No description available.

Syftet med studien var att undersöka om person-organization fit påverkar arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet också att undersöka om kön och ålder påverkar person-organization fit och arbetstillfredsställelse. P-O fit är kongruensen mellan individens och organisationens mål eller värderingar. P-O fit är en faktor som påverkar arbetstillfredsställelse. Undersökningen utfördes genom en enkät som delades på sociala medier med totalt 106 respondenter mellan åldrarna 21 till 69. Alla deltagarna arbetade minst deltid upp till heltid. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) ochPerson-Organization Fit Scale (POFS). Resultatet visade att både P-O fit och ålder korrelerar med arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att män upplever högre skattad arbetstillfredsställelse. P-O fit är därför en viktig faktor som influerar den anställda att nå en hög arbetstillfredsställelse, eftersom en anställd vill arbeta på en organisation som är i samma linje som ens egna värderingar. Genom att uppleva hög arbetstillfredsställelse ökar även flexibiliteten vilket vidare bidrar till mer effektivt arbete från arbetstagaren. / The purpose of the study was to investigate whether person-organization fit affects job satisfaction. Furthermore, the purpose was also to investigate whether gender and age affect person-organization fit and job satisfaction. P-O fit is the congruence between the individual's or the organization's goals or values. P-O fit is a factor that affects work satisfaction. The survey was constructed and shared on social media with a total of 106 respondents between the ages of 21 to 69. All participants worked at least part-time with most full-time. The survey was based on the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and the Person-Organization Fit Scale (POFS). The result showed that both P-O fit and age correlate with job satisfaction. Furthermore, the results showed that men experience higher estimated work satisfaction. P-O fit is therefore an important factor that influences the employee to achieve a high level of job satisfaction, since an employee wants to work at an organization that is in the same line as one's own values. By experiencing high job satisfaction, flexibility also increases, which further contributes to more efficient work on the part of the employee.

Bakgrund och problem: Trycket har ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Samtidigt rapporterar nästintill samtliga regioner en brist på tandläkare. För att hantera detta problem har flera regioner infört ett förbättringsarbete enligt Lean för att tiden ska användas bättre och att kunna utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Denna satsning har från många upplevts positivt då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider vilket inneburit att bristen av tandläkare inte varit ett lika stort problem. Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har vidare uppmärksammats med en viss motsättning som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka. Men vid branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och “produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad som går att påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den tandläkarbrist som uppstått i landet?    Mycket av den forskning som utfört kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och personalens arbetstillfredsställelse har utförts i sjukhusmiljö. Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara applicerbart inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även avdelningar sinsemellan är det av behov att studera tandvården närmre. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är därför av relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård.   Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för vilken påverkan användandet av Lean-verktyg har på personalens arbetstillfredsställelse på Folktandvården.   Metod: Denna studie har utförts genom en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Data har samlats in genom enkätundersökning från Folktandvården i 4 st regioner med frågor angående deras arbetstillfredsställelse samt arbetssätt.   Resultat: Studiens resultat tyder på att Lean-verktyget Value Stream Mapping har en positiv inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. De andra Lean-verktygen som testades (Visuell styrning, standardiserat arbetssätt, 5S) hade ingen inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. Vid test av en sammanslagning av samtliga verktyg så sågs en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen. / Background and problem: The pressure has increased in Folktandvården in recent years due to population growth as a result and an increased working life for staff and the care queues. At the same time, almost all regions report a shortage of dentists. In order to deal with this problem, several regions have introduced improvement work according to Lean in order to use time in a more productive way and to be able to make the best use of limited resources. This initiative has by many been seen as positive seen there has been a reduction in both waiting times and care times, which made the lack of dentists not as big of a problem as before. The use of Lean tools and Lean as a control model has also been noted with some contradictions which mean that Lean should not be applied in an environment where patients are at the center. Traditionally, there have been opposing views on the subject where one party considers promoting large-scale improvement of industrial type is important to move healthcare into modern times. The other party claims that people should not be treated as in production and that simplified adoption only exacerbates the extreme difficulties of delivering uniform, high quality care with few resources to populations whose expectations continue to increase. In industries use dental care where staff are both service and "production", it should be of utmost importance to look at what can be done to their work environment so that they can perform at their best with limited personal. The question that arises is, how does the use of Lean tools really affect the working environment and, furthermore, the job satisfaction of the staff in the dental care? Is shifting to an improvement work according to Lean and sustainable solution for the dentist deficiency that has arisen in the country?   Much of the research conducted on the relationship between the use of Lean tools and staff job satisfaction has been conducted in a hospital setting. We reason that parts of this research may be applicable in dentistry as they conduct a similar activity with patients in focus, but as research has shown that there are differences in the results of the implementation, also departments among themselves, it is necessary to study dentistry more closely. Therefore, whether the use of Lean and its various control tools influences job satisfaction is of relevance to study in order to supplement the already existing research that exists in health care.   Purpose: The purpose of this study is to report on the impact of the use of Lean tools on staff job satisfaction at Folktandvården.   Method: This study was done through a quantitative research method with a deductive research approach. Data has been collected through a survey by Folktandvården in 4 regions with questions regarding their job satisfaction and working methods.   Results: The study's results indicate that the Lean tool Value Stream Mapping has a positive impact on staff job satisfaction. The other Lean tools tested (Visual Control, Standardized working method, 5S) had no effect on staff job satisfaction. When testing a combination of all the tools, a positive impact on job satisfaction was seen.

Arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket har kommit att bli en viktig del för både privat och offentlig verksamhet för att lyckas med att behålla kompetent personal. Idag syns skillnader mellan privat och offentlig verksamhet i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket eftersomförutsättningarna ser olika ut i de olika verksamheterna. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fanns för arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket i en kommunal verksamhet. Följande tre frågeställningar undersöktes; Hur upplever befintlig personal att organisationen arbetar med det interna arbetsgivarvarumärket? Vilka aktiviteter ingår i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket? Hur kan arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket förbättras i en kommunal verksamhet? För att kunna besvara studiens frågeställningar intervjuades sex enhetschefer, en verksamhetsutvecklare samt en personalspecialist påÖrnsköldsviks kommun. Alla intervjuer var semistrukturerade och genomfördes via telefon. För att analysera datamaterialet användes tematisk analys. Studiens resultat visar hur en kommunal verksamhet arbetar med sitt interna arbetsgivarvarumärke där både utmaningar och möjligheterpresenteras. Utmaningar som identifierades var kommunens ekonomiska utmaningar, personalbrist, tung arbetsbörda samt bristande intern kommunikation. Förbättringar och rekommendationer baseras på kommunens utmaningar och de möjligheter som finns utifrån dessa. Rekommendationernainnehåller bland annat satsningar på medarbetares arbetstillfredsställelse, aktiviteter som stärker arbetsgruppen samt förbättringar av den interna kommunikationen. Avslutningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området internt arbetsgivarvarumärke inom kommunal verksamhet.

Digitaliseringen har haft betydande effekter på organisationer, ekonomier och samhällen i stort. Denna studie syftar till att undersöka vilka effekter digitaliseringen kan ha haft på bankanställdas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Uppgiftsvariation, autonomi samt feedback, arbetsegenskaper från Job Characteristics Model, har inkluderats i studien i syfte att tydligare förstå hur arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation kan ha påverkats av digitaliseringen. Studien har utgått ifrån en analysmodell där det först har undersökts hur bankanställda upplever att uppgiftsvariation, autonomi och feedback har förändrats i arbetet till följd av digitaliseringen, för att sedan undersöka hur detta i sin tur har påverkat deras arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Intervjuer har genomförts med arbetare från en svensk storbank som under lång tid har arbetat i banksektorn. Av intervjuerna framgick det att majoriteten upplevde att uppgiftsvariation och feedback ökat, medan autonomi varierade. Emellertid rådde det bred konsensus om att digitaliseringen inte har påverkat arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation på ett signifikant vis.

