Den här studien syftar till att analysera autentiska matematikuppgifter från matematikböcker som används i dagens svenska skolor. Definitionen av vad autentiska uppgifter är skiljer sig åt och här återges definitioner från Kim Beswick (2010) och Torulf Palm (2009) som är framstående forskare inom området. Vidare har Sullivan och Mornane (2014) undersökt vad elever anser om utmanande matematikuppgifter och kommit fram till att utmanande uppgifter ökar många elevers motivation och intresse för ämnet. Dock har det noterats att forskning tycks saknas kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Med hjälp av Kim Beswicks (2010) och Torulf Palms (2009) definitioner av autentiska uppgifter undersöks i vilka avseenden uppgifter i matematikböcker är verklighetsbaserade. I studien formuleras även en egen konstruerad problemlösningsuppgift enligt Sullivan och Mornanes (2014) forskning kring utmanande matematikuppgifter samt enligt Torulf Palms analysmall (2009) som innehåller kriterier för en autentisk uppgift. Genom intervjuer undersöks även elever och lärares uppfattningar kring uppgifter i matematikböcker samt kring vår konstruerade problemlösningsuppgift. Det visar sig att matematikuppgifter som är verklighetsbaserade är enligt elever roligare att arbeta med och ökar deras intresse för ämnet. Den konstruerade problemlösningsuppgiften med iPads visade sig relatera till elevernas vardag och skapade en efterfrågan av liknande uppgifter, både från eleverna och från en av de två lärarna som intervjuades. Dock visar det sig att vad som är en verklighetsbaserad uppgift för en elev inte alls behöver vara det för en annan. Om en elev inte varit utomlands har eleven i fråga svårt att relatera till en blomsterfestival i San Remo och finner därmed uppgiften främmande och svår att relatera till. Enligt båda lärarna är det viktigt att det finns autentiska matematikuppgifter som alla elever kan relatera till, vilket har upptäckts är en svårighet i dagens matematikböcker. Genom studien vill vi bidra med forskning kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Vi vill även belysa att det krävs vidare forskning kring området för att utöka dagens matematikböckers autentiska innehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka tillgången till autentisk engelsk litteratur i skolbibliotek i Jönköpings kommun. Syftet är också att tolka litteraturens lämplighet för engelskundervisning i årskurs 4-6, samt tolka skolornas val vid inskaffandet av böckerna. Detta syfte uppfylls med hjälp av följande forskningsfrågor: 1. Hur många exemplar av autentiska texter ämnade för årskurs 4-6 finns på biblioteket? 2. Vilka teman behandlar de autentiska texterna? 3. Vilka olika genrer är representerade? Teorin som denna studie utgår ifrån är autentiska engelska texters fördelar när de används för inlärning av engelska språket. Begreppet autentisk text i denna studie beskriver autentisk litteratur skriven av och för dem som har engelska språket som sitt modersmål. Metod som används i denna studie är hermeneutik. Utgångspunkten i hermeneutiken är att det som är skapat av människor bär ett budskap, och därför kan tolkas. Resultatet av denna studie visar en stor variation i utbudet av autentiska engelska böcker i skolbibliotek i Jönköpings kommun.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica Hermansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni - 2015 Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur. Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister. Insamlad data har bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna redovisas i olika tabeller. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger en indikation på att det autentiska transformativa ledarskapet har en positiv effekt på den etiska kulturen, som i sin tur har en positiv effekt på objektiviteten. Resultaten visar vidare inget samband som tyder på att ett autentiskt transformativt ledarskap eller en etisk kultur skulle ha en positiv påverkan på revisorers agerande när det gäller kvalitetsreducerande handlingar, RAQ acts. Förslag till fortsatt forskning: Replikering på studien i ett större urval med kompletterande personliga intervjuer för att visa på ytterligare aspekter med personlighetsfaktorer i tillägg. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med kunskap kring hur ett autentiskt transformativt ledarskap inom revisionsbyrån kan påverka revisorers objektivitet och handlingar. Detta kan vara av nytta för revisionsbolag för att uppmärksamma förtroendebristen som samhället i nuläget har för revisorer. Av akademisk karaktär kan studien vara underlag till vidare forskning inom området. Nyckelord: Autentisk transformativt ledarskap, etisk kultur, RAQ acts, objektivitet. / Title: The authentic transformational leadership effects in accounting firms Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hanna Vozila Uhlin & Jessica Hermansson Supervisor: Jan Svanberg Date: June - 2015 Aim: The actual function of an auditor is based on an independent and objective review. Since there have been some auditing scandals in recent years; there is reason to believe that this is not always the case. Theories and research on ethical leadership, including the authentic transformative leadership, show a positive impact on employees when it comes to strengthening them morally and promote ethical decision-making. Ethical leadership has also been indirectly shown to influence employees' thoughts through the positive influence the leader has when it comes to building an ethical culture in the organization. This study investigates the authentic transformative leadership`s direct impact on the auditors’ ethical decisions and actions, as well as the leadership´s impact associated with an ethical culture. Method: For this study we have conducted a survey by sending out questionnaires to 1,000 approved and certified public accountants of FAR's membership. The collected data were processed and analyzed using SPSS Statistics. The results of the statistical analyses are reported in separate tables. Results & Conclusions: The results indicate that the authentic transformative leadership has a positive effect on the ethical culture, which in turn has a positive effect on objectivity. The results further show no relationship to indicate that an authentic transformational leadership or an ethical culture would have a positive impact on the auditors' actions in terms of quality-reducing actions, RAQ acts. Suggestions for future research: Replication of the study in a larger sample with complementary personal interviews to show the additional aspects of personality factors in addition. Contribution of the thesis: The study contributes to knowledge about how an authentic transformational leadership within the audit firm can influence the auditors' objectivity and actions. This can be useful for auditing firms to pay attention to the lack of confidence that society currently has for auditors. The academic character of the study can be the basis for further research in the area. Keywords: Authentic transformational leadership, ethical culture, RAQ acts, objectivity.

