• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 116
  • Tagged with
  • 118
  • 89
  • 51
  • 35
  • 26
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Ocker : en studie om gällande rätt

Haagen, Linda January 2012 (has links)
Ocker är ingen ny företeelse, då det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har ändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att belysa ocker och jämföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen använder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebär att man använder olika rättskällor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker är trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning. Det ska också ha förekommit ett uppenbart missförhållande. Trångmål är situationer, där ockraren vet att den svagare parten är i stort behov av att låna pengar, för att köpa något och banken har sagt nej till lån. Oförstånd är en situation, där den ena parten inte är allmänt mer eller mindre intelligent, men kan inte förstå hela omfattningen av sitt handlande. Lättsinne innebär att personen handlar med ockraren utan att se vilka konsekvenser handlandet kan få. Beroendeställning är att ena parten är starkare än den andra och drar nytta av den svagare partens brist på egen insats eller medverkan. Ett uppenbart missförhållande innebär att avgöra de olika prestationernas värde, mellan det krävda värdet. / Usury is not a new commonplace, although there are expressions for usury in the Bible. The definition for usury has changed through the years. The purpose of this essay is to elucidate the usury prerequisite in the contract law and compare with the 36 § in the contract law. The essay uses a traditional jurisprudential research method. The traditional jurisprudential method means that you use different kind of accounting practise such as legislation, legislative history of an enactment, codes of practise and doctrines. The criteria for usury are distress, want of judgement, license and dependent attitude. There must also have been a clear case of abuse. Distress situations are those where there the usurer knows that the victim is in need of money, to buy something and the bank had said no to raise a loan. Want of judgement is a situation where one part is not less intelligent but cannot understand the full extent of the action. License means that a person deals with the usurer without realising the consequences of the action. Dependent attitude means that one part is stronger than the other part and takes advantage of the weaker part’s incapability to think or act by himself or herself. A clear case of abuse is to conclude the value of different performances, between the demanded values.
82

Standardavtal : Utredning av behovet av standardavtal för mindre aktiebolag

Söderlund, Oskar January 2010 (has links)
<p>De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.</p><p>Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.</p><p>Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas. Om det ses ur ett vinstmaximeringsperspektiv spelar det ingen större roll vilket avtal som används. Under vissa avtalspunkter kan en direkt påverkan på vinstmöjligheterna ursköljas men på det stora hela är skillnaderna ganska små. Om man istället ser det ur ett perspektiv där de mål som eftersträvas inte gäller vinst utan istället behandlar andra skäl, som att ge ett professionellt intryck eller att skapa en trygghet för ägarna, har det en stor betydelse vilket avtal som används.</p>
83

Skriftligt formkrav : det digitala dokumentet

Aho, Sina January 2010 (has links)
This thesis seeks to investigate how an agreed written form requirement is met in an electronic environment. Swedish Contract law is applied since Sweden lack specific regulation for electronically closed agreements. Since contractual freedom prevails in Swedish law, it is up to the parties themselves to decide if the formal requirements to be applied. In order to assess whether the written requirement is fulfilled in the electronic environment, a purpose-oriented analysis should be made. When the purpose of why a written form requirement applies has been clarified, the analysis continues to assess whether the objective can be achieved with the modern form of communication. The method is called functional equivalence and means that when an electronic media fulfill the same functions as the paper medium so will the electronic medium as a starting point to give the same legal effect as if it were the case of a written paper document. This is in accordance with the UNCITRAL Model Law on Electronic Commerce. The international debate on electronic contracting are way ahead of Sweden, therefore, the international regulations DCFR, UNCITRAL, UNIDROIT and CISG had been significant. The traditional handwritten document has for a long timed been having a probative value. A paper document can be summed up in its constituent elements, security, accessibility and confidentiality. Security is measured by the courts to give it a certain probative value. The probative value is given when only the integrity and traceability can be ensured. In summary, it can be said that the above criteria gives thus writing its great importance. These criteria are met by the electronic document; therefore, there is nothing to suggest that the writing is not met in the electronic communications media. Finally, the electronic document provides the same high probative value as a paper document.
84

Standardavtal : Utredning av behovet av standardavtal för mindre aktiebolag

Söderlund, Oskar January 2010 (has links)
De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal. Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet. Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas. Om det ses ur ett vinstmaximeringsperspektiv spelar det ingen större roll vilket avtal som används. Under vissa avtalspunkter kan en direkt påverkan på vinstmