Regressionstester är en viktig del under ett utvecklingsprojekts gång. De används för att kontrollera att nya versioner av en befintlig programvara fungerar som förväntat och att inga plötsliga fel har uppstått. Syftet med detta arbete har varit att ta fram utvärderingskriterier för val av ett testverktyg som ska fungera att använda vid regressionstester av webbaserade systems grafiska användarsnitt. Arbetet utfördes genom att använda en kvalitativ metod där litteratur och intervjuer användes som stöd för utformandet av utvärderingskriterierna. De två testverktygen som analyserades i detta arbete var Ranorex och Sencha Test. Analys av resultatet av arbetet påvisar att enbart välja ett testverktyg kommer inte att uppfylla alla de önskemål och krav som finns, utan att det är relevant att kolla på integrerade verktyg som en helhet för att kunna få ut det maximala av testautomatiseringen. Att välja det verktyg som uppfyller flest kriterier är inte heller alltid det lämpligaste, utan de utvärderingskriterier som väger tyngst bör vara i fokus när ett val ska göras. Alla testverktyg har sina egna styrkor och svagheter, valet är beroende på vad som anses vara viktigast i sammanhanget.

En webbapplikation för kraschrapportering har utvecklats för företaget IFS. Vid en krasch samlar applikationen in data om användarens system och inställningar, för att sedan via ett gränssnitt låta användaren välja vilken information som ska delas med IFS:s supportavdelning. Under utvecklingen av produkten användes en variant på Scrum. Varianten grundas på Scrums fyra grundaktiviteter sprintplanering, scrummöten, sprintutvärdering och sprintretrospektiv. Aktiviteterna anpassades för att passa projektets storlek och komplexitet. GitLab har, utöver  versionhantering, använts för all Scrum-planering och dokumentation. Projektet resulterade i ett program som uppnåde alla de ursprungliga kraven. Programmet har både ett gränssnitt som uppmanar användaren till att dela data och förmågan att samla in samt skicka data. Sammanfattningsvis så kom rapporten fram till att värde kunde skapas för kunden genom att använda en iterativ design process som säkerställde ett lättanvänt grafisktgränssnitt. Rapporten drar även slutsatsen att Scrum är en bra arbetsmetod för att fånga upp erfarenheter och lärdomar under projektets gång. Projektgruppen tar med sig, från projektet, erfarenhet av webbutveckling och samarbete i större grupp. Varje medlem i projektgruppen har även skrivit ett ett individuellt bidrag till rapporten. De individuella bidragen undersöks olika områden som är relevanta till projektet. Dessa bidrag ligger i slutet av rapporten.

Ulveklint, Mikael (2022). Uppdelning av tal - vilken kunskap är det som mäts?Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas bidra med större förståelse för hur elevers kunskap om tal i talområdet 0-20 kan beskrivas och förstås. Studien utgår från elevers lösningar vid uppgifter med uppdelning av tal som de också möter i Skolverkets (2022b) skriftliga bedömningsstöd. Syftet är att visa på kritiska aspekter i elevers förståelse baserat på hur de löser uppdelningar av tal i triadmodellen (Figur 1 s.11). Vidare analyseras elevernas förståelse utifrån kvalitativa och kvantitativa aspekter i förhållande till utfallet på uppgifterna de löst. Studiens frågeställningar är: - Hur uppfattar elever triadmodellen för uppdelning av tal? - Hur skiljer sig elevernas förståelse åt? - På vilket sätt speglas elevernas förståelse för tal i deras resultat? Inspiration i en fenomenografisk ansats användes som grund i planering och genomförande av såväl insamling av empiri som ramverk för analysförfarande. Vid sidan om fenomenografin tar studien också avstamp i Baroodys (2006) teoretiska beskrivning av aritmetisk utveckling enligt the number sense view. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 elever i årskurs 2. Under intervjuerna genomförde eleverna 16 uppgifter med uppdelning av tal. Elevernas svar på uppgifterna följdes upp med frågor kring deras tillvägagångssätt. Svaren på uppgifterna analyserades tillsammans med elevernas utsagor i förhållande till tidigare forskning om konceptuell talförståelse. Konceptuell talförståelse är ett samlande begrepp för att beskriva förståelse för tal genom hantering av kommutativa lagen, inversa samband och associativa lagen. Analysen mynnade ut i ett tvådimensionellt kategorisystem som beskriver skillnader i elevers kunskaper om tal i talområdet 0-20.Studien visar på att kunskap om uppdelning av tal behöver beskrivas både utifrån kvantitativa och kvalitativa aspekter. Mängden automatiserad talfakta är viktig men otillräcklig om den inte byggs på konceptuell talförståelse. Analysen synliggör även hur endast skriftliga elevsvar är otillräckligt för att visa vilken kunskap eleverna besitter. Triadmodellen har framför allt potential som verktyg vid träning och stöd då eleven går från konkret till abstrakt. Kategorisystemet har vidare potential som verktyg i specialpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers kunskapsbild och planera strukturerade insatser.