I denna kvantitativa och kvalitativa fallstudie lyfts pojkars motivation och relation tillläsning i årskurs 4-6. Syftet är att öka kunskapen om pojkars förhållande till läsning ochfaktorer som de anser påverkar läsningen. Studien utgår från pojkar i årskurs 4-6 samtutifrån deras perspektiv. Genomförandet av denna studie har skett med hjälp av enenkätundersökning för att belysa läsvanor samt fokusgrupper som blivit intervjuade.Insamlad data har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där motivationsteorieroch attityd samt självkänsla legat till grund. Resultaten visar att autentiskt material ärviktigt för pojkarna och att olika faktorer, såsom inre och yttre motivation bidrar tillläslust. Analysen tyder också på att pojkars förebilder har stor påverkan.

Tidigare forskning av Cheng, Tracy och Henrich (2010) har identifierat samband mellan tvåfacetter av stolthet och två olika strategier för att nå social status. Dessa samband harkonceptualiserats till stolthet-statusmodellen. Den har tidigare undersökts i en amerikanskpopulation och det finns enbart en studie på en liten avgränsad svensk population. Vidarefinns det inga tidigare studier som har undersökt om stolthet-statusmodellen samvarierar medpositiva attityder till utbildning. Denna studies syften var därför att undersöka stolthet-statusmodellen på en svensk population samt undersöka hur de olika statusstrategierna ochstolthetsfacetterna samvarierar med positiva attityder kring utbildning. För att undersöka dettagjordes ett bekvämlighetsurval av 609 stycken elever på teoretiska gymnasieprogram som fickskatta sin subjektiva upplevelse av stolthetsfacetterna, statusstrategierna samt sina positivaattityder till utbildning. Gymnasieelevernas skattningar korrelerades och skillnaden mellankorrelationerna undersöktes. Resultaten visar att stolthet-statusmodellen delvis är valid på ensvensk population, att statusstrategier samvarierar signifikant med positiva attityder tillutbildning och att stolthetsfacetterna till viss del samvarierar signifikant med positiva attitydertill utbildning. Möjliga förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med enmetoddiskussion samt praktiska implikationer och förslag på framtida forskning om stolthet-statusmodellen och positiva attityder till utbildning. / Previous research by Cheng, Tracy and Henrich (2010) has identified relationships betweentwo facets of pride and two different strategies to attain social status. These relationships havebeen conceptualized to a pride-status model. The model has been tested on an Americanpopulation and only in one study has it been tested in a Swedish context. Moreover, there areno previous studies on the possible relationship between the pride-status model and positiveattitudes towards post-secondary education. Therefore, the purposes of this study were toinvestigate if the pride-status model is valid on a Swedish population and investigate how thedifferent status strategies and facets of pride relate to positive attitudes towards post-secondary education. In order to examine this, a convenience sample consisting of 609students in high school preparing for post-secondary education rated subjective experiences offacets of pride, social status strategies and attitudes towards post-secondary education. Thestudents’ ratings were correlated with each other and the difference between the correlationswas examined. The findings show that the pride-status model is partly valid on a Swedishpopulation and that the status strategies correlated significantly with positive attitudes towardspost-secondary education. The facets of pride were significantly correlated with positiveattitudes towards post-secondary education to some extent. Possible explanations of thefindings are discussed together with a methodology discussion and proposals for futureresearch within the area of the pride-status model and attitudes towards education.

Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans. / <p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet  thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale  </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p>                          Viktoria Lindström – altflöjt</p><p>                          Mikael Onelius - tenor</p>

Föreliggande studie har till syfte att undersöka effekterna av ledarskapsutbildningen ’’Utveckling av grupp och ledare” förkortad UGL, som från början är framtagen av Försvarsmakten. Det har genomförts nio stycken kvalitativa intervjuer via telefon eller Skype. Samtliga respondenter har gått utbildningen och är chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig sektor. Vår studie har fokuserat på huruvida cheferna upplever att deras självinsikt har förändrats efter UGL, samt vad det var i kursen som bidrog till förändringen. Vi har även valt att fokusera på om cheferna upplever att de har förändrat sitt beteende efter kursen och på vilket sätt det har yttrat sig.   I det teoretiska kapitlet beskriver vi ledarskap utifrån ett synsätt som påverkas av både person, omgivning och situation. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialpsykologiska teorier som behandlar identitet och roller. Vi har också använt oss av teorier och tidigare forskning inom ett flertal för ämnet relevanta områden, därav behandlas begrepp som självkännedom, rolltagande, reflektion, feedback och grupputveckling. Det insamlade intervjumaterialet har förenats med den teoretiska referensramen och ligger till grund för de slutsatser vi har kommit fram till.     Av resultatet kan vi konstatera att nästan alla respondenter upplever att deras självkännedom har förändrats efter kursen. Det har visat sig på flera olika sätt, vissa beskriver att de blivit mer medvetna om sina styrkor och svagheter, andra fick en ökad medvetenhet om hur de uppfattas av andra. Feedback och reflektion visade sig vara de viktigaste momenten i kursen som bidragit till att respondenterna ökat sin självkännedom. Resultatet har också visat att nästan alla respondenter upplever att de på något sätt har förändrat sitt beteende efter UGL. Den mest framträdande beteendeförändringen har varit att implementera mer feedback i sin verksamhet. Andra tydliga beteendeförändringar har varit att flera respondenter har börjat använda sig av aktivt lyssnande. Vissa har på olika sätt gett uttryck för att de har blivit mer transparenta, aktiva och autentiska i sitt ledarskap.

Denna litteraturstudie kartlägger forskning som rör gymnasieelevers och ungdomarsupplevelse av och attityd till skrivande. Syftet är att synliggöra kopplingar mellan vadoch hur elever skriver och den inställning eleverna har till skrivande. De två frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: (1) Ser gymnasieelever ochungdomar meningen med att skriva? Om de ser meningen, när är då skrivandet meningsfullt? (2) Vilka faktorer tycks påverka gymnasieeleverna och ungdomars attityd tillskrivande? Genom systematiska sökningar har tidigare forskning rörande ungdomar ochelevers skrivande och attityd samlats in, värderats och analyserats. Resultatet visar attungdomar ser meningen med att skriva för personlig utveckling och för identitetsskapande, men att skrivandets villkor i framför allt skolan gör att skrivandet inte upplevsmeningsfullt. Resultatet visar också att attityden till skrivande påverkas av olika faktorersom: tron på den egna förmågan, hur gammal man är, vilket kön man har, i vilkenutsträckning man läser och skriver samt lärarens engagemang. När det resultat somframkommer i analysen och som presenteras i studien ställs i relation till gymnasieskolans ämnesplan för svenska synliggörs det att skrivundervisningen i skolan sällanlyckas stimulera elevernas lust att skriva, samt att den inte upplevs stödja den personligautvecklingen. Läraren har därmed också ett ansvar att använda elevernas kunskaper ochtidigare erfarenheter för att göra undervisningen stimulerande och lustfylld.

Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. / <p>No</p>

AbstractBedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever. I intervjumaterialet framkommer det hur lärare och elever resonerar kring bedömning samt själv- och kamratbedömning. Undersökningen ger också en inblick i hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om deras åsikter skiljer sig från lärarnas. Resultatet visar att pedagoger och elever ser formativ bedömning som den mest lärorika bedömningsmetoden i undervisningen men det framkommer att det inte är så enkelt att använda denna metod i praktiken. Nyckelord: autentiska uppgifter, bedömning, formativ bedömning, själv- och kamratbedömning, summativ bedömning