Syftet: Syftet med föreliggande studie var att baserat på publicerade vetenskapliga artiklar undersöka prognosen över den artificiella intelligensens implementering inom den kliniska verksamheten och dess påverkan på det framtida tandläkaryrket.  Material och metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av PEO-systemet, fastslagning av inklusions- samt exklusionskriterier och sökning i databaserna PubMed, Scopus och Web of Science. Avsmalningen skedde i två steg: titel- samt abstractnivå och därefter på fulltextnivå. Resultat: Sex vetenskapliga artiklar inkluderades. Fyra stycken från Pubmed, två stycken från Scopus och inga från Web of Science på grund av att de inte uppfyllde urvalskriterierna. Artikel 1 handlade om diagnostik av oral cancer med hjälp av AI. Artikel 2, 3D-planering av tandimplantat med hjälp av AI och AR  (augmented reality). Artikel 3 och 6, vikten av implementeringen av AI inom tandläkarutbildningen, både på praktisk och teoretisk nivå. Artikel 4, detektering av karies hos barn med hjälp av appen AICaries. Artikel 5, diagnostik av TMD-artros med hjälp av AI. Slutsats: Det kan ännu inte fullständigt bekräftas eller påstås om AI kan ersätta tandläkaryrket inom den kliniska verksamheten eller inte. AI kan dock vara ett hjälpmedel som ser ut att främja och underlätta bland annat diagnostiken av ett fåtal olika orala sjukdomar och tidseffektivitet vid behandling. AI har potential att automatisera vissa arbetsuppgifter och stödja enstaka komplexa beslutsfattande processer inom yrket. Vidare bör kunskap om AI i tandläkarutbildningen inkluderas på både praktisk och teoretisk nivå för att öka acceptansen och implementeringen av AI. / Aim: The aim of the present study was, based on published scientific articles, to investigate the prognosis of the implementation of artificial intelligence within dental clinical practice and its impact on the future dental profession.   Material and method: The literature study was carried out using the PEO system, inclusion and exclusion criteria and the databases PubMed, Scopus and Web of Science. The selection of the articles took place in two steps: title and abstract level and then on full text level. Result: Six articles were included. Four from PubMed, two from Scopus and none from Web of Science. Article 1 was about diagnostics of oral cancer using AI. Article 2, 3D-planning of dental implants using AI and AR (augmented reality). Article 3 and 6, implementation of AI in dental education, both on a practical and theoretical level. Article 4, detection of dental caries on children using the AICaries app. Article 5, diagnosis of TMJ using AI. Conclusion: It cannot yet be fully confirmed or claimed whether AI can replace the dental profession in clinical dental practice or not. However, AI appears to promote and facilitate, for example, the diagnosis of a few oral diseases and time efficiency of the treatment. AI has the potential to automate certain tasks and support occasional complex decision-making processes. Furthermore, knowledge of AI should be included in dental education, both on a practical and theoretical level to increase the acceptance and implementation of AI.

Forskningsfrågor: Vilka möjligheter och utmaningar finns med användningen av maskininlärning inom faktureringsprocessen? Hur har maskininlärning påverkat felkällorna inom faktureringsprocessen? Syfte:    Denna studie syftar till att beskriva automatisering inom bokföringsprocessen, med fokus på fakturahantering. Detta inkluderar en analys av hur maskininlärning kan tillämpas för att automatisera datainmatning och genomföra felkontroller i bokföring, samt hur väl denna teknologi kan koppla information till korrekt kontoklass. Metod:   I denna studie genomfördes datainsamlingen med hjälp av kvalitativa metoder, specifikt genom användning av semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av systemutvecklare, produktutvecklare, IT-experter och en auktoriserad redovisningskonsult.  Slutsats:   Denna studie ger insikt i både möjligheter och utmaningar med maskininlärning inom faktureringsprocessen. Automatiseringen underlättar tolkning av fakturor och identifiering av mönster, vilket frigör tid för personal att fokusera på mer avancerade uppgifter. Fel som upptäcks i efterhand kan vara kostsamma att korrigera och det är kundens ansvar att säkerställa bokföringens korrekthet och vara medveten om potentiella felkällor. Ökad medvetenhet om systemets begränsningar och styrkor kan bidra till ökad trovärdighet och tillförlitlighet i bokföringsprocessen. / Research questions: What opportunities and challenges exist with the use of machine learning in the invoicing process? How has machine learning impacted error sources within the invoicing process? Purpose: This study aims to describe automation within the accounting process, with a focus on invoice management. This includes an analysis of how machine learning can be applied to automate data entry and conduct error checks in accounting, as well as how effectively this technology can link information to the correct account classification. Method: In this study, data collection was conducted using qualitative methods, specifically through the use of semi-structured interviews. The sample group consisted of software developers, product developers, IT experts, and a certified public accountant.   Conclusion: This study provides insights into both the opportunities and challenges of machine learning within the invoicing process. Automation facilitates the interpretation of invoices and the identification of patterns, thus freeing up time for staff to focus on more advanced tasks. Errors detected post hoc can be costly to rectify, and it is the customer's responsibility to ensure the accuracy of accounting and be aware of potential sources of errors. Increased awareness of the system's limitations and strengths can contribute to enhanced credibility and reliability in the accounting process.