Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor – frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet – även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen. Därmed är det intressant att undersöka vilken typ av frågor som läromedel ställer. I denna studie undersöker jag fördelningen mellan autentiska och icke-autentiska frågor i tre olika läromedel i engelska for skolår 9. Resultatet av analysen visar att alla de undersökta läromedlen klart domineras av icke-autentiska frågor.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat.

Den här studien syftar till att analysera autentiska matematikuppgifter från matematikböcker som används i dagens svenska skolor. Definitionen av vad autentiska uppgifter är skiljer sig åt och här återges definitioner från Kim Beswick (2010) och Torulf Palm (2009) som är framstående forskare inom området. Vidare har Sullivan och Mornane (2014) undersökt vad elever anser om utmanande matematikuppgifter och kommit fram till att utmanande uppgifter ökar många elevers motivation och intresse för ämnet. Dock har det noterats att forskning tycks saknas kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Med hjälp av Kim Beswicks (2010) och Torulf Palms (2009) definitioner av autentiska uppgifter undersöks i vilka avseenden uppgifter i matematikböcker är verklighetsbaserade. I studien formuleras även en egen konstruerad problemlösningsuppgift enligt Sullivan och Mornanes (2014) forskning kring utmanande matematikuppgifter samt enligt Torulf Palms analysmall (2009) som innehåller kriterier för en autentisk uppgift. Genom intervjuer undersöks även elever och lärares uppfattningar kring uppgifter i matematikböcker samt kring vår konstruerade problemlösningsuppgift. Det visar sig att matematikuppgifter som är verklighetsbaserade är enligt elever roligare att arbeta med och ökar deras intresse för ämnet. Den konstruerade problemlösningsuppgiften med iPads visade sig relatera till elevernas vardag och skapade en efterfrågan av liknande uppgifter, både från eleverna och från en av de två lärarna som intervjuades. Dock visar det sig att vad som är en verklighetsbaserad uppgift för en elev inte alls behöver vara det för en annan. Om en elev inte varit utomlands har eleven i fråga svårt att relatera till en blomsterfestival i San Remo och finner därmed uppgiften främmande och svår att relatera till. Enligt båda lärarna är det viktigt att det finns autentiska matematikuppgifter som alla elever kan relatera till, vilket har upptäckts är en svårighet i dagens matematikböcker. Genom studien vill vi bidra med forskning kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Vi vill även belysa att det krävs vidare forskning kring området för att utöka dagens matematikböckers autentiska innehåll.

: Denna studie har som syfte att öka kunskapen om läromedel i svenska som andraspråk i årskurs 3 och undersöker vilka möjligheter andraspråkslever erbjuds för att utveckla sin läsförståelse. Läsförståelsen påverkas av olika faktorer såsom ordförråd, läsförståelsestrategier, kunskap om olika textgenrer, bilder som illustrerar texterna samt huruvida texterna är autentiska eller icke autentiska. Schemateorin belyser även förkunskapernas roll för att få en god läsförståelse. I studien används en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vilka textgenrer och arbetsuppgifter eleverna möter i två läromedel i svenska som andra språk, nämligen Briljant Svenska 3 och Språkis-svenska för nyfikna B. Resultatet visar att eleverna för det mesta möter berättande, icke autentiska texter som är illustrerade med bilder som stämmer med textens innehåll. Läsförståelseuppgifterna som eleverna möter består framförallt av direkta frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur utomhusmiljön kan användas för att främja barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöer erbjuder barnen tillfälle att upptäcka och utveckla sin inlärning inom olika ämnen. I studien används också fem vetenskapliga artiklar som lyfter fram förskollärarens roll för barns lärande samt hur utomhusmiljön främjar barnens kommunikativa förmågor. Studien är baserad på empiriskt material med sex förskollärare från södra Sverige. I studien användes intervjuer som undersökningsmetod eftersom det är lättare att ställa följdfrågor och få en djupare förståelse och kunna konkretisera förskollärarnas svar. Materialet har sedan blivit transkriberat, analyserat och rubricerat med forskningsfrågorna i fokus. I analysen lyfts två centrala begrepp fram som vi anser spelar en stor roll för studiens betydelse. De två centrala begreppen är Planerade och oplanerade aktiviteter samt Autentiska situationer. Planerade och oplanerade aktiviteter i en utomhusmiljö främjar barns lärande och ökar barns positiva känslor från naturen. I Autentiska situationer får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om sin omgivning genom att lärandet flyttas ut i naturen. Resultatet visar att utomhusmiljön ger möjlighet till bland annat ämnesrelaterad kunskap, såsom språkutveckling, naturvetenskap och matematik, genom att knyta an barns upplevelser med deras nyfikenhet och intresse i en utomhusmiljö. Det är gynnsamt om det finns varierande och öppna miljöer som också ger möjligheter för barns samspel med varandra. Förskollärarna som deltog i vår studie såg utomhusmiljön som en plats för lek och lärande.

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma.För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen.Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt. Begreppet är tvivelaktigt; frågorna det genererar är i högsta grad fängslande.

In this study, I examined how the study guide for A reading class - Practice reading comprehension is used in both theory and in practice, based on the type of questions asked. The aim of the concept is to practice reading comprehension based on five characters: foretell lady, reporter, detective, cowboy and artist. I have studied what type of questions the concept use and categorized these questions as authentic- or non-authentic questions. I have also studied how two teachers in Central Sweden use the concept, what type of questions they ask and then categorized them as authentic- or non-authentic questions. My results shows that the concept of A reading class - Practice reading comprehension use most authentic questions unlike the teachers who use slightly more non-authentic questions. The authentic questions give the students a greater opportunity to speak, unlike the non-authentic questions. When the students speaking space becomes greater the power relationship between the teacher and students becomes more equal.

<p>Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.</p><p>Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.</p><p>Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.</p>