Uppsatsen syftade till att undersöka faktorer kring hemtjänstpersonalens kvarvarande i yrket samt personalens arbetsvillkor. Datainsamlingen utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med fyra enhetschefer inom både privat och kommunal hemtjänst.  Bidragande orsaker till att personal lämnar yrket framgick som upplevelser av otillräcklighet, bristande påverkans- och utvecklingsmöjligheter samt arbetstidsförläggningen. Faktorer för kvarvarande uppmärksammades som betydelsen av det relationsnära arbetet, kollegialt utbyte, utvecklingsmöjligheter och stöd i arbetet.  Resultatet indikerade på att bristande resurser var skäl till att personal lämnar yrket och betydelsen för personalens kvarvarande har diskuterats utifrån äldreomsorgens kvalité. Äldreomsorgen har likt andra välfärdsverksamheter skyldigheter i att bedrivas på ett sätt som tillgodogör målgruppens behov varför personalens kompetens och erfarenhet blir av stor betydelse. / The study aimed to examine home care workers’ intentions to remain within their profession and working conditions. Data collection was conducted through qualitative interviews with four first-line managers within private and municipal home care. The first-line managers described experiences of inadequacy, lack of influence and development opportunities, and the working hours as reasons for the care workers’ turnover intentions. Factors regarding remaining in the profession were noted as the importance of relational work, collegiate exchange, development opportunities, and support. The results indicated lack of resources as the main reason for home care workers leaving their profession, and the importance of remaining has been discussed based on the quality of elderly care. Elderly care has obligations to be conducted in a manner that meets the needs of the targeted group, which is why the home care workers’ competence and experience are of significant importance.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Hur kan begreppet support structures förstås i relation till det konstnärliga projektet SOLO SHOW? Denna uppsats behandlar arbetets villkor och synliggörandet av dessa inom konstens fält. Support structures (stödstrukturer) kan förstås som det arbete som upprätthåller, uppmuntrar, stärker och står bakom (något). Närmandet till ett, eller flera,”svar” på frågeställningen sker genom ett resonerande i relation till utsnitt ur Julia Bryan-Wilsons Art Workers: radical practice in the Vietnam war era, Hito Steyerls ”Is a Museum a Factory?” och hennes tolkning av termerna ”work” och ”occupation”, samt det genomgående teoretiska verktyget: begreppet support structures.

Under år 2015 genomförde en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet en landsomfattande undersökning av gymnasielärares arbetsvillkor. Undersökningen bestod av 57 kvantitativa- och två kvalitativa delfrågor (Parding, m. fl., 2018). Den här undersökningen baseras på kvalitativ tolkning av 1.443 gymnasielärares öppna svar på de två öppna kvalitativa del-frågorna. Studien avser att identifiera faktorer som de offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärarna anser utgör såväl möjligheter som hinder och utmaningar i deras yrke avseende arbetsmiljö och arbetsvillkor. Studien avser även att studera huruvida det föreligger skillnader och/eller likheter mellan gymnasielärares uppfattningar utifrån huvudmannaskap och vilka faktorer som påverkar gymnasielärarnas beslut att stanna respektive lämna yrket. För att bättre förstå och förklara studiens resultat nyttjas Robert Karasek och Töres Theorells (1990) två- och tredimensionella modeller avseende psykosocial arbetsmiljö. Resultatet tyder på att det råder en utbredd samstämmighet kring flertalet uppfattningar om yrket bland såväl offentlig- som aktiebolagsanställda gymnasielärare. Av resultatet framgår att majoriteten av gymnasielärarna, oavsett huvuvdman, upplever kommunaliseringen, friskole-reformen, de högt ställda kraven, de administrativa arbetsuppgifterna och bristen på kring-personal i skolan som yrkets största hinder. Vidare framgår det att de flesta gymnasielärare anser att lönenivån, yrkets status och bristande socialt stöd från skolledare utgör hinder i deras arbete. De anser därtill att det är inom dessa områden som de viktigaste förbättringsmöjlig-heterna finns och faktorerna anges samtidigt som skäl till att lämna yrket. Gymnasielärarna efterfrågar dessutom mer kompetensutveckling och samverkan i allmänhet och inom det egna undervisningsämnet i synnerhet. Merparten av gymnasielärarna anser att undervisningen är det bästa med yrket och är anledningen till att de stannar kvar i yrket. Av resultatet kan inte tydliga skillnader skönjas mellan offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärares upp-fattningar kring yrket. De skillnader som kan skönjas i resultatet kan snarare tolkas bero på den enskilde gymnasielärarens specifika arbetssituation än på huvudmannaskap. Resultatet stödjer Karasek och Theorells (1990) teorier om att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av gymnasielärarnas upplevelse av krav och kontroll i det egna arbetet och socialt stöd från ledare och kollegor. / During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues. During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues.