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att genom insamling av empiri på ett enskilt företag undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med att implementera AI-verktyg i en redovisningsavdelning. Studien har identifierat tidsvinsten som den mest bidragande faktorn till att implementera AI inom en redovisningsavdelning. Varför tidsvinsten är den viktigaste faktorn varierar beroende på vilket perspektiv som beskrivs. Idag är det inte helt självklart att implementera AI inom redovisningsprocessen då det finns många frågetecken kring säkerheten. / The purpose of this qualitative case study is to investigate, through the collection of empirical data at an individual company, what opportunities and challenges exist with implementing AI tools in an accounting department. The study has identified the time gain as the most contributing factor to implementing AI within an accounting department. Why time gain is the most important factor varies depending on which perspective is described. Today, it is not entirely obvious to implement AI within the accounting process as there are many question marks around security.

Företag arbetar ständigt med att förbättra olika delar av sin verksamhet på grund av den snabba digitaliseringen och införandet av framtidens teknik. En av dessa verksamheten är IT-support. Komplexiteten av implementering av nya verktyg och ny teknik i verksamheten skapar nya utmaningar för IT-support att lösa. Därav sätter det press på att IT-support effektiviserar sina processer och ser över hur AI och automatisering kan öka effektiviteten och lösningsförmågan av IT-ärenden. Det finns därför behov att hitta nya lösningar på verktyg och processer för att IT-support ska kunna behandla framtidens omfång och komplexitet på IT-ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur IT-support kan effektiviseras genom att se över verksamhetens processer och hur nya verktyg kan implementeras. Därav har en kvalitativ studie genomförts. Studiens syfte är att skapa förståelse för hur dagens teknik påverkar IT-support och hur IT-support kan genomföra ändringar i sitt arbete för att bemöta framtidens omfång och komplexitet på teknik. Studien baserades på sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som är användare till IT-supportsystem. Studien visar att kontinuerliga möten och ta med användares åsikter i hur processen mellan användare och IT-support ska gå till och samtidigt se över hur AI kan implementeras kan IT-support effektiviseras och ta hand om ännu fler ärenden. Detta förebygger framtida IT-problem och gör att processen mellan användare och IT-support blir tydligare. Genom att verksamhetens avdelningar samarbetar kan IT-hälsan i organisationen bli bättre och framtida IT-problem kan förebyggas.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har skapat nya möjligheter inom de flesta branscher, inte minst inom redovisningsbranschen. Potentiella möjligheter såsom ökad effektivitet och produktivitet samt kostnadsbesparingar har medfört att flera företag har börjat att implementera AI inom redovisning. För att få ut optimalt resultat krävs att företag även ser över de risker som finns med AI inom redovisning. Minskad transparens, partiska algoritmer och arbetsmarknadsförändringar är exempel på risker. Denna uppsats ger en bild av de risker som företag bör ta hänsyn till vid implementering av AI inom redovisning samt hur riskerna kan påverka redovisningen. Vårt resultat visar att respondenternas uppfattning är mer positiv än negativ till implementering av AI i redovisning. Det material vi fått fram genom empirin tyder dock på att det finns en oro över hur AI kommer att påverka företagen. Denna oro handlar främst om att arbetstillfällen kan försvinna, men respondenterna ser ändå att möjligheterna är större än riskerna. Resultatet visar att det kommer att krävas nya AI-kompetenser inom företagen samt hos revisorerna för att garantera tillförlitlighet. Vår slutsats är att risker alltid kommer att finnas, men i vilken utsträckning de skadar företagen är oklart. För att minimera riskerna ställs det krav på att AI-användarna har rätt kunskap så att företag och externa intressenter inte skadas. / The rapid development of artificial intelligence has created new opportunities across most industries, not least within the accounting sector. Potential benefits such as increased efficiency, productivity, and cost savings have led several companies to begin implementing AI in accounting. To achieve optimal results, companies must also consider the risks associated with AI in accounting. Reduced transparency, biased algorithms, and changes in the labor market are examples of such risks. This thesis provides an overview of the risks that companies should consider when implementing AI in accounting and how these risks can affect accounting practices. Our findings show that respondents' perceptions are more positive than negative regarding the implementation of AI in accounting. However, the empirical data suggests that there is concern about how AI will impact companies. This concern mainly revolves around the potential loss of jobs, yet respondents still see the opportunities as greater than the risks. The results indicate that new AI competencies will be required within companies and among auditors to ensure reliability. Our conclusion is that risks will always exist, but the extent to which they may harm companies is unclear. To minimize risks, it is essential that AI users have the right knowledge to prevent harm to companies and external stakeholders.

