Scania has been working with statistics for a long time but has invested in becoming a data driven company more recently and uses data science in almost all business functions. The algorithms developed by the data scientists need to be optimized to be fully utilized and traditionally this is a manual and time consuming process. What this thesis investigates is if and how well evolutionary algorithms can be used to automate the optimization process. The evaluation was done by implementing and analyzing four variations of genetic algorithms with different levels of complexity and tuning parameters. The algorithm subject to optimization was XGBoost, a gradient boosted tree model, applied to data that had previously been modelled in a competition. The results show that evolutionary algorithms are applicable in finding good models but also emphasizes the importance of proper data preparation. / Scania har länge jobbat med statistik men har på senare år investerat i att bli ett mer datadrivet företag och använder nu data science i nästan alla avdelningar på företaget. De algoritmer som utvecklas av data scientists måste optimeras för att kunna utnyttjas till fullo och detta är traditionellt sett en manuell och tidskrävade process. Detta examensarbete utreder om och hur väl evolutionära algoritmer kan användas för att automatisera optimeringsprocessen. Utvärderingen gjordes genom att implementera och analysera fyra varianter avgenetiska algoritmer med olika grader av komplexitet och trimningsparameterar. Algoritmen som var målet för optimering var XGBoost, som är en gradient boosted trädbaserad modell. Denna applicerades på data som tidigare hade modellerats i entävling. Resultatet visar att evolutionära algoritmer är applicerbara i att hitta bra modellermen påvisar även hur fundamentalt det är att arbeta med databearbetning innan modellering.

Den snabba utvecklingen av generativ AI har lett till en utbredd, och ibland okritisk, användning av tekniken. Behovet av att kontinuerligt och hastigt uppdatera arbetsmetoder kan leda till att etiska överväganden förbises. Generativ AI erbjuder visserligen stora möjligheter för utveckling av tillvägagångssätt, men dess snabba introduktion kan också medföra konsekvenser som potentiellt underminerar allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Gävleborgs län hanterar de etiska utmaningar som uppstår vid implementeringen och användningen av generativ AI inom kommunikationsarbetet. Den undersöker om kommunikationsavdelningarna för etiska resonemang och om de anser sig ha tillräckligt med kunskap för hantering av generativ AI på ett etiskt hållbart sätt. Studien eftersträvar även att ta reda på hur synen på riktlinjer skiljer sig åt mellan de aktuella kommunerna. För att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer med nio respondenter från sju kommunala kommunikationsavdelningar i Gävleborgs län.  Resultatet visar skiljaktigheter i hur kommunikatörerna i de olika organisationerna hanterar etiska frågor kopplade till generativ AI, där tilliten till den egna kompetensen och synen på riktlinjer varierar mellan kommunerna. Samtidigt finns en trygghet i att de kunskaper man redan har som kommunikatörer är både relevanta och nödvändiga för att möta de etiska frågor som användningen av de nya teknikerna kommer att innebära för organisationerna. Studien indikerar ett starkt intresse och en medvetenhet om de etiska utmaningarna som generativ AI medför, men också en tydlig vilja att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina organisationer genom noggrant övervägda arbetsmetoder. / The rapid development of generative AI has led to widespread, and sometimes uncritical, use of technology. The need to update working methods continuously and quickly can lead to ethical considerations being overlooked. Although generative AI offers great opportunities for the development of approaches, its rapid introduction can also bring consequences, potentially undermining public trust in public institutions. This study aims to investigate how municipalities in Gävleborg county handle the ethical challenges that arise in the implementation and use of generative AI in communication work. It also examines how the communication departments are reasoning and whether they consider themselves to have sufficient knowledge to manage generative AI in an ethically sustainable way. The study also seeks to find out how the view of guidelines differs between the municipalities in question. To answer these questions, interviews were conducted with nine respondents from seven municipal communication departments in Gävleborg.  The results show differences in how the communicators in the various organizations handle ethical issues linked to generative AI, where the trust in their own competence and the view of guidelines varies between the municipalities. At the same time, there is security in the fact that the knowledge one already has as communicators is both relevant and necessary to face the ethical questions that the use of the new technologies will entail for the organizations. The study indicates a strong interest and an awareness of the ethical challenges posed by generative AI, but also a clear desire to maintain citizens' trust in their organizations through carefully considered working methods.

