Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, med personer som arbetade som personlig assistent, i två olika kommuner. Intervjuerna analyserades genom en latent innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver assistenternas upplevelser i arbetsmiljön; professionellt förhållningssätt, respekt för brukaren, emotionell påfrestning, fysisk påfrestning, trygghet i yrkesrollen och stolthet i yrkesrollen. Ett övergripande tema skapades under arbetets gång: Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö. Slutsats: De personliga assistenterna upplevde trots stora påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, välbefinnande i arbetet. De kände också trygghet och stolthet över att de kunde hantera den utmanande arbetsmiljön de ställdes inför. Företagssköterskan har en viktig roll att vara uppmärksammad på de arbetsmiljöförhållanden som de personliga assistenterna arbetar under. De personliga assistenterna behöver känna stöd och handlingsutrymme för att balansera belastningar de utsätts för i yrket. / Background: The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments came into force on 1 January 1994.People with major, lasting disabilities have been guaranteed better living conditions by means of personal assistance. Working as a personal assistant in the homes of people with different types of disabilities can vary considerably. Attention has been called to various inadequacies in the work environment of personal assistants. Purpose: To describe how personal assistants for the third category of people under LSS experience their work environment. Method: Six semi-structured interviews were conducted with personal assistants in two different municipalities. The interviews were subjected to a latent content analysis. Results: The results are described on the basis of six categories: professional attitude, respect for the patient, emotional stress, physical stress, sense of professional security, and professional pride. An overarching theme was created during the process: Well-being in a challenging work environment. Conclusion: The results showed that the personal assistants experienced a sense of wellbeing despite major physical and psychosocial stress factors in their work environment. They also experienced a sense of security and pride in their ability to deal with the challenging work environment that they encountered. Occupational health nurse has an important role to be notified of the working conditions that the personal assistants working under. The personal assistants need to feel supported and room for maneuver to balance the loads they are subjected to in the profession.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.

In disabled investigation, 1989 a proposition was introduced which resulted in Lag (1993:387), om stöd och service till vissa funktionshindrade. The purpose of this legal act was to facilitate the everyday life of disabled people by promoting people's equality in living conditions. Persons with extensive disabilities shall be entitled to personal assistance. Personal assistance is a relatively new occupation, which constitutes an important part of the disabled's life as it enables the disabled to live an independent life. The purpose of this essay is, therefore, to investigate the problem when the assistants' rights according to AML conflict with disabled rights according to LSS. The legal methodology has been used because it allows for a deeper understanding of current law and because the essay was partly based on the AML and its regulations. To answer the research questions, the legal dogmatic method has also been important. Finally, it appears that neither LSS nor AML goes before the other, they will work in parallel. The laws are difficult to interpret in the context of opposing each other. Hence, one needs to look at situation to situation if assistants' rights to a healthy work environment should overrule the disabled rights, self-determination and integrity. From an equality perspective, it can be seen that special treatment is present within the occupation because of gender norms that exists in the society.

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. / The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

