Our purpose has been to explore how teachers' educate to influence their pupils' interests in biology and if outdoor education is considered to be a part of this. Also how this affects the pupils possibilities in achieving the goals in the nature science oriented curriculum.  The purpose has been examined through qualitative interviews with teachers' who are teaching in the nature oriented subjects in compulsory school, and applies outdoor pedagogy. With a phenomenographic research approach, we were able to gain a deeper insight into the teacher’s individual perceptions of the phenomenon of outdoor learning versus students' interest in the content of the biology subject. The study shows that teachers' see a great value in taking note of students' experiences and prior knowledge and proceed from them in interest-creating teaching in biology. They use reality-based experiences and authentic learning situations as a way to create interest in the subject content. Outdoor lessons are highlighted by teachers' as a way to do this, where they experience benefits by giving students' the opportunity to experience and explore in a more sensory environment. Outdoor lessons also affect their participation and commitment to teaching. The teachers' believe that the practical elements in an authentic environment have an effect on students' ability to absorb the content and remember it, which in turn gives the student a greater chance of achieving the goals in the curriculum. Based on this, we believe that a recommendation for the application of outdoor lessons should be included in the school's governing document. / Vårt huvudsyfte är att bidra till ökad kunskap om utomhuspedagogikens potentiella roll att påverka elevers intresse för biologi och hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever mot ökad måluppfyllelse. För att få perspektiv på hur utomhuspedagogik används i förhållande till annan intresseskapande undervisning valde vi också att undersöka hur lärare mer allmänt arbetar för att påverka elevernas intresse för biologi. Syftet har undersökts genom kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1-9 som undervisar i grundskolans naturorienterande ämnen, med betoning på biologi, samt som aktivt tillämpar utomhuspedagogik. Med en fenomenografisk forskningsansats kunde vi få djupare insikt i lärarnas individuella uppfattningar om just fenomenet utomhuspedagogik kontra elevers intresse för innehållet i biologiämnet.  Studien visar att lärare ser ett stort värde av att ta fasta på elevernas erfarenheter och förkunskaper och att utgå från dem i intresseskapande undervisning i biologi. De använder sig av verklighetsbaserade erfarenheter och autentiska lärsituationer som ett sätt att skapa intresse för ämnesinnehållet. Utomhuspedagogiken lyfts fram av lärarna som ett sätt att göra detta på, där de upplever fördelar genom att eleverna får möjlighet att uppleva och utforska i en sinnlig miljö. Utomhuspedagogiken påverkar också elevernas deltagande och engagemang för undervisningen. Lärarna menar att de praktiska momenten i en autentisk miljö ger effekt på elevers förmåga att ta till sig innehållet och komma ihåg det, vilket i sin tur ger elever större möjlighet att nå målen i kunskapskraven för biologi. Utifrån detta anser vi att en rekommendation för tillämpande av utomhuspedagogik borde finnas i skolans styrdokument.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur lärare hanterar och bemöter särbegåvning i mellanstadiets matematikundervisning. Frågeställningarna i denna studie var således: (1) Vilka undervisningsmetoder och strategier anser lärare vara mest gynnsamma för särbegåvade elever i undervisningen? Och (2) vilka undervisningsmetoder och strategier anser särbegåvade elever vara mest gynnsamma för deras kunskapsutveckling? I denna systematiska litteraturstudie har vi använt oss av databaserna ERIC och Scopus för att samla in relevant data kring lärare och särbegåvade elevers perspektiv på undervisning. Resultatet visade bland annat vilka undervisningsstrategier som lärare ansåg effektiva och som särbegåvade elever uppskattade särskilt. Resultatet visade även aspekter i båda perspektiven som skiljer dem åt, men även aspekter mellan perspektiven som överlappade som exempelvis varierad undervisning.

<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats

No description available.