Denna studie utforskar det växande området för naturlig språkbehandling (NLP) och dess tillämpning inom kravhantering, ett kritiskt område i mjukvaruutveckling för att säkerställa att system uppfyller uppsatta standarder och användarförväntningar. Komplexiteten i moderna IT-projekt har ökat efterfrågan på effektiv kravhantering. Trots omfattande studier inom NLP finns det brist på fokuserad forskning om dess specifika möjligheter och utmaningar inom ett företags- och verksamhetsperspektiv för att förbättra processerna inom kravhantering. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med respondenter inom kravhantering och AI för att få djupgående insikter i praktiska implikationer av NLP inom kravhantering. Genom en tematisk analys på den data som samlades in genom intervjuerna togs fem olika teman fram som var relevant för forskningsfrågorna. Tillsammans med detta genomförs även en litteratursökning som syftar att ge förståelse över insikter och kunskap utifrån relevant forskning. Resultatet som framförs utifrån intervjuerna jämfördes sedan med artiklarna i litteratursökningen. Resultatet visar att NLP har potentialen att effektivisera hanteringen av krav, men medför också betydande utmaningar och komplexitet. Teknikens förmåga att hantera stora datamängder och automatisera extraktion och tolkning av krav kan avsevärt påskynda projektets tidiga skeden. Tidig implementering låter organisationer att snabbt anpassa och identifiera krav baserat på föränderliga omständigheter och insikter. Specifikt så har generativa modeller, så som BERT, hög potential inom kravhanteringsfältet på grund av dess höga effektivitet jämfört med traditionella NLP-modeller. Dock är de största utmaningarna kopplade till risker inom säkerhet och sekretess då NLP-system ofta bearbetar stora mängder textdata som kan innehålla känslig eller konfidentiell information Tillförlitlighet är även en utmaning då systemen måste hantera språklig otydlighet och kontextberoendetolkningar utan att förlora noggrannhet. Kvalitén och mängden träningsdata är även en utmaning på grund av dess direkta påverkan på prestandan och effektiviteten av modellen. Utmaningarna och möjligheterna som denna studie presenterar kan hjälpa verksamheter och företag att implementera NLP-teknologier i kravhanteringsprocesser. / This thesis explores the evolving field of Natural Language Processing (NLP) and its application in requirement management, a critical area in software development ensuring that systems meet set standards and user expectations. The complexity of modern IT projects has heightened the demand for effective requirements management. Despite extensive studies on NLP, there is a lack of focused research on its specific opportunities and challenges from a company and business perspective regarding requirement management processes.  This study adopts a qualitative approach through semi-structured interviews with respondents in the requirement management and AI field, to gain deep insights into the practical implications of NLP in requirements management. The study uses a thematic analysis to analyze the data gathered from the interviews and produce themes which are relevant to the research questions. The study also conducts a literature search to gain scientific insight, which will be used to compare the results from the interviews.  The findings reveal that NLP has promising potential to streamline information handling and requirement interpretation, but also introduces significant risks and complexities. The technology's ability to process large data volumes and automate requirement extraction and interpretation can significantly speed up project stages. Early implementation allows organizations to swiftly adjust, and pinpoint requirements based on changing circumstances and insights. There is also a lot of potential regarding generative models, such as BERT, in the requirement management field due to its extreme efficiency compared to traditional NLP-models. However, major challenges include risks regarding security and secrecy due to the sensitive and confidential information which the NLP-system handles. Additionally, reliability remains a challenge as these systems must handle linguistic ambiguities and context-dependent interpretations without losing accuracy. The quality and the amount of training data regarding the NLP-models also is a major challenge due to its direct impact of the model’s performance and efficiency. The challenges and opportunities in this study can help organizations and businesses in adapting NLP-technologies into their requirement management processes.

