Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext. / Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.

Det finns flera ledarskapsarketyper, några mer välkända än andra. En ledarstil som harstuderats under lång tid är den auktoritära som i korta drag kan beskrivas som enväldig och kontrollerande. Syftet i denna kvalitativa studie är att utforska den auktoritära ledarskapsstilen och finna paralleller mellan managementlitteratur och framställningen av en fiktiv auktoritärledare. För att besvara våra frågeställningar har vi utifrån relevant managementlitteratur tagit fram en analysmodell. Med hjälp av den framtagna modellen har vi analyserat en fiktiv ledare och visat hur en tv-serie framställer den auktoritära ledarens handlingar och vilka effekter dennes agerande får hos de ledda. Vår studie visar att det finns kopplingar mellanporträtteringen av den auktoritära ledaren i managementlitteratur, och den auktoritära ledaren i fiktionen. Uppsatsens språk är svenska. / There are several leadership archetypes, some more well known than others. A leadership style which has been studied for a long time is the authoritarian. It can briefly be described as sovereign and controlling. The purpose of this qualitative study is to explore the authoritarian leadership style and find parallels between management literature and the portrayal of a fictitious authoritarian leader. To answer our questions we have developed a model based on relevant management literature. With the help of the developed model we have analyzed a fictitious leader. We demonstrate how a television series depicts the actions of the authoritarian leader and the effects his actions have on his subordinates. Our study shows that there are links between the portrayal of the authoritarian leader in management literature and the authoritarian leader in fiction. The language of the essay is Swedish.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.

”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan. / “Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.