Abstract The purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences. The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju. The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run. In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school. For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on. In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society. Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation. / Sammanfattning Syftet med min uppsats har varit att belysa några grundskollärares uppfattningar om integrering av elever med Asperger syndrom för att sedan jämföra med styrdokumenten och se om de stämmer överens. Studien har varit av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer för att få lärares uppfattningar på ett djupare plan. Intervjufrågorna baseras på öppna frågor med syfte att inte styra de intervjuade. Det mest framträdande resultatet var att det framkom två perspektiv på integrering av elever med Asperger syndrom. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga är en integrering av individen i samhället och det kortsiktiga är en integrering i skolan. I det långsiktiga perspektivet så stämmer grundskollärarnas uppfattning väl överens med styrdokumenten, att integrering är nödvändig för att värna våra demokratiska och humanistiska värden som samhället bygger på. I det kortsiktiga perspektivet, elevens skolgång, framkom stora svårigheter vad det gäller att integrera elever med Asperger syndrom. Som utgångspunkt för att få en fungerande integrering av eleven, så utgick lärarna från individen och inte samhället. Om vi inte ser på integration utifrån individen så kommer vi troligtvis inte att lyckas med integrationen i samhället. Sökord: Asperger syndrom, neuropsykiatriska funktionshinder, integration, inkludering, segregation.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking. / The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla. / The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner. De försöker själva och tillsammans med partnern finna lösningar i samspelet. Till hjälp attfinna lösningar har varit insikt om de egna svårigheterna, stöd riktat till AST-problematiken och att få hjälp i parrelationen.Avlastning framför allt genom utökad tid i förskola beskrivs som väsentlig. Önskemål framförs om att stödet ges med enhelhetssyn på familjen, att stödet anpassas och möjlighet att få samtala med föräldrar med liknande problematik. Studienvisar att föräldrarna efterfrågar stöd i sitt föräldraskap och att ytterligare studier behövs för att kunna möta dessa föräldrarsoch deras barns och partners behov. / The purpose of this study is to examine the needs and wishes of support in the parental role described by parents with diagnosis within the autism spectrum from a parental perspective. Another purpose is to contribute to increased knowledge to a discussion of the design of support for these families. The study is qualitative with interviews carried out in a semistructured format. Eight parents were interviewed. The parents describe their own difficulties, the difficulties in the interaction with the children and with their partner. They try to find solutions in the interaction both by themselves and with their partner. Helpful for finding solutions has been insight into their own difficulties, aid directed at problems related to their diagnosis and to get help in relationship. Relief, particularly through extended time in preschool described as essential. Wishes were expressed that the support is given with a holistic view of the family, that the support is adapted to the parental diagnosis and that opportunity to talk with parents with similar problems is provided. The study shows that the parents desire support in their parenting, and that further studies are needed to meet these needs of these parents, their children andtheir partner.

Being in a relationship where the partner has Asperger's syndrome makes you indirectly affected by their disability as it affects not only the disabled but also the partner. The partner may be faced with a lack of understanding from their partner with Asperger's syndrome and from its surroundings, where the syndrome including causes, limits ability in social interaction and communication. The study is a qualitative study based on six asynchronous interviews conducted via email with partners who are in a relationship with a partner who has Asperger's syndrome. The aim of the study was to increase understanding and to highlight partners experience to be in a relationship where the other partner has Asperger's syndrome and how outside support from the environment is perceived. Results of the study showed that all six partners felt that everyday life was structured around the partner with Asperger's syndrome. There was a perceived feeling of loneliness because of the partner with Asperger's syndrome not caring about the partner and of being the one taking the greatest responsibility in everyday life for it to work. There was a feeling of stress, anxiety, lost confidence and frustration but there was also a strong desire and commitment to their partner with Asperger's syndrome. There was a strong love for the partner with Asperger's syndrome and a willingness to get the couple relationship to work. The results show that partners need and want support from the environment. It is important that they receive the support they need. The type of support needed varies but the important thing is that it is flexible, tailored and personalized for the couple or the individual partner's needs. The results indicate that there is a benefit for the couple relationship when the partner with Asperger's syndrome has a diagnosis. Both parties can thus get a better understanding of why certain things are the way they are and then work from there.