Det här examensarbetet utforskar hur vårdpersonal i Sverige upplever implementeringen av artificiell intelligens (AI) i arbetsmiljön. Studien tar särskild hänsyn till de tekniska och etiska utmaningarna som medföljer vid införandet av AI-teknologier. Genom att använda teoretiska ramverk som Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och Diffusion of Innovations (DOI), ger arbetet insikt i både de individuella och organisatoriska aspekterna av teknikadoption. Data för den här kvalitativa studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas personliga upplevelser och uppfattningar om AI, dess användbarhet och de utmaningar de står inför. Tematisk analys användes för att identifiera och analysera återkommande teman i den insamlade datan, vilket möjliggjorde en djupare förståelse av positiva aspekter och potentiella risker med AI enligt vårdpersonalen. De teman som identifierades var användningen av AI, avlasta sjukvårdspersonalen, förtroende och ansvar samt etik och orosområden med AI. Resultaten visar på att medan AI erbjuder betydande potential för att förbättra effektiviteten och kvaliteten på både processer och patientvården, finns det dock en betydande oro för frågor som rör dataskydd, patientintegritet och den potentiella risken för jobbersättning. Studien belyser vikten av att utveckla klara riktlinjer och regelverk för att hantera dessa utmaningar på etiskt och korrekt vis.  Det här arbetet bidrar till debatten om AI:s vara och icke vara samt roll i sjukvården och understryker behovet av en välbalanserad och välinformerad approach till teknikintegration, vilket är avgörande för att säkerställa både innovationens fördelar och vårdtagarnas samt personalens välbefinnande. Den här undersökningen bidrar till ökad och fördjupad förståelse för den dynamiska roll AI har i sjukvården. / This thesis explores how healthcare staff in Sweden experience the implementation of artificial intelligence (AI) in their work environment. The study pays special attention to the technical and ethical challenges that accompany the introduction of AI technologies in healthcare. By using theoretical frameworks such as the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) and Diffusion of Innovations (DOI), the work provides insights into both the individual and organizational aspects of technology adoption. Data for the qualitative study were collected through semi-structured interviews with healthcare personnel from various offices. The interviews focused on the participants' experiences and their perceptions of AI, its usability, and the challenges they face. Thematic analysis was used to identify and analyse recurring themes in the collected data, enabling a deeper understanding of the positive aspect and potential risks of AI in healthcare. The themes that were identified included the use of AI, relieving healthcare personnel, trust, and responsibility, as well as ethics and concerns related to AI. The results show that while AI offers significant potential to improve both the efficiency and quality of process and patient care, there is considerable concern regarding the issues related to data protection, patient privacy, and the potential risk of job displacement. The study highlights the importance of developing clear guidelines and regulations to address these challenges in an ethical and correct manner.  This research contributes to the debate on the pros and cons and role of AI in healthcare and underscores the need for a well-balanced and well-informed approach to technology integration, which is crucial to ensuring both the benefits of innovation and the well-being of patients and staff. This investigation contributes to an increased and deeper understanding of the dynamic role AI has in healthcare.

Under de senaste åren har artificiell intelligens (AI) blivit ett välkänt och etablerat begrepp i samhället och det har förändrat sättet som människor interagerar med teknik på. Användarna ställer allt högre krav på dagens UX-designers och designprocessen är tidskrävande. För att underlätta och effektivisera arbetet har fler och fler designers fått upp ögonen för hur AI kan vara en användbar designassistent. För UX-designern skapar AI möjligheten att automatisera repetitiva och tidskrävande uppgifter så att man istället kan fokusera på designutmaningarna. Trots en omställning mot en mer AI-involverande IT-bransch samt de många möjligheterna och förväntade fördelarna med att involvera AI i UX-designprocessen finns det UX-designers som inte använder AI. De riskerar att snart räknas som föråldrade och oattraktiva på