Studiens syfte är att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar? I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och samspel. Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken. Metoden jag har använt är kvalitativ intervju och informanter är sju elever med diagnoserna Asperger syndrom och hög-fungerande autism i åldrarna 11-19 år, som alla går i specialanpassade verksamheter. Studiens resultat visar på mycket olika erfarenheter av lek och samspel. Vissa elever ger uttryck för ett avståndstagande och ett tydligt undvikande av gemensam lek, i samstämmighet med flera tidigare studier. Andra elever berättar om att de till viss del deltagit i interaktion med andra men samtidigt haft en önskan om ett större deltagande. Några elever ger uttryck för att ha deltagit mycket i olika former av låtsas-lek och älskat det.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Autism är ett medfött funktionshinder, där en anpassning av omgivningen och en tydliggörande pedagogik är nödvändig för att förbättra och underlätta individens och de anhörigas livskvalitet. Diagnosen autism innebär i sig, inte att personen även har ett begåvningshandikapp. Autism handlar i grunden om ett annorlunda sätt att tänka. Individer med autismspektrumdiagnoser delar vissa gemensamma mönster av problem inom områden som ömsesidig social interaktion/samspel, ömsesidig kommunikation och fantasi/föreställningsförmåga, samt begränsningar inom intressen och beteenden. De flesta som arbetar inom grundskolan möter elever som har autismspektrumdiagnoser. För att kunna anpassa pedagogik, miljö och inte minst förhållningssätt till dessa elever, krävs en djupare kunskap och förståelse för funktionshindrets innebörd. Ett viktigt perspektiv är, förutom den teoretiska kunskapen om autism, att ta del av berättelser från de som har personliga erfarenheter av funktionshindret. Denna studie riktar sitt fokus på personer med autismspektrumdiagnoser, utan samtidigt begåvningshandikapp – främst diagnoserna högfungerande autism och Asperger syndrom. Studiens syfte var att undersöka och beskriva hur personer med autismspektrumdiagnoser – utan begåvningshandikapp, upplevt sin skoltid. Studien består av två delstudier, dels huvudstudien som utgörs av en kvalitativ enkätstudie med tolv personer och dels en studie av tolv självbiografier/biografier. De huvudfrågeställningar som låg till grund för den totala studien var: Hur har de tillfrågade personerna upplevt sin egen skoltid? Vilket stöd har de fått från skolan och vad anser de om det? Vilka faktorer tycker dessa personer är viktiga för att anpassa pedagogiken och miljön i grundskolan? Hur beskrivs upplevelsen av skoltiden, av personer med ASD (AS/HFA) i självbiografisk och biografisk litteratur? På vilket sätt kan de tillfrågade personernas erfarenheter bidra till en utveckling av pedagogiken och miljön i grundskolan? Dessa frågeställningar är överlappande och gäller för framförallt för huvudstudien och delvis för studien av självbiografier/biografier. Forskningsansatsen utgick från det fenomenologiska perspektivet, som riktar sitt fokus på att beskriva deltagarnas subjektiva upplevelser. De teoretiska perspektiv som har använts i analysen av huvudstudien, den empiriska delen av studien, är Fischbeins pedagogiska samspelsmodell (Fischbein & Österberg, 2003), samt Bronfenbrenners ekologiska modell (1979). Huvudstudien, den empiriska delen, visade att studiens deltagare delar flera liknande upplevelser, samtidigt som vissa upplevelser skiljer sig åt. Några centrala resultat som undersökningens deltagare redovisat är att de flesta upplevt en mödosam skolgång, som kantats av missförstånd och framförallt mobbning, samt olika former av kränkande behandling – från både lärare och elever. Flera respondenter och personer ur litteraturstudien, uttrycker även känslor av ensamhet och utanförskap, samtidigt framkommer även positiva upplevelser i samband med positiv uppmärksamhet, ett gott bemötande från omgivningen och en strukturerad individualiserad pedagogik och miljö. Den empiriska studien visar också att både miljön och pedagogiken på ”högstadiet” dvs. år 7–9 innebär ökade påfrestningar för elever med autismdiagnoser. Ett flertal deltagare