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author’s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21)   This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability. We will briefly describe how the Asperger syndrome is described in the literature and what facilities are offered within the Swedish health care system. A diagnosis refer to a deviation from what is assumed to be the normal, therefore we will put forward theories concerning the norm of normality and normativity. We have tried through a theoretical discussion to deepen our understanding of identity formation and found the following arguments are reliable individual identity is shaped by three sub-aspects of identity; the identity of biological, psychological identity and social identity. Based on these theoretical arguments, a reasoning regarding how this affects what people with Asperger syndrome will and can tell us about when they talk about how they perceive their life before and after they have been diagnosed. Our intention is to critically discuss how identity formation is affected and how normality are handled and experienced by a group people with this diagnosis. / Normala barn tillägnar sig nödvändiga sociala vanor utan att vara medvetet uppmärksamma på detta, de lär sig instinktivt. (Asperger & Frith, 1998, s. 21) Denna uppsats handlar om människor som inte lär sig sociala vanor instinktivt utan att säger sig att göra det genom medveten intellektuell inlärning. I den här uppsatsen har vi intervjuat tre vuxna med diagnosen Asperger syndrom för att kunna belysa vad det kan innebära att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer kortfattat att beskriva hur Asperger syndrom beskrivs i litteraturen och vilka hjälpmedel som erbjuds inom svensk sjukvård. En diagnos refererar till en avvikelse från vad som antas vara normalt och därför kommer vi att resonera kring det normala och normativitet. Varje individ skapar sig en identitet och i den här studien har vi utgått från förklaringar baserade på tre delaspekter; biologisk, psykologisk och social identitet. Vi har också sökt teoretiska resonemang för att fördjupa förståelsen kring identitetskapande. Med utgångspunkt i dessa teoretiska resonemang har vi resonerat kring hur detta kan påverka vad människor med Asperger syndrom berättar om när de talar om hur de upplever sitt liv före och efter att de har fått diagnosen. Vår avsikt är att kritiskt resonera kring hur identitetskapande påverkas och hur normalitet kan hanteras och upplevas av några människor med denna diagnos.  Studien har resulterat i ett resonemang kring hur diagnosen kan förstås dels som en förutsättning för att få de hjälpmedel dessa människor behöver för att leva ett normalt liv, dels vad just normalitet innebär och hur detta kan förstås påverka dessa människor utifrån de tre normativa aspekterna för identitetskapande. Vi menar att det är viktigt att kritiskt förhålla sig till vad som betraktas som normalt. Vidare att det behövs en förståelse för vad denna normalitet innebär och upplevs som av människor som avviker eller inte uppfyller de normativa kraven i det samhälle som de lever i.

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet.</p> / <p>The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet. / The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.

The overall purpose of this interview-study is to increase the knowledge and understanding of persons with Asperger syndrome. For each participant has common and unique aspects been described. The ambition has been to illuminate their perspective of their situation in life and develop the understanding of their quality of life. The participants’ experiences of their diagnosis, and its consequences in their life has been studied. Several aspects of their everyday life have been reported, i.e. schooling, occupational problems, spare time and interests. The results show that the participants may experience their life as hard, as seemingly uncomplicated chores prove to be exhausting. Not fitting with the norms they believe other people in society have, is one aspect of experienced difference. The diagnostic process has proved to be an important event in the life of the participants. It has been described as a way of taking control over one’s life. Their experienced difference may be acceptable to them, if it is in the form of an Asperger diagnosis. Experiences of chock, denial and ambivalence after receiving their Asperger diagnosis were also reported. However, all participants have accepted their diagnosis. The participants’ biologically different way of being has given them consequences. Both psychological and social consequences have been illustrated, as well as interpersonal and societal. Disability research theory (Danermark, 2005; Rönnberg &amp; Melinder, 2007) and Bronfenbrenner’s ecological systems theory (1979) have been used to illustrate the outcome of a diagnosis like Asperger syndrome. The study shows the participants’ experiences of their different way of being. / Den här avhandlingen är en intervjustudie, med det övergripande syftet att öka kunskapen om individer med Asperger syndrom. Gemensamma och unika synsätt hos varje deltagare med diagnosen Asperger syndrom har undersökts. Ambitionen har varit att fånga deras perspektiv på sin livssituation och utveckla förståelsen för deras syn på livskvalitet. Avhandlingen har undersökt hur deltagarna uppfattar sitt funktionshinder och hur diagnosen har påverkat deras liv. Deltagarna har beskrivit sina vardagsliv utifrån flera infallsvinklar, där skolgång, försörjningsmöjligheter, sysselsättning och fritid har skildrats. Resultaten visar att flera beskriver sin vardag som arbetsam, exempelvis kan ett till synes enkelt moment upplevas som ansträngande. Att inte passa in i de normer som de uppfattar att andra i samhället har är en aspekt av upplevt annorlundaskap. Diagnostiseringen har i visat sig vara en betydelsefull händelse i deltagarnas liv. Den har beskrivits som ett sätt att ta kontroll över sin livssituation. Genom att få diagnosen blir avvikelsen legitim. Deltagarna beskriver den som ett acceptabelt sätt att skilja sig från mängden. Det finns även skildringar av chock, förnekande och ambivalens när de har fått diagnosen om sitt funktionshinder. Samtliga av studiens deltagare säger sig dock acceptera sin aspergerdiagnos. Deras annorlunda sätt att vara biologiskt har visat sig ge konsekvenser i hela deras livsvärld. Både psykologiska och sociala konsekvenser har illustrerats, liksom interpersonella och samhälleliga. Handikappvetenskaplig- och ekologisk systemteori har använts för att visa på vidden av de konsekvenser som Asperger syndrom kan ge. Studien visar på deltagarnas upplevelser av sitt annorlunda sätt att vara.