Rätten att söka nödhamn eller vad som i dag kallas för skyddad plats är en gammal traditionsenlig rätt inom sjöfarten. I flera fall där fartyg har sökt skydd i en hamn i modern tid har fartyg nekats. Till följd av Erika, Castor och Prestige incidenterna runt 2000 talet, som i två av fallen ledde till stora miljökatastrofer i form av oljeutsläpp, insåg man at något behövde göras. IMO författade sina riktlinjer och EU författade direktiv 2002/59/EG som behandlar mottagandet av fartyg i behov av assistans på skyddad plats. Skyddad plats definieras som en hamn, del av hamn eller annan skyddande kaj eller annat skyddat område, till exempel ankarplats, som kan användas för att ta emot fartyg i en nödsituation eller i behov av assistans. Syftet med detta arbete är att undersöka hur beredskapen ser ut i Sverige och Danmark för att ta emot fartyg på skyddad plats. Vilka myndigheter som ingår i organisationen, vilka beslutsunderlag som finns, vilka lagar och direktiv de har att förhålla sig till och vilka utsedda skyddade platser som finns i de bägge länderna. För att få svar på frågeställning har studien främst utförts genom litteraturstudie men även kvalitativ intervju har använts. Resultatet visar att det finns riktlinjer från IMO som inte är legalt bindande, men även EU direktiv som införlivats i de bägge ländernas nationella lagstiftning. EU har även material som är tänkt att underlätta för länderna att upprätta sina egna beredskapsplaner utefter direktiv 2002/59/EG. Det finns regionala samarbeten i form av HELCOM för Östersjöområdet och Bonnavtalet för Skagerrak och Nordsjön vilka främjar samarbetet vid miljöinsatser och därmed behandlar ämnet skyddad plats. Bägge länder har utpekade skyddade platser och en myndighetsstruktur för att ta emot fartyg på skyddad plats. Studien tyder på att det är en viktig men komplex fråga. Det är många olika myndigheter och intressenter som är involverade. Det är fortfarande ett pågående arbete där Sverige reviderar sina planer i nuläget. Ett aktuellt ämne verkar vara incidenter med HNS och ratificeringen av HNS konventionen. / The right to seek refuge in port is an old customary right in shipping. In several cases where ships have sought refuge in a port in modern times, ships have been denied. As a result of the Erika, Castor and Prestige incidents around the 21st century, which in two of the cases led to major environmental disasters in the form of oil spills, it was realized that something needed to be done. The IMO drafted its guidelines and EU-drafted Directive 2002/59/EC dealing with the reception of ships in a place of refuge. A place of refuge is defined as a port, part of port or other protective berth or other protected area, such as anchorage, which can be used to receive ships in an emergency or in need of assistance. The purpose of this work is to investigate the preparedness in Sweden and Denmark to receive ships in a place of refuge. which authorities are part of the organization, what decision-making documents exist, what laws and directives are in place and which places of refuge that have been designated in the two countries; In order to get answers to the questions, the study has mainly been carried out through a literature study, but qualitative interview have also been used. The results show that there are guidelines from the IMO that are not legally binding, but also EU directives transposed into the national law of the two countries. The EU also has material intended to facilitate countries to draw up their own contingency plans under Directive 2002/59/EC. Both countries have designated protected sites and a governement structure for receiving ships in a place of refuge but quite different approach. The study shows that it is an important but complex issue. There are many different authorities and stakeholders involved. It is still a work in progress where Sweden is revising its plans at the moment. One current topic seems to be incidents regarding Hazardous and Noxious Substances (HNS) and ratification of the HNS convention.

I Danmark kan personer med funktionsnedsättning få vägledning och rådgivning i frågor som rör sexualitet av så kallade sexualvägledare. Sexualvägledare är socialarbetare som har gått en sexualvägledarutbildning och därmed har speciell kompetens att stödja såväl personal som personer med funktionsnedsättning i frågor som rör sexualitet. Emellertid kan forskningen om sexualvägledarnas arbete sägas vara nästintill obefintlig, varför uppsatsens syfte varit att undersöka hur sexualvägledare i Danmark upplever sin yrkesroll vid vägledning och rådgivning i frågor som rör sexualitet till personer med funktionsnedsättning. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre sexualvägledare och en sexolog i Danmark. Den empiriska datan analyserades sedan med stöd av teoribildningen kring sociala representationer och KASAM. Resultaten visade intervjupersonerna var positivt inställda till sin yrkesroll och kände en glädje i att kunna göra skillnad för personer med funktionsnedsättning i förhållande till sexualitet. Vidare visade resultaten att intervjupersonerna upplevde såväl svårigheter som möjligheter i sin yrkesroll. Möjligheterna var bl.a. att kunna göra det bättre för en bred målgrupp, exempelvis genom att utbilda personal i frågor som rör sexualitet. Svårigheterna bestod bl.a. i ekonomiska utmaningar och att inte kunna uppfylla andras drömmar. Intervjupersonerna såg också positivt på sin yrkesroll i framtiden. / In Denmark, people with disabilities can receive guidance and counselling regarding issues related to sexuality from so-called sex-counsellors. Sex-counsellors are social workers who have an education in sexual guidance and thus have the special competence to support both staff and persons with disabilities in issues related to sexuality. However, research on the sex-counsellors’ work can almost be seen as non-existent. Therefore, the aim of this study has been to explore how sex-counsellors in Denmark perceive their profession in relation to guidance and counselling for people with disabilities regarding issues related to sexuality. Four semi-structured interviews were conducted with three sex-counsellors and one sexologist in Denmark. The empirical data were then analysed with the support of the theory of Social Representations and the theory of Sense of Coherence (SOC). The results of the interviews showed that the informants were sympathetic towards their profession and that they felt a joy in being able to make a difference for people with disabilities regarding issues related to sexuality. Furthermore, the results showed that the informants experienced both opportunities and difficulties in their professional role. The opportunities involved e.g. being able to make life better for a wide target group, including the education of staff regarding issues related to sexuality. The difficulties involved e.g. economic challenges and not being able to fulfil other people's dreams. The informants were also positive concerning their professional role in the future.