AI-implementeringar inom organisationer har på den senare tiden växt explosionsartat där chatbotar baserade på generativ AI beräknas bli allt mer populärt. Tidigare forskning har framförallt bedrivit kvantitativa studier som dessutom fokuserat på externa chatbotar, där syftet varit att kommunicera med intressenter utanför organisationen. Den här studien fokuserar därför på interna chatbotar som ämnar stötta de anställda i deras vardagliga arbetsuppgifter, med fokus på hur samspelet ser ut mellan medarbetarna och AI på arbetsplatsen. Med hjälp av att använda en kvalitativ forskningsmetod, i form av tio semistrukturerade intervjuer på managementkonsultföretaget Centigo, var studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur medarbetare på den utvalda organisationen upplever och skapar mening i förhållande till den AI-baserade chatboten på arbetsplatsen, samt vilken påverkan det har på deras självbild och den kommunikation som de för inom verksamheten. Genom att analysera empirin med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och meningsskapande som huvudsakligt analysverktyg, visade resultatet att chatboten både påverkar medarbetarnas självbild och de kommunikationsprocesser som medarbetarna för inom organisationen. Framförallt i form av att den digitala identiteten riskerar att bli alltmer generisk, vilket gör att de anställdas personlighet och karisma får en större betydelse i det fysiska rummet. Enklare problem tas dessutom numera med chatboten istället för med en kollega, vilket öppnar upp för ett nytt sätt att kommunicera på arbetsplatsen. Sammantaget var det tydligt att de mänskliga relationerna fyller en viktig funktion på arbetsplatsen, där det fanns skepticism mot att AI någonsin kommer kunna ersätta det. / AI implementations within organizations have recently grown exponentially, with chatbots based on generative AI expected to become increasingly popular. Previous research has primarily conducted quantitative studies, focusing on external chatbots aimed at communicating with external stakeholders. This study therefore focuses on internal chatbots intended to support employees in their daily work tasks, with a focus on the interaction between employees and AI in the workplace. By employing a qualitative research method through ten semi-structured interviews at the management consulting firm Centigo, the aim of the study was to contribute to a deeper understanding of how employees in the selected organization perceive and create meaning in relation to the AI-based chatbot in the workplace, and its impact on their self-image and the communication they engage in within the organization. By analyzing the empirical data from a social constructivist perspective and using sensemaking as the main analytical tool, the results showed that the chatbot affects both employees' self-image and the communication processes within the organization. Particularly, the digital identity risks becoming more generic, emphasizing the importance of employees' personality and charisma in physical interactions. Also, simpler issues are now handled with the chatbot rather than with a colleague, which introduces a new way of communicating in the workplace. Overall, it was evident that human relationships serve a vital function in the workplace, with skepticism towards AI ever being able to replace them.