arbetsmarknaden. Med ett syfte att undersöka UX-designers inställning till AI och vad som avgör om de använder AI i arbetet eller inte utformades en kvalitativ undersökning. Sju yrkesverksamma UX-designers intervjuades kring frågor och teman inspirerade av ramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Resultatet analyserades därefter tematiskt. Resultatet visade att de flesta av deltagarna använde ChatGPT i jobbet och var positiva till AI. De trodde eller visste att AI hade potentialen att effektivisera deras jobb. Det fanns dock bekymmer kring kvaliteten på AI-genererat material, datasäkerhet och AI:s eventuella fördomar. Det fanns också en oro kring den okontrollerade utvecklingen av AI. De UTAUT-teman som verkade påverka deltagarnas användning av AI mest var förväntad prestanda, underlättande förhållanden och social påverkan, och dessa resultat gick delvis i linje med tidigare undersökningar. Tidsbrist samt brist på intresse, inspiration från designkollegor och kunskap om hur AI-verktyg appliceras i UX-designprocessen var tydliga mönster. Trots detta svarade alla deltagare att de troligen skulle använda AI inom de kommande månaderna. De flesta av deltagarna var inte oroliga för att AI skulle ta över UX-designrollen, men menade samtidigt att man måste lära sig att använda AI för att fortsätta vara relevant i framtiden som UX-designer. / During the last few years, artificial intelligence (AI) has become a well-known and established concept in society, changing the way people interact with technology. Today’s UX designers face increasing demands and expectations from users and the design process is time-consuming. To facilitate and make the designer's work more efficient, more and more designers have shown increased interest in how AI can be a useful design assistant. For UX designers AI creates an opportunity to make some repetitive and time-consuming tasks automated, allowing them to focus on design challenges instead. Despite a more AI-involved IT industry and the many opportunities and expected benefits of involving AI in the UX design process, there are UX designers who do not use AI. They risk being considered outdated and unattractive on the job market soon. This study aims to examine UX designers’ attitudes towards AI and what determines whether they use AI in their work or not by conducting a qualitative study. Seven professional UX designers were interviewed on questions and themes inspired by the framework Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). The results were then analyzed thematically. The results showed that most of the participants used ChatGPT in their work and were positive about AI. They believed or knew that AI had the potential to make their job tasks more efficient. However, there were concerns about the quality of AI generated material, data security and potential biases of AI. There was also concern about the uncontrolled development of AI. The UTAUT themes that seemed to influence participants' user behavior towards AI the most were Expected Performance, Facilitating Conditions, and Social Influence. These results partly aligned with previous research. The lack of time, interest, inspiration from design colleagues and knowledge about how to implement AI tools in the UX design process were the most prominent patterns. Nevertheless, all participants stated that they would likely use AI in the coming months. Most participants were not worried that AI would take over the role of UX designers, but they argued that you have to learn to use AI to remain relevant in the future as a UX designer.

AI har blivit alltmer betydelsefull i dagens digitala samhälle, med växande tillämpningar inom olika kreativa områden. Denna uppsats undersöker det växande inflytandet av AI inom grafisk design och potentiella hot mot kreativitet samt dess inverkan på arbetsmöjligheter inom branschen. Genom att analysera befintlig litteratur och intervjuer med branschexperter, belyser studien hur AI-teknologin förändrar landskapet för grafiska designers. Studien utforskar också möjligheterna till omställning för grafiska designers för att anpassa sig till det nya AI-drivna landskapet. Slutligen belyser uppsatsen vikten av att balansera AI-teknologins potentiella fördelar med att bevara och främja den mänskliga kreativiteten inom grafisk design. Resultaten visar att användning av AI har både för- och nackdelar för kreativt arbete och att denna trend kommer att fortsätta i framtiden. Mänsklig kreativitet förväntas fortfarande att ha en avgörande roll i det kreativa arbetet, trots att potentialen för AI-teknik är stor.