Digitaliseringen i samhället och skolan har lett till att lärare ställs inför nyautmaningar då läraren behöver besluta om vilka digitala läromedel som ska användas i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att synliggöra hur utvalda digitala läromedel är utformade för att hjälpa elever med deras automatisering av multiplikationstabellerna. Fyra digitala läromedel har analyserats med hjälp av textanalys, där fokus varit på multimodalitet och begreppen ersätta, förstärka och transformera. Analysens resultat visar skillnader på hur de digitalaläromedlen använder olika semiotiska resurser, exempelvis när det gäller samspelet mellan text och bild. Några av de valda digitala läromedlen använder kompletterande bilder som kan ge eleven fler inlärningsstrategier. Bilder kan också hjälpa till att skapa ett sammanhang, vilket ökar elevens automatisering avmultiplikationstabellerna. Vissa läromedel använder även rörliga dekorativa bilder. Vi saknar dock rörliga bilder i form av förstärkning och transformering, vilket hade kunnat ge eleven fler sätt att förstå multiplikation. Analysen visar även att läromedlen kan användas för att individanpassa undervisningen, bland annat genom att eleven själv kan välja vilken multiplikationsuppgift som ska tränas samt olika svårighetsgrader. Vissa läromedel anpassar också svårighetsgraden automatiskt beroende på elevens svar exempelvis genom längre eller kortare svarstid.

Trots människors ökade levnadslängd och förbättrade levnadsvillkoren på det stora hela konstateras att upplevda risker och hot dominerar medierapporteringen och den allmänna uppfattningen. Med framväxten av risksamhället och culture of fear som bakgrund syftar denna studie till att undersöka riskbegreppets förändring i de svenska budgetpropositionerna mellan åren 1997-2020. Att genom en kvantitativ ansats få ökad förståelse och diskutera begreppets förekomst, innebörd och eventuella förändring samt i vilket sammanhang det används. Specifikt undersöks förekomsten av begreppet risk och semantiskt liknande begrepp och om frekvensen har förändrats under mätperioden. Därefter undersöks begreppet risk och dess associationer och om dessa har förändrats under de 25 åren. Resultatet visar att användning av begreppet har ökat i antal under mätperioden men inte följer samma skarpa trend som medierapporteringen. Vidare konstateras att begreppet risk fått något annan innebörd och andra associationer över tid.

The scope of this project is to design, construct and build an automated camera rig with object recognition. The project explores if there are any advantages with an automated camera rig compared to a manual one, how an external camera module can be implemented to track an object and under what circumstances the camera module can register the objects for optimal performance. The construction is built to travel along a rail of two iron pipes. A camera is mounted on a small wagon that travels on top of the rail with the help of a DC-motor. On the wagon, an external camera module called Pixy2 detects a predetermined object that the user wants the main camera to detect and focus on. Using the feedback data from the Pixy2, two stepper motors run to rotate the main camera horizontally and vertically so that the object is placed in the middle of the frame while the wagon travels along the rail. / Syftet med detta projekt är att konstruera och bygga en automatiserad kamerarigg med objektigenkänning. Projektet undersöker om det finns några fördelar med en automatiserad kamerarigg gentemot en manuell, hur en extern kameramodul implementeras för att kamerariggen ska kunna följa ett objekt och under vilka förhållanden kameramodulen registrerar objekten bäst. Kamerariggen är byggd för att åka längsmed en räls som består av två järnrör. En filmkamera är monterad på en vagn som rullar ovanpå denna räls och drivs med hjälp av en DC-motor. Ovanpå vagnen ska en extern kameramodul vid namn Pixy2 upptäcka ett förbestämt objekt som användaren vill att filmkameran ska fokusera på. Med hjälp av återkoppling av datan som Pixy2 registrerar styrs två stycken stegmotorer som antingen roterar filmkameran horisontellt i x-led eller vertikalt i y-led tills objektet är placerat i mitten av Pixy2’s synfält. På detta sätt kommer konstruktionen att fokusera på objektet samtidigt som den rör sig i sidled på rälsen.