No description available.

Through history, people with disabilities have been oppressed and their rights violated.They have been deprived of the opportunity to live an independent life and participatein society. Despite the fact that Sweden is often at the forefront concerning human rights,we have failed when it comes to disability rights. Therefore, this essay will examine thelegislation to the right of personal assistance, both in Swedish law and in the Conventionon the Rights of Persons with Disabilities. To examine if Sweden follows theinternational rules for personal assistance and the right to a self- determined life. To getan overall picture of the situation in Sweden, this essay will go through what is stated inthe Swedish legislation for personal assistance. The discussion focuses on the Swedishstate and its views on the situation and how they plan to continue working with the issuethrough their reports to the United Nations Committee on the Rights of Persons withDisabilities. The respond and recommendations from the committee will also bediscussed. Swedish non-governmental disability rights organizations will also beincluded. This essay will shed light on today’s situation in Sweden, and the aim is toshow of what might be done in order to improve and strengthen the right to live selfdetermined and integrated in the Swedish society – no matter your abilities.

Uppsatsen behandlar artificiell intelligens ur ett service- och tjänsteperspektiv. Den huvudsakliga inriktningen är på området virtuell assistans, med fokus på virtuella agenter och chatterbots, vilket är en slags kommunikativ mjukvara. Studien syftar till att undersöka vilket mervärde virtuell assistans kan medföra, detta både ur ett företags- och kundperspektiv. Studien syftar även till att undersöka hur en lyckad implementering av tekniken fungerar. Utöver detta behandlas ett moraletiskt perspektiv, där utvecklarnas ansvar av artificiell intelligens tas upp. En induktiv forskningsansats har använts, medan det insamlade resultatet kommer från fyra intervjuer från olika företag som alla har arbetar med virtuell assistans. Som ett komplement till materialet från intervjuerna tillkommer lämplig teori på området artificiell intelligens, virtuell assistans och chatterbots. Studiens resultat har visat på att det stora mervärdet för intelligens programvara ligger i dess tillgänglighet och effektivitet, som kund, eller användare, tillhandahålls ett svar i realtid. Att ha en virtuell agent implementerad på en webbsida har visat på trygghet för kunder vid internetköp. Trots att uppsatsen behandlar virtuell assistans, har det varit återkommande att den mänskliga kontakten fortfarande är viktig. Det innebär att om kundens fråga är av svårare karaktär, är den en god idé om en människa tar över. Ur ett moraletiskt perspektiv måste utvecklare av artificiell programvara ha en medvetenhet kring vilken information den intelligenta tekniken utsätts för och hur röststyrda agenter kan bidra till att hjälpa en nödställd människa. / The purpose of this paper is to study artificial intelligence from a service point of view. The main focus is in the area is virtual assistance, with a focus on virtual agents and chatterbots, which is a kind of communication software. The study aims to examine the added value that virtual assistance can bring, both from a business and customer perspective. The study also aims to examine how a successful implementation of the technology works. In addition to the above, the paper deals with a moral and ethical perspective, and brings forward the developers responsibility. An inductive research approach has been used as a method, while the collected results come from four interviews from different companies who all have used virtual assistance in the service field. As a complement to the interviews, relevant theory in the field of artificial intelligence and virtual assistance has been used. The study results have shown that the added value of intelligent software lies in its accessibility and efficiency. To have a virtual agent implemented on a web page has demonstrated safety for the customer when shopping online. Although the paper deals with virtual assistance, the results have also shown that it is important that a human handle the customer, if the issue is of a complex nature. From a moral and ethical perspective, developers of artificial intelligence has to be aware of the information that the virtual assistance is exposed to. They also need to be aware how the voice control software can help a human in need.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>