<p>Fastighetsmäklare har ett rykte att de tjänar mycket pengar utan att anstränga sig. Stämmer detta eller är det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta närmare på vilka lönesystem för fastighetsmäklare som finns i branschen. Med avgränsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.</p><p>Syftet är att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmäklare på privatbostadsmarknaden.</p><p>Vi har även tittat på hur det fungerar med sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta på hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmåner utöver lön som kan förekomma.</p><p>Vi har genomfört två intervjuer angående hur en traditionell eller ”normal” lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmäklare angående lönesystem för fastighetsmäklare.</p> / <p>Real estate agents have a reputation of making a lot of money without any effort. Is this true or is it just a picture painted by the media? With this in mind we have decided to take a closer look at different systems for how real estate agents get their salary. We have decided to narrow our thesis down to real estate agents who are operating in the Uppsala-Stockholm region with residential sales.</p><p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about different systems for salaries for real estate agents who are working with residential sales.</p><p>What happens if you get sick, if you become a parent or if you loose your employment are questions that we discuss.</p><p>We have interviewed real estate agents and asked them about their terms for salary. We have also looked at how a more traditional salary works.</p>

Fastighetsmäklare har ett rykte att de tjänar mycket pengar utan att anstränga sig. Stämmer detta eller är det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta närmare på vilka lönesystem för fastighetsmäklare som finns i branschen. Med avgränsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen. Syftet är att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmäklare på privatbostadsmarknaden. Vi har även tittat på hur det fungerar med sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta på hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmåner utöver lön som kan förekomma. Vi har genomfört två intervjuer angående hur en traditionell eller ”normal” lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmäklare angående lönesystem för fastighetsmäklare. / Real estate agents have a reputation of making a lot of money without any effort. Is this true or is it just a picture painted by the media? With this in mind we have decided to take a closer look at different systems for how real estate agents get their salary. We have decided to narrow our thesis down to real estate agents who are operating in the Uppsala-Stockholm region with residential sales. The purpose of this thesis is to increase the knowledge about different systems for salaries for real estate agents who are working with residential sales. What happens if you get sick, if you become a parent or if you loose your employment are questions that we discuss. We have interviewed real estate agents and asked them about their terms for salary. We have also looked at how a more traditional salary works.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval. Det insamlade datamaterial har därmed analyserat grundligt med hjälp av transkribering och kodning, som resulterade i följande kategorier: Vikten av att upprätthålla sociala relationer, organisatorisk stöttning, stöd i privatlivet, stöd via frizon och eget förhållningssätt. Resultatet visar sammanfattningsvis att det som möjliggjorde en tillfredställande gränsdragning var ett fungerande socialt stöd. Det mest angelägna för ledare var att kunna upprätthålla de stödjande sociala relationerna som möjliggjorde en lyckad kombination av arbetet och privatlivet, som i sin tur resulterar i ökat välbefinnande genom tillfredställd gränsdragning. / In this social-psychological essay we have examined Swedish leaders experience about the balance between work and personal life. The topic is relevant to study when today's changing working condition puts high demands on the employees' adaptability. The need for adaptation involves an increasingly complex existence in dealing with a satisfactory distinction between these domains. Our purpose of this study was to convey a statement and overview that demonstrates what is most indicate for the leaders in the management of this demarcation process. We conducted a qualitative study, and based on the purpose and the issues we have used Grounded theory as our method. The collected datasets from semi-structured interviews and written submissions have thus analyzed thoroughly by means of transcribing and coding, that resulted in the following categories: The importance of maintaining social relationships, organizational support, private life support, free zone support, and own approach. The result shows that what enabled a satisfactory demarcation was a functioning social support. The most important thing for leaders was to maintain the supportive social relationships that enabled a successful combination of work and private life, which in turn resulted in improved well-being through a satisfied boundary.

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya. För att studera den sociala påverkan på destinationen undersöks turister och lokalbefolkningen samt arbetsvillkoren för anställda. Dessutom undersöks de internationella reseföretagen och all-inclusivehotellens ekonomiska och miljömässiga påverkan på destinationen. Resultat visar att Alanya inte bara är en charterdestination utan en all-inclusivedestination. Den snabba uppkomsten av all-inclusivehotell har lett till en ohållbar utveckling för destinationen. / This essay concerns the tourist destination Alanya in Turkey from a sustainable perspective and the impact all-inclusivehotels have on the destination. The purpose of the essay is to examine social, economic and environmental impacts in Alanya. To analyse it we use theories of sustainable development and sustainable tourism together with theories of all-inclusivehotels benefits and disadvantages. A field- and interview survey was conducted in Alanya to study the social effect on the destination. Tourist, locals and employees working condition are examined. Furthermore the essay analyses international travel agencies and all-inclusivehotels environmental and economic impacts. Conclusion of the essay presents that Alanya is not only a charter destination, it’s an all-inclusive destination. The rapid grow of all-inclusivehotels in Alanya have affected an unsustainable development in the destination.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan. / Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.