Det finns en växande trend och ett ökat intresse för implementeringen av AI i olika branscher. Potentialen som AI har är stor med möjligheten att hantera stora mängder digital information och effektivisera processer. Det ökade intresset att implementera AI inkluderar byggbranschen som är i behov av ökad produktivitet. Branschen befinner sig i ett tidigt skede med implementeringen av AI, således finns det ett behov att studera forskningsområdet vidare. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att öka kunskapen om AI-mognad i byggproduktion genom att utforska mognaden och dess påverkande faktorer. Studien görs i samarbete med ett stort entreprenadföretag där fyra fokusgruppsintervjuer och sex enskilda semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla intervjudeltagare är anställda på företaget och har en koppling till byggproduktionen. Analysen av empirin görs utifrån de teoretiska ramverken Diffusion of Innovation (DOI) och Technology- Organization- Environment (TOE). Studiens resultat visar att det finns en begränsning i kunskapen och användningen av AI. Generellt finns intresse att använda AI i större utsträckning i byggproduktionen och förväntningar att AI kommer bidra till positiva förändringar. Fokus i dagsläget ligger på att utforska nyttan av AI och uppmuntra anställda att använda teknologin. Det finns en övergripande positiv attityd gentemot AI, däremot är kunskapen och användningen begränsade vilket indikerar att AI-mognaden är låg i byggproduktionen. De faktorer som har identifierats påverka AI-mognaden är: outvecklad teknologi, säkerhet, storlek, kännedom, kultur, produktionsskedet, IT-leverantörer, marknadsläget, konkurrenter, kunder, underentreprenörer och byggbranschen. Denna studie är ett tidigt bidrag inom det relativt nya forskningsområdet och ökar förståelsen för utvecklingen av AI i byggbranschen. / There is a growing trend and increasing interest in the implementation of AI in various industries. The potential of AI is vast, with an ability to manage large amounts of digital information and streamline processes. The rising interest in implementing AI includes the construction industry, which needs increased productivity. The industry is in an early stage of AI implementation, hence, there is a need to further study this research area. This qualitative case study aims to increase the knowledge about AI maturity in production by exploring the maturity and its influencing factors. The study is conducted in collaboration with a large contractor company in which four focus group interviews and six individual semi-structured interviews were conducted. All interviewees are employed at the company and are connected to the production. The empirical analysis is based on the theoretical frameworks Diffusion of Innovation (DOI) and Technology- Organization- Environment (TOE).  The study’s results show that there is a limitation in the knowledge and the use of AI. Generally, there is an interest in using AI to a greater extent in the production and expectations that AI will contribute to positive changes. Currently, the focus is on exploring the benefits of AI and encouraging employees to use the technology. There is an overall positive attitude towards AI, however, knowledge and usage are limited, indicating that the AI maturity is low in the production. The factors identified as influencing the AI maturity are: Underdeveloped Technology, Security, Size, Awareness, Culture, The Production Phase, IT Suppliers, The Market Condition, Competitors, Customers, Subcontractors, and The Construction Industry. This study is an early contribution to the relatively new research area and increases the understanding of the development of AI in the construction industry.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av den digitala teknikutvecklingen, inklusive artificiell intelligens och algoritmiska tjänster, och hur elever formerar sina tankar om vilka konsekvenser det får för samhällskunskapsundervisningen och det framtida demokratiska deltagandet. För att uppfylla syftet har semistrukturerade samtalsintervjuer använts som datainsamlingsmetod där totalt elva elever intervjuats från två olika skolor. En öppen tematisk analys applicerades på datan som resulterade i åtta olika teman. Därefter analyserades resultatet utifrån Andrew Feenbergs teoretiska referensram som består av en kritisk förståelse för hur teknologi och dess utveckling formar och påverkar samhället och hur människor interagerar med den. Eleverna kom fram till att AI kan användas för att effektivisera industrin likväl som ett verktyg i skolan för att hjälpa elever med inlärningen. Däremot har AI negativa sidor också. Rädslan att AI tar över mänskligheten växer och det skapas innehåll som är deepfake där det är svårt att avgöra vad som stämmer. Algoritmer kan också bli ett problem då det många gånger baseras på vad du tittar på och att det blir som en konfirmeringsbias. Du får bara upp ett fåtal perspektiv. Elevernamenar att människor utnyttjas av producenterna av AI och algoritmer eftersom det styr oss i en viss riktning. Eleverna kommer fram till att det måste finnas någon kontroll för att inte kränka individer och skada demokratin och ger förslag på en statlig eller överstatlig kontroll. AI har även lett till att eleverna får en försvårad skolgång med fler prov. Tilliten mellan lärare ochelever minskar. AI måste integreras mer i skolan. Därtill menar eleverna att nya kunskaper kommer bli viktiga, däribland tekniska kunskaper, källkritik, öppenhet och förmågor så som att resonera och argumentera. Eleverna har en önskan om att de ska förberedas med de nya kunskaperna för att aktivt kunna ta del av det nya samhället som komma skall. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about high school students’ experiences of the development of digital technology, including artificial intelligence and algorithms. The study aims to explain how the development of digital technologies might change the subject social studies in school and a future democratic citizenship. Semi-structuredconversational interviews have been used as a data collection method where a total of eleven students have been interviewed from two different schools. An open thematic analysis was used which resulted in eight themes. The results were analyzed based on Andrew Feenberg’s theory, which consist of a critical understanding of how technology and its development shape and influence society and how people interact with it. The students concluded that AI can be used as a tool to help students with learning. However, students felt a rising fear that AI might wipe out humanity and the fact that it can create deepfake content which makes it difficult to determine what is true. Algorithms, like your for-u-page can lead to a narrowed perspectivewhere you do not see the bigger picture. Furthermore, the students believe that humans are exploited by the producers of AI and platforms that uses algorithms since it steers us in a certain direction. The students concluded that AI needs to be controlled, for example by the state. They think that might avoid violations and a restriction of democracy. The development of AI hasled to an increase in tests for the students. The trust between teachers and students have decreased. The students wish to talk more about AI and the effects of it. They also believe that a new set of competences will become more important, for example technical knowledge, how to deal with a big amount of information as well as abilities such as reasoning and arguing, to be able to actively take part in the new society that is yet to come.