uttryckte också en önskan att få mer stöd och hjälp inom både idrott och de praktiska ämnena. Undersökningens resultat visar tydligt att det krävs en individualiserad anpassning av både miljö och pedagogik för att möta elever med autismspektrumdiagnoser i skolan. En viktig slutsats är, på basis av studiens resultat och annan forskning inom området, att lärarens kunskaper om funktionshindret autism, personliga förhållningsätt, känslomässiga mognad och bemötande av elever har en avgörande inverkan på elevens studieresultat och inte minst deras psykiska hälsa. / Autism is a congenital disorder, where an adjustment of the surrounding environment and a clear pedagogic plan is necessary to improve and facilitate the individuals and relatives quality. The diagnose autism does not necessary mean that the person suffers from delays in cognitive development or mental retardation. Autism basically means a different way of thinking. Individuals with autismspectrumdiagnosis share some common patterns of problems among areas of mutual social interaction, mutual communication and imagination possibilities, and also with limitations within the interests and behaviour. Most people who work within junior school (nine-year compulsory school) meet students who have autismspectrum diagnoses. To be able to adjust the pedagogic, environment and not least how we handle these students demands higher skills and understanding of the meaning of the disorder. An important perspective is, despite the theoretical knowledge about autism, to be able to share the personal accounts of those people who have experienced the disorder. This study has focused on people with autismspectrum diagnoses who at the same time do not have delays in cognitive development or mental retardation. First of all the diagnose of high functional autism and Asperger syndrome. The aim of this study was to describe and document how people with autismspectrum diagnoses, without delays in cognitive development or mental retardation, experienced their school time. This study contains two parts, the main study that consists of a quality questionnaire with twelve people and a review of twelve autographies and biographies. The main questions that were set for the entire study were: How have the participants experienced their school time? What type of support they have received in school and what they thought about it? Which factors consider these people are important to adjust, in the pedagogical- and external environment in junior school? How is the experience of school time being described by persons with autismspectrum diagnoses in autobiographies/biographies? In what way can these personal experiences contribute and help to develop the pedagogic- and external environment at school? The study began from the phenomenological perspective, which focused to describe the participant’s individual experiences. The theoretical perspective that were used in the analysis of the main study, the empirical part, was Fischbeins pedagogic interacting model (Fischbein & Österberg, 2003), and also Bronfenbrenners ecological model (1979). The results of the main study, the empirical part, showed that the participants had many of the same experiences and at the same time some differences. Some central results of the study showed that most of the participants had a difficult time in junior school, surrounded by misunderstandings and most of all harassment’s and different types of offending treatment from both teachers and students. Many who responded expressed feelings of loneliness and feeling an outsider, there were also reported positive experiences together with positive attention, a kind reception and a structured individualised pedagogic and environment. The study also shows that both environment and pedagogic in senior school implies an increased strain for students with autism diagnoses. Several participants put forward a wish for more support and help within both sports and practical areas, such as crafts. The results showed a definite need for individualised adjustment of both environment and pedagogic to be able to meet students with autismspectrum diagnosis at school.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.