Syftet med studien var att undersöka om feedback och arbetsengagemang predicerade arbetstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka om det förekom en skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerar arbetstillfredsställelse. En kvantitativ metod användes där en enkät distribuerades ut via sociala medier. Enkäten baserades på tre redan validerade skalor, Feedback Orientation Scale (FOS), Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). En multipel regressionsanalys genomfördes där prediktorerna yrkestillhörighet, feedback och arbetsengagemang ställdes mot arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att arbetsengagemang signifikant predicerade arbetstillfredsställelse men att feedback inte gjorde det. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerade arbetstillfredsställelse. Slutsatsen var att organisationer behöver se över hur de arbetar med att engagera sina medarbetare. Hittar de rätt strategier kan det leda till en ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. / The purpose of the present study was to investigate whether feedback and work engagement predicted job satisfaction. The purpose was also to investigate whether there was a difference in how office and industrial employees predict job satisfaction. A quantitative method was used where a questionnaire was distributed via social media. The survey was based on three already validated scales, the Feedback Orientation Scale (FOS), the Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). A multiple regression analysis was performed in which the predictors profession, feedback and work engagement were set against job satisfaction. The results showed that work engagement significantly predicted job satisfaction whereas feedback did not. The results showed no significant difference in how office and industrial employees predicted job satisfaction. The conclusion was that organizations need to review how they work with engaging their employees. Finding the right strategies can lead to increased job satisfaction among employees.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur revisionsmedarbetare upplever att teamsammansättning avseende synlig diversitet i form av generationstillhörighet, etnicitet och kön i revisionsteam påverkar deras arbetstillfredsställelse. Teamarbete är en central del av arbetet för revisionsmedarbetare. Tidigare forskning har visat diversitet i team å ena sidan kan leda till sämre sammanhållning och kommunikation medan diversitet i team å andra sidan kan leda till fler synsätt och bättre förmåga att lösa komplexa problem. Studien tillämpar en intervjumetod och har huvudsakligen en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 18 revisionsmedarbetare. Empirin har analyserats tematiskt. Studien visar att respondenternas upplevelse om hur synlig diversitet i revisionsteam påverkar deras arbetstillfredsställelse skiljer sig. Studien bidrar till litteraturen genom att identifiera aspekter som kan förklara hur revisionsmedarbetares arbetstillfredsställelse påverkas av att arbeta i synligt diversifierade team. Studiens praktiska bidrag riktas främst till revisionsbyråer då förståelse om hur synlig diversitet i revisionsteam påverkar revisionsmedarbetares arbetstillfredsställelse är viktigt för att utforma revisionsteam på ett optimalt sätt. / The purpose of the study is to describe and analyze how audit staff feel that team composition regarding visible diversity in the form of generational affiliation, ethnicity and gender in audit teams affect their job satisfaction. Teamwork is a central part of the audit staffs' work. Previous research has shown that diversity in teams on one hand can lead to poorer cohesion and communication in teams, while diversity in teams on the other hand can lead to more perspectives and better ability to solve complex problems. The qualitative study applies an interview method and has mainly a deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with 18 audit staff. The empirical data has been analyzed thematically. The study indicates that the respondents' experience of how visible diversity in audit teams affects their job satisfaction differs. The study contributes to the literature by identifying aspects that can explain how audit staffs' job satisfaction is affected by working in visibly diversified teams. The study's practical contribution is mainly directed to audit firms, as an increased understanding of how visible diversity in audit teams affects audit staffs' job satisfaction is important in order to form audit teams in an optimal way.

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

Syftet med studien var att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat yrkesarbetandes psykiska hälsa till följd av minskad social kontakt på arbetsplatsen. Tidigare forskning har berört ämnet globalt, denna studie avsåg därför att ta reda på hur yrkesarbetande i Sverige har påverkats. Genomförandet av studien baserades på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och ett bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 16 individer (sju kvinnor och nio män), alla var yrkesarbetande och arbetade hemifrån fullständigt eller i viss omfattning. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna hade delade upplevelser om hemarbetet. Fördelarna ansågs vara att kunna planera sin arbetstid, slippa pendla och förbereda sig inför arbetsdagen. Distansarbetets nackdelar var att arbetslivet inkräktade på privatlivet, att det upplevdes som tråkigt samt en avsaknad av kollegor. Dock fick majoriteten av respondenterna utlopp för sitt sociala behov utanför arbetet. Några enstaka respondenter upplevde lätta psykiska besvär, men majoriteten påvisade psykiskt välbefinnande. Studiens slutsats är därför att den sociala kontakten med kollegor på arbetsplatsen inte har så stor betydelse för respondenternas psykiska hälsa.