samarbete och tillfredsställelse. Varje sektion samlade in ordinaldata genom stängda frågor med förutbestämda alternativ och självskattning i form av skalor (1-4), dessutom inkluderades öppna frågor där deltagaren kunde tillskriva egna kommentarer. Resultat: Signifikant positivt samband fanns mellan arbetstillfredsställelse och tillfredsställelse av förflyttningshjälpmedel (r= 0,493), samt manuell förflyttningsteknik (r= 0,461). Skillnader fanns mellan vårdbiträde och undersköterskor, där vårdbiträden visade lägre grad av tillfredsställelse och statistiskt signifikanta skillnader konstaterades inom förflyttningshjälpmedel, samarbete och arbetstillfredsställelse. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan vårdboende och hemsjukvården. Slutsats: Undersköterskor och vårdbiträden är generellt tillfredsställda inom förflyttningssituationer. Det som arbetsterapeuter kan ta till sig från denna studie är att sträva efter goda förutsättningar i arbetsmiljö genom mer regelbundna utbildningar inom manuella förflyttningsteknik och att kompensera och underlätta genom lämpliga förflyttningshjälpmedel.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning. Resultatet av vår studie visar på att informanternas känsla av tillfredsställelse stämmer väl in på befintliga teorier om motivation och tillfredsställelse samt att informanternas väg till arbete går att tolkas utifrån teorier om beslutsfattande. Det framgick under vår studie att det finns ett samband mellan känslan av tillfredsställelse och vägen till arbete. De informanter som haft relevant utbildning inom det valda yrkesområdet kände sig mer tillfredsställda än dem som inte hade det. Informanter som befann sig på en arbetsplats där de hade en möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll kände också i större utsträckning tillfredsställelse än de övriga.

Det råder en arbetskraftbrist inom vissa områden på arbetsmarknaden vilket innebär svårigheter för en del arbetsgivare att rekrytera personal idag. Inom äldreomsorgen förväntas behovet av personal öka under de närmsta åren och utmaningen för arbetsgivare är att skapa en arbetsplats där anställda trivs och vill stanna kvar. Fokuset för denna undersökning kommer ligga på tillfredsställelse och syftet är därmed att få en ökad förståelse för faktorer som är av betydelse för arbetstillfredsställelse hos personal inom hemtjänsten.  Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. För att få en ökad förståelse för arbetstillfredsställelse i hemtjänsten innefattar det teoretiska ramverket Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Ryan och Decis (2000) teori om inre och yttre motivation. Resultatet visade att intervjupersonerna möter många utmaningar i deras dagliga arbete vad avser tillfredsställelse. De upplever krav och förväntningar från olika håll vilket skapar motstridiga situationer mellan krav och viljan att göra gott för brukaren. Arbetet är komplext, tidsstyrt och oförutsägbart och deras möjligheter att påverka är små till följd av detta samt organisatoriska aspekter. Förutsättningarna att skapa gemenskap utmanas eftersom arbetet sker enskilt ute på fält. Relationerna till chef och kollegor är en viktig faktor. Att få erkännande för sina prestationer, att få utföra arbetet och relationen till brukarna upplevdes som betydelsefulla faktorer. Särskilt betydelsefullt var uppskattning från brukare. Arbetet inverkar på ekonomisk trygghet och privatliv men trots missnöje med lön och schemafrågor finns en stark inre motivation för sitt arbete vilket ger dem arbetstillfredsställelse.

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.

The topic of this paper is job satisfaction within social services. More specifically is the purpose of this paper to investigate which factors that do affect job satisfaction for the staff within the departement of finacial aid. The base for this study has been a qualitative method where I have made four semistrucked interviews with staff within the department of financialaid in a local municipality in Sweden. Herzberg's two factor theory has been the base for my study. This is a well established theory when reseachers want to investigate job satisfaction.The result shows that the work itself, the leadership and social interactions are factors that do affect job satisfaction for the straff within the departement of finacial aid.

Att säkerställa att de anställda är tillfredsställda med arbetsplatsen är viktigt för framgången av en organisation och organisationskulturen är, enligt tidigare forskning, ett verktyg som kan främja arbetstillfredsställelse. Inga tidigare studier har dock påträffats, som studerar just vilka komponenter av organisationskulturen som är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen, vilket var syftet med denna studie. De kulturella komponenter som har studerats är organisationsberättelser, arbetsplatsens utformning, centraliserad och decentraliserad maktstruktur, platt och hierarkisk organisationsstruktur, belöningssystem samt informella sociala aktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsmetod, bestående av semistrukturerade intervjuer, nåddes insikter gällande vilka komponenter som potentiellt är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen. Resultatet antydde att de informella sociala aktiviteterna samt en decentraliserad maktstruktur var av störst betydelse, följt av belöningssystemet. Genom de insikter som nåtts kring de kulturella komponenternas betydelse för arbetstillfredsställelsen, kan organisationer förhoppningsvis på ett effektivare sätt använda organisationskulturen som ett verktyg för att främja arbetstillfredsställelse bland sina anställda.

Sedan pandemin har distansarbetets omfattning ökat. Forskning visar att det krävs större ansträngningar för att upprätthålla kollegial kommunikation på distans, samtidigt som företag med hög autonomi redan tenderar att ha en sämre intern samordning. Denna studie fokuserade på hur chefer inom autonoma företag kan anpassa sitt ledarskap för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid både distans- och kontorsarbete. Genom att tillämpa teorin om transformativt ledarskap samt contingency theory analyserades ledarskapet. Herzbergs tvåfaktorsteori samt Singh och Jains kompletterande faktorer har använts för att utvärdera arbetstillfredsställelse. Med en kvalitativ metod har data kunnat samlas in. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med två chefer och fem anställda. Studiens resultat visade på begränsade anpassningar i ledarskapet vid distansarbete. Arbetstillfredsställelsen var i huvudsak likvärdig vid båda arbetsformerna. Dock framkom brister i kommunikation vid distansarbete, då samhörigheten upplevdes som svagare och chefer upplevde svårigheter med att uppfatta behov av stöttning hos medarbetarna.