<p>Abstract</p><p>The purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.</p><p>The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.</p><p>The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.</p><p>In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.</p><p>For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.</p><p>In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.</p><p>Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats har varit att belysa några grundskollärares uppfattningar om integrering av elever med Asperger syndrom för att sedan jämföra med styrdokumenten och se om de stämmer överens.</p><p>Studien har varit av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer för att få lärares uppfattningar på ett djupare plan. Intervjufrågorna baseras på öppna frågor med syfte att inte styra de intervjuade.</p><p>Det mest framträdande resultatet var att det framkom två perspektiv på integrering av elever med Asperger syndrom. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv.</p><p>Det långsiktiga är en integrering av individen i samhället och det kortsiktiga är en integrering i skolan.</p><p>I det långsiktiga perspektivet så stämmer grundskollärarnas uppfattning väl överens med styrdokumenten, att integrering är nödvändig för att värna våra demokratiska och humanistiska värden som samhället bygger på.</p><p>I det kortsiktiga perspektivet, elevens skolgång, framkom stora svårigheter vad det gäller att integrera elever med Asperger syndrom. Som utgångspunkt för att få en fungerande integrering av eleven, så utgick lärarna från individen och inte samhället. Om vi inte ser på integration utifrån individen så kommer vi troligtvis inte att lyckas med integrationen i samhället.</p><p>Sökord: Asperger syndrom, neuropsykiatriska funktionshinder, integration, inkludering, segregation.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang. Stora klasser och störande ljud i klassrummet förvärrade elevernas koncentrationssvårigheter. Projektarbeten utan strikta ramar och att tvingas redovisa inför klassen utgjorde ett stort hinder för flera av eleverna, medan undervisning på för låg nivå ledde till bristande studiemotivation. Under högstadietiden upplevde eleverna stress och svårigheter att hitta till klassrummen. Annat som medförde problem var bland annat fobier, sömnstörningar och att delta i skolidrotten. Utanförskap och mobbing i elevgrupperna var vanligt förekommande. Även lärare utsatte eleverna för kränkande särbehandling genom utpekande handlingar, skuldbeläggande och bestraffningar. Eleverna upplevde att de oftast möttes av oförståelse och okunskap från skolan. Endast enstaka lärare visade förståelse. Skolans åtgärder sattes oftast in väldigt sent och lösningarna på problemen blev därför kortvariga. Vissa åtgärder gjorde till och med större skada än nytta. Eleverna berättade om sina starka sidor och menade att dessa hjälpte dem genom åren i skolan. Av resultatet framgick att mindre klasser, men också kunskap hos lärarna och förmågan att samtala med eleverna och lyssna på dem, är viktiga medel för att kunna ta tag i problemen på ett tidigt stadium och skapa en skola för alla.</p> / <p>The purpose of this qualitative study was to get knowledge of experiences of the years in compulsory school and upper secondary school by pupils with neuropsychiatric disabilities. The questions dealt with when and where in school the pupils had difficulties connected to their neuropsychiatric disabilities, in what way they were met with understanding for their difficulties, how the school solved the problems, what the school could have done more and what qualities the pupils possessed that helped in school. I interviewed six youngsters in the ages of 18 - 21. I used half-structured interviews. The result was analysed in a sociocultural perspective and showed that the pupils had difficulties in many ways at school. Big classes and noises in the classroom made their concentration difficulties worse. Projects in school without strict directions as well as appearances before the class became huge barriers for some of the pupils, while teaching at a too low level led to a lack of motivation. In upper level of compulsory school the pupils felt stress and difficulties in finding classrooms. Some other problems were phobias, insomnia and participating in school gymnastics. Bullying and exclusion from fellowship was usual. Even teachers were insulting the pupils by indicating them as outsiders, blaming them for their difficulties and punishing them. The pupils experienced that they were mostly met with misunderstanding and a lack of knowledge from the school. Just a few teachers were sympathetic. The school mostly took measures very late and the solutions therefore became short-lived. Some of the measures made the problems even worse. The pupils told me about their strong sides that helped them through school. The result showed that smaller classes as well as teachers knowledge and ability to converse and listen to the pupils are important instruments to be able to face the problems in an early phase and create a school for all kinds of minds.</p>

<p>Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking.</p> / <p>The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does</p><p>this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a</p><p>classroom for pupils with Asperger syndrome?</p><p>With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level</p><p>of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with</p><p>situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising</p><p>one’s occupational role professionally.</p><p>There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides</p><p>her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find</p><p>the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with</p><p>Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the</p><p>classroom.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav</p><p>det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom.</p><p>Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen</p><p>blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan</p><p>men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin</p><p>yrkesroll professionellt.</p><p>Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad</p><p>just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna</p><p>vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom</p><p>verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.</p>

Abstract The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a classroom for pupils with Asperger syndrome? With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising one’s occupational role professionally. There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the classroom. / Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom. Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin yrkesroll professionellt. Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.