This essay is a study about AI as an assessment aid in arts. The study commences with a literature review about former research about AI and its abilities, with specific focus on assessment and evaluating pictures. The literature review shows both promise and limitations of the use of AI as assessment aid. The theories used in this study are about the process of assessment, the importance of choosing the right assignment and different types of criteria and their benefits and limitations. By performing two semi-structured interviews with two experienced art teachers in southern Sweden an instruction material was created alongside with reference material consisting of student work and how the teachers assessed each drawing. The two teachers assessed each work and an interrater reliability score was calculated. Then an experiment was conducted where AI and one of the teachers assessed 15 drawings. The interrater reliability was again calculated and the process was repeated several times. The result in terms of the interrater reliability was acceptable, however AI assessed the same work with different grades in the attempts. Thus the conclusion is that there still are some limitations of the use of AI as an assessment aid in arts and that further studies with a larger data set ought to be performed.

Vi lever numera i en tid präglad av teknisk innovation och inte minst inom artificiell intelligens. Samtidigt har vi en ökande popularitet för sparande och investeringar i olika sparplattformar och depåer. Teknologins roll inom kapitalförvaltning har blivit alltmer avgörande och medan AI fortsätter att revolutionera branscher över hela världen har dess integration i finanssektorn väckt både entusiasm och skepsis, möjligheter och hinder.  Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa sambandet mellan AI och kapitalförvaltning. Genom att granska det aktuella landskapet för AI-adoptering på finansmarknaderna och undersöka dess potentiella konsekvenser för framtidens kapitalförvaltning, lyfter vår studie både möjligheter och utmaningar som uppstår i denna teknologiska revolution. Genom en kvalitativ analys av respondenternas åsikter och erfarenheter har flera viktiga slutsatser dragits. Mänsklig expertis och närvaro förblir viktigt trots att AI kommer implementeras mer inom kapitalförvaltning. Att AI förväntas komplettera snarare än ersätta mänsklig arbetskraft, är konsensus bland respondenterna. Men det finns hinder för AI-utvecklingen, som kommer från människans behov av mänsklig vägledning, regulatoriska hinder och integritetsfrågor.  Sammanfattningsvis visar vår uppsats att genom att integrera AI-teknologi i samband med mänsklig expertis och ansvarstagande, kan vi skapa en mer effektiv och hållbar hantering av kapitalförvaltning som gynnar investerare och samhället i stort. / We live in an era characterized by technological innovation, particularly in artificial intelligence (AI). At the same time, there is a growing popularity for savings and investments across various savings platforms and depots. The role of technology in capital management has become increasingly crucial, and while AI continues to revolutionize industries worldwide, its integration into the financial sector has sparked both enthusiasm and skepticism, presenting opportunities as well as obstacles. The purpose of this bachelor's thesis is to illuminate the relationship between AI and capital management. By examining the current landscape of AI adoption in financial markets and exploring its potential implications for the future of capital management, our study highlights both opportunities and challenges arising in this technological revolution. Through a qualitative analysis of respondents' opinions and experiences, several important conclusions have been drawn. Human expertise and presence remain important despite the increasing implementation of AI in capital management. Consensus among respondents is that AI is expected to complement rather than replace human labor. However, there are obstacles to AI development, stemming from human needs for guidance, regulatory barriers, and privacy concerns. In conclusion, our thesis demonstrates that by integrating AI technology alongside human expertise and responsibility, we can create a more efficient and sustainable management of capital that benefits investors and society at large.