Sjuksköterskebrist är ett stort problem och rekrytering är särskilt svårt i glesbygden. Vårdarbete i glesbygden är komplext, där sjuksköterskor behöver vara flexibla och mångsidiga. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vad som påverkar arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor som arbetar i glesbygd. En integrerad litteraturöversikt utfördes där 19 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk databassökning och som därefter ingick i analysen. Av dessa hade elva kvantitativ ansats, fyra kvalitativ ansats och fyra hade mixad metodansats. Tre kategorier och nio subkategorier av faktorer som påverkade arbetstillfredsställelse framkom i resultatet. De kategorier som framkom var social förankring i glesbygden, sjuksköterskeprofessionen, samt organisation och vårdgivare. För att kunna rekrytera sjuksköterskor till glesbygd behövs kunskap om villkoren för att utföra omvårdnad i glesbygd, ett lyhört ledarskap, kontinuerlig fortbildning och adekvata resurser för sjuksköterskor så att de kan tillgodose patienters behov av vård och omvårdnad. Förslag på ytterligare forskning är att belysa sjuksköterskors arbetsvillkor i skandinaviska glesbygdsmiljöer för att få kunskap om möjligheter att bedriva vård och omvårdnad med god kvalitet i glesbygd.

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap om ledarskapets betydelse för arbetsmotivationen med betoning på arbetstillfredsställelse och arbetsglädje utifrån ett medarbetarperspektiv. Frågeställning var vilka handlingar som medarbetaren anser är viktiga hos sin närmaste ledare för att känna arbetsglädje och arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Den teoretiska utgångspunkten var The Full Range Leadership Model och, för förförståelsen, två behovsstyrda motivationsteorier. Studien var en fallstudie och metoden som användes var kvantitativ ansats via enkät och kvalitativ ansats via intervju. 47 personer av slumpvis kön svarade på enkäten och 2 personer lät sig intervjuas. Resultatet av studien visade att ledarskap har betydelse för arbetsmotivation, arbetstillfredställelse och arbetsglädje och att framförallt transformativt ledarskap var den ledarskapsstil som medarbetare anser mest gynnade arbetsglädje och arbetstillfredställelse.

Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

Uppsatsen ämnar identifiera vilka egenskaper som upplevs vara önskvärda i ett arbete samt om dessa varierar mellan olika grupper i samhället. Vidare studeras i vilken mån önskvärda egenskaper tillgodoses i arbetet och på vilket sätt matchning mellan önskemål och verklighet påverkar arbetstillfredsställelsen. Datamaterialet som ligger till grund för uppsatsen har inom ramen för International Social Survey Programme (ISSP) insamlats 2016 via en enkätundersökning gällande åsikter om jobb och arbetslivet. Resultaten visar att samtliga önskvärda egenskaper som studeras upplevs vara viktiga, samtidigt som vissa skillnader över vad som värderas högt återfinns mellan bland annat kön, ålder och sektor. Vidare visas att önskemål som realiseras i arbetet ökar arbetstillfredsställelsen. Framförallt är ett intressant och självständigt arbete viktigt för att känna sig nöjd.

Syftet med denna studie var att utreda vad studenter på Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design på Umeå universitet söker efter hos framtida arbetsgivare. Detta för att kunna synliggöra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för företag som är i behov av deras kompetens. För att uppnå syftet skapades en enkät med 13 frågor som respondenterna fick skatta på en sexgradig skala där 1 motsvarade irrelevant och 6 motsvarade helt avgörande. Det lämnades utrymme för respondenterna att lyfta egna synpunkter som de ansåg vara viktiga att ta hänsyn till. Resultaten visade att samtliga aspekter ansågs som relativt viktiga för studenterna men att det ändå fanns vissa skillnader. De faktorer som skattades som mest väsentliga var ”att ha chefer som är ärliga, inspirerande, skyddande, aktiverande och respekterande”, ”att arbetsuppgifterna är intressanta” och ”du tycker att arbetsplatsen är rolig att jobba på”. De tre aspekter som skattades lägst var ”att arbetet belönas genom förmåner som t.ex. Friskvårdsbidrag”, ”att trivas med den rådande organisationskulturen” och ”att arbeta tillsammans med talangfulla personer”. Dessutom föreslog resultaten att kvinnor hade en tendens att i genomsnitt betrakta aspekterna som lyftes i enkäten som viktigare än vad män gjorde.

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats.  Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt.

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur arbetsbelastning, stress och minskad autonomi hanteras i en kontext som präglas av Lean Production, med avseende på tillverkande företag.   Metod: Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition med ett synsätt utifrån socialkonstruktivismen. En kvalitativ fallstudie har genomförts med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två tillverkande företag.    Studiens bidrag: Studien visar att de negativa effekter av Lean Production som framgår av tidigare forskning i form av arbetsbelastning, stress och minskad autonomi inte är ett stort problem i den kontext som har studerats. Däremot har studien visat att de hanteringsaspekter som lyfts fram av tidigare forskning är användbara för att uppnå arbetstillfredsställelse, oavsett om de negativa effekterna förekommer eller inte.    Förslag till fortsatt forskning: Att studera mer djupgående huruvida Lean Production påverkar medarbetare i en kontext som präglas av en hög tekniknivå, en hög automationsgrad och komplexa arbetsuppgifter. / Aim: The aim is to increase the understanding about how workload, stress and reduced autonomy gets managed in a context characterized by Lean Production, focusing on manufacturing companies.   Method: The method of this study is based on a hermeneutic science tradition and a social constructivist point of view. A qualitative case study has been made by using ten semi-structured interviews with respondents from two manufacturing companies.   Contribution of the thesis: This study shows that the negative effects of Lean Production as evidenced by previous research in the form of workload, stress and reduced autonomy are not a major problem in the context that has been studied. However, this study has shown that the managing aspects proposed by previous research is useful to create job satisfaction, no matter if the negative effects exists or not.  Suggestions for future research: To study more in-depth whether Lean Production affects employees in a context characterized by a high level of technology, a high degree of automation and complex tasks.

Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.