Antalet neuropsykiatriska diagnoser och antal personer som diagnostiseras har ökat de senaste året. Diagnostiseringen kan dock ha djupare betydelse och bidra till stigmatisering och utanförskap, men samtidigt medföra stöd och ge identitet och samhörighet. En förhållandevis ny och omdebatterad diagnos är Asperger syndrom (hädanefter refereras som AS). Diagnosen ströks 2003 och ingår numera i autismspektrumsyndrom. AS-begreppet används dock ändå och alltfler personer växer upp och/eller identifierar sig med diagnosen. Jämförelsevis få studier söker fånga individers upplevelser och därför försöker denna studie undersöka hur personer med AS-diagnos själv beskriver sin upplevelse. Syftet med denna studie var således att beskriva upplevelsen av att ha en AS-diagnos i relation till identitet och självbild kopplat till normalitet/avvikelse. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, baserat på semistrukturerad intervjuer, har använts. Fem personer med AS-diagnos över 18 år i södra Sverige intervjuades; resultaten analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra huvudkategorier identifierades: (1) Att få och att ha AS (upplevelser, känslor och vad AS betyder för individen); (2) att kamouflera, passera och framträda (informanternas upplevelse av sin skillnad, de svårigheter som AS kan medföra samt de ansträngningar de gör för att övervinna dessa); (3) mötet med okunskapen – att leva i fördomarnas paradis (den betydelse okunskapen om AS-diagnosen har för informanterna och hur detta kommer till uttryck och får för konsekvenser för identitet/självbild i form av att samhället betraktar personer med AS-diagnos som annorlunda och avvikande); och (4) att leva i en slags marginal av normalitet, i gränslandet mellan avvikande och normal (informanternas upplevelse av att inte riktigt passa in i vare sig normalitetsmallen eller funktionshindermallen). Att ha en AS-diagnos är alltså komplext och mångfacetterat. / The number of neuropsychiatric diagnoses and the number of persons being diagnosed have increased during recent years. To receive a diagnosis may, however, have a deeper meaning, e.g. stigmatisation and alienation, but also increased societal support, and an identity and a sense of belonging. One such diagnosis is Asperger’s Syndrome (henceforth referred to as AS). However, both the diagnosis per se, and diagnostics, have remained highly debated, and since 2003 AS has been omitted, instead included in the overall Autism Spectrum Syndrome. The AS concept is, however, still in use, and an increasing number of persons are growing up and identify with having AS. But, the question remains what it actually means for a person to have AS. Comparatively few studies have focused the individual experience of AS, fewer yet concerning self-image/identity, normality/deviation in relation to AS. Hence, the aim of this study was to describe the experience of having AS concerning identity and self-image in terms of normality/deviation. A qualitative method was used; data gathered with semi-structured interviews with five persons with AS, and over 18 years of age, living in southern Sweden. Results were analysed thematically, and fell into four main categories: (1) Getting AS (or to receive, and have AS), including reaction upon learning of the diagnosis, and experiences and emotions connected to the individual meaning of the diagnosis); (2) camouflaging, passing and showing, i.e. the ways in which the individual deal with self-consciousness surrounding questions of being different, but also worries of what difficulties they can experience, and how to overcome these issues; (3) meeting ignorance, i.e. how the general state of ignorance and preconceptions concerning Asperger syndrome affects the individual, how such aspects manifest, and how they may affect self-image and identity; and (4) living on the margins of normalcy, to live in on the border between abnormal and normal, and to not fit in, neither with societal norms of normality, nor concepts of disability. Hence, based on the overall results of the study, it was concluded that having AS is a multi-faceted and complex experience.