Bakgrund Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i stor utsträckning i samband med magnetresonans (MR) undersökningar. Röntgensjuksköterskans roll vid MR-undersökningar är bland annat bildframställning och säkerställning av patientsäkerhet. Tillämpning av AI-teknik kan innebära förändringar i röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att studera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. Metod En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen har utförts via databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna uppfyllde studiens inklusionskriterier. Artiklarna genomgick sedan en kvalitetsgranskning och artiklarna som uppnådde medel till hög kvalité analyserades och samanställdes i en tabell utefter analysmetoden metasyntes.  Resultat Resultatet i denna studie presenterar flera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. AI kan förbättra arbetsflöden och öka effektivitet genom att förbättra bildkvalitén, minska undersökningstiden, kontrollera metallimplantat inför en MR-undersökning, ersätta användningen av gadoliniumkontrastmedel samt stödja röntgensjuksköterskan vid förberedelser inför en MR-undersökning. Slutsats AI i samband med MR-undersökningar kan påverka röntgensjuksköterskans roll under den peri-radiografiska processen. AI kan optimera radiografiska arbetsflöden och förändra arbetsuppgifter för röntgensjuksköterskan inom MR-verksamheten. Det är möjligt att fokus flyttas från tekniska aspekter till personcentrerade vård. Röntgensjuksköterskan behöver anpassa sig till nya kompetenskrav samt erhålla en djupare förståelse av AI inom MR-verksamheten. / Background Artificial intelligence (AI) is advancing rapidly in the context of magnetic resonance imaging (MRI) examinations. Radiographers’ role in MRI imaging includes image acquisition and ensuring patient safety. The implementation of AI-technologies may imply changes in the radiographers’ role within the MRI-department. Purpose The purpose of this literature review is to examine the factors which AI can affect radiographers’ role within the MRI-department. Method A systematic literature review was conducted. The data collection has been executed via the databases PubMed and CINAHL. The selected articles fulfilled the chosen inclusion criteria. The articles were then quality assessed and those who achieved medium or high quality were analysed and subsequently compiled into a table according to the analytical method meta-synthesis.  Result This study presents several factors in which AI can affect the radiographers’ role within the MRI department. AI technologies can improve workflow and increase efficiency by improving image quality, reducing examination times, checking for metal implants prior to an MRI, replacing use of contrast media, and assisting radiographers during preparations prior to MRI scans. Conclusion The applications of AI in MRI imaging can affect radiographers’ role in the peri-radiographic process. AI can optimize the workflow and change work tasks for radiographers within the MRI department. The focus may shift from technical aspects to person-centered care. Radiographers should adapt to new competency requirements as well as obtain a deeper understanding of AI technologies.

Syftet med denna uppsats skriven i livsåskådningsforskning under ämnet systematisk teologi, är att generera kunskap om vad som skiljer upplevelsen av bönen Fader vår, egenformulerad bön och bön genererad via artificiell intelligens (AI). Relationen mellan människa och maskin, andlighet och teknologi studeras med särskilt fokus på hur AI kan komma att påverka upplevelsen av den kristna praktiken bön. Uppsatsen ämnar besvara följande forskningsfråga: Hur skiljer sig upplevelsen av att be en egenformulerad bön, en personligt anpassad AI-bön och att be Fader vår? Metoden för studien är att tio intervjupersoner genomfört en övning under fem dagar där man bett på tre sätt. För det första har deltagarna bett den traditionella bönen Fader vår, för det andra har man bett egenformulerad bön och för det tredje har man bett med hjälp av ett AI-verktyg. Efter en introduktion har var och en av deltagarna genomfört övningen och fört egna noteringar över sina upplevelser. När övningen genomförts har enskilda intervjuer genomförts. Resultatet har dokumenterats och förts in i uppsatsen och därefter analyserats och diskuterats. Det kan konstateras att deltagarna, som alla har frikyrklig bakgrund, har haft allra störst vana vid den egenformulerade bönen. Bönen Fader vår har funnits med deltagarna under varierande del av deras liv om än inte så självklart i den personliga andakten och den AI-stödda bönen har för samtliga deltagare först skett i samband med denna studie. Slutsatsen av uppsatsen ger vid handen att upplevelsen av bön med hjälp av artificiell intelligens kan leda i en imaginär och individualiserad riktning vad gäller framtida utlevnad av bön och andlighet.