Detta examensarbete är utfört på Scania Södertälje i syftet att kartlägga cykeltider av Kärnamakeri avdelning på nya gjuteriet. Mätning alla av cykeltider för att sen kartläggas görs för att tydligt visualisera utrustnings samt avdelnings kapacitet. Projektet inleddes med insamling av all nödvändig information som underlag för genomförande av arbetet och därefter valdes lämpliga metoder för att uppnå målen. Resultatet visar en berglipig cykeltidskartläggning över hela avdelningen med en tydlig identifiering av flaskhalsarna som styr hela produktionen. Med hjälp av den valda metoden analyserades flaskhalsarna djupnade för att hitta möjliga slöserier i form av onödiga rörelser för att utföra processen. Förbättringsförslag presenterades som avslutning del av projektens resultat samt även som rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete att optimera produktionskapacitet. / This thesis project is implemented at Scania Södertälje with the aim of mapping cycle times of the core making department at the new foundry. All measurement of cycle times to then be mapped is done to clearly visualize equipment and department capacity. The project began with the collection of all necessary information as a basis for carrying out the work and then suitable methods were chosen to achieve the goals. The result shows a pronounced cycle time mapping across the entire department with a clear identification of the bottlenecks that control the entire production. Using the chosen method, the bottlenecks were analysed in depth to find possible waste in the form of unnecessary movements to carry out the process. Improvement proposals were presented as a concluding part of the project's results and also as recommendations for continued improvement work to optimize production capacity.

No description available.

Today’s digital society is changing the way we learn andeducate drastically. Education is being digitalized with theuse of online courses and digital lectures. This bachelorthesis solves the problem of how to be able to record alecture without a camera operator, an Automated CameraMan (ACM), for easier production of high quality educationmaterial. It was achieved with a modularized designprocess, practical testing and a scientific approach. TheAutomated Camera Man can be placed in the rear of thelecture hall to record or stream the content while it activelyadjusts itself and its direction towards the lecturerusing image processing and analysis. / I dagens digitala samhälle är sättet som undervisning skerpå under ständig förändring. Undervisningen håller på attdigitaliseras genom användningen av nätbaserade kurseroch digitala föreläsningar. Detta kandidatexamensarbetesöker en lösning på frågan om hur man kan filma en föreläsningutan en kameraoperatör, med en automatiserad kameraman,för lättare produktion av högkvalitativt videomaterial.Genom en modulariserad designprocess, praktiska testeroch vetenskapliga studier, designades ett sådant system.Det automatiska kamerastativet kan placeras längst bak ien föreläsningssal, på vilket en kamera kan placeras för attspela in eller strömma filmmaterial medan stativet riktar insig mot föreläsarens position, med hjälp av bildbehandling.

This work investigates possible improvements to an existing annotation inference tool. The tool is part of a toolchain that aims to automate the process of software verification using formal methods. The purpose of the annotations is to facilitate the use of deductive verification, which is the formal method used in this project for proving that a given program meets its specifications. In the project, two categories of annotations are established. The first category is the category of functional annotations. These annotations describe the behavior of a function or a module. The other category is what we call auxiliary annotations. These annotations describe properties that are necessary for proving the correctness of the functional annotations. The tool that this work tries to improve is dedicated to inferring the auxiliary annotations. To our knowledge, this is the first tool of its kind to automatically infer auxiliary annotations for a complete module given the module’s source code and its interface specifications. The work contributed in four areas: inferring annotations from the interface specifications of a module and propagating these annotations to all the helper functions used in the module; inferring annotations for floating-point constructs; inferring annotations for pointer constructs; and finally, inferring annotations for array constructs. The improved tool was tested on production embedded code used in the heavy automotive industry. The results demonstrated a considerable improvement and were in line with earlier findings. The work confirms the feasibility and usability of auxiliary annotation inference in this scope. / Detta arbete undersöker möjliga förbättringar av ett befintligt verktyg för härledning av annoteringar (annotations). Verktyget är en komponent i en verktygskedja som syftar till att automatisera processen för mjukvaruverifiering med formella metoder. Syftet med annoteringarna är att underlätta användningen av deduktiv verifiering, vilket är den formella metod som används i detta projekt för att bevisa att ett givet program uppfyller dess specifikationer. I projektet fastställs två kategorier av annoteringar. Den första kategorin är kategorin funktionella annoteringar. Dessa annoteringar beskriver beteendet hos en funktion eller en modul. Den andra kategorin är vad vi kallar hjälp annoteringar (auxiliary annotations). Dessa annoteringar beskriver egenskaper som är nödvändiga för att bevisa korrektheten av de funktionella annoteringarna. Verktyget som detta arbete försöker förbättra är dedikerat till att härleda hjälp annoteringar. Arbetet bidrog inom fyra områden: att härleda annoteringar från gränssnittsspecifikationerna (interface specifications) för en modul och sprida dessa annoteringar till alla hjälpfunktioner som används i modulen; härleda annoteringar för flyttalskonstruktioner (floating-point constructs); härleda annoteringar för pekarkonstruktioner; och slutligen, härleda annoteringar för arraykonstruktioner. Det förbättrade verktyget testades på produktionsinbyggdad kod som används inom fordonsindustrin. Resultaten visade en avsevärd förbättring och var i linje med tidigare resultat. Arbetet bekräftar genomförbarheten och användbarheten av hjälpannoteringshärledning i projektets omfattning.