Artificial intelligence (AI) has gained tremendous popularity in recent years, influencing the majority of industry sectors worldwide with its automation, generative, and analytical abilities. However, the real estate industry has been slow to adapt compared to others. This cautious approach is due to worries about costs, integrating new systems, and keeping data secure. As a result, real estate firms often take their time to adapt to these changes in a rapidly evolving market.  This study investigates the challenges and opportunities for the use of AI in Sweden’s real estate market. It is a qualitative research based on existing literature and interviews with representatives from 11 well-known Swedish companies connected to the real estate industry in different ways. The collected data provides an overview of the present level of AI application, outlining both the challenges that the industry faces and the opportunity for technological adaptation. The study dives deeper into these integration problems, highlighting important roadblocks such as cultural skepticism, reluctance to change, and worries about data protection. These issues highlight the complexity of incorporating new technologies into traditional real estate procedures, emphasizing the need for a nuanced approach to technology adoption.  Several strategic recommendations are made, including encouraging strategic collaborations, instituting strong data security measures, and undertaking ongoing training programs to improve workforce proficiency. These measures are intended to make AI integration more seamless and to fully realize its potential in the industry. Overall, the thesis argues that AI can improve the operational efficiency of Sweden’s real estate market. However, attaining its full potential necessitates overcoming the hurdles by strategic interventions and cultural changes. / Artificiell intelligens (AI) har blivit mycket populärt de senaste åren och påverkar de flesta branscher globalt med sina automatiserings-, generativa och analytiska förmågor. Fastighetsbranschen har dock varit långsam med att anpassa sig jämfört med andra. Denna försiktiga inställning beror på oro för kostnader, integrering av nya system och datasäkerhet. Som ett resultat tar fastighetsföretag ofta lång tid på sig att anpassa sig till dessa förändringar i en snabbt föränderlig marknad.  Denna studie undersöker utmaningarna och möjligheterna för användning av AI på den svenska fastighetsmarknaden. Studien är en kvalitativ forskning baserad på befintlig litteratur och intervjuer med representanter från elva välkända svenska företag kopplade till fastighetsbranschen på olika sätt. Den data som samlats in ger en översikt över den nuvarande nivån av AI-tillämpning och beskriver både de utmaningar som branschen står inför och de möjligheter som finns för teknologisk anpassning. Studien fördjupar sig i dessa integrationsproblem och lyfter fram hinder som kulturell skepsis, mot-vilja mot förändring och oro över dataskydd. Dessa hinder belyser komplexiteten i att införliva ny teknik i traditionella fastighetsprocesser, vilket betonar behovet av ett nyanserat förhållningssätt till teknikanvändning. Flera strategiska rekommendationer ges, inklusive att uppmuntra strategiska samarbeten, införa starka dataskyddsåtgärder och genomföra pågående utbildningsprogram för att förbättra arbetskraftens kompetens. Dessa åtgärder syftar till att göra AI-integration mer smidig och att fullt ut realisera dess potential i branschen. Sammanfattningsvis landar studien i att AI kan förbättra den operativa effektiviteten på Sveriges fastighetsmarknad. Att uppnå dess fulla potential kräver dock att man övervinner de nämnda hindren genom strategiska insatser och kulturella förändringar.

Användningen av AI ökar alltmer inom offentlig förvaltning, däribland komplexa AI-system vars inre funktionalitet är svår att överskåda och förstå. Myndighetsutövning inom offentlig förvaltning måste upprätthålla en nivå av transparens som möjliggör för enskilda att förstå motiveringen bakom ett beslut. I denna studie undersöks hur detta dilemma hanteras inom svensk statlig myndighet, Bolagsverket, genom att applicera modellen Transparens genom Design av Felzmann et al. (2020) på Bolagsverkets arbete med transparens gällande AI-system. Resultaten visar att i stort sett hela problematiken är väl omhändertagen i arbetet på Bolagsverket, där medvetenheten om frågeställningen är mycket goda och väl hanterade; vidare är mycket på förhand givet tack vare svensk offentlighetsprincip men också europeisk lagstiftning. Idag fattar inte AI beslut i egentlig mening inom svensk förvaltning. Nettoresultatet vad gäller transparens i offentlig förvaltning kan mycket väl ge ett tranparenstillskott av tidigare oanat slag med väl planerade, designade och implementerade system, vilket i sin tur är till gagn för både effektivitet och demokratiska värden i den offentliga förvaltningen. / The use of AI is increasingly prevalent in public administration, including complex AI systems whose inner functionality is difficult to oversee and understand. Government agencies must maintain a level of transparency that allows individuals to comprehend the rationale behind a decision. In this study, I examine how this dilemma is addressed within the Swedish government agency Bolagsverket by applying the model Transparency by Design by Felzmann et al. (2020) to Bolagsverket’s work on transparency regarding AI systems. The results indicate that the majority of the issues are well-handled in Bolagsverket’s work, with a high level of awareness and effective management of the relevant questions. Additionally, much is predetermined thanks to the Swedish principle of public access to official documents and European legislation. Currently, AI does not make any literal decisions in Swedish administration. The net result regarding transparency in public administration can indeed provide an unprecedented boost in transparency with well-planned, designed, and implemented systems. This, in turn, benefits both efficiency and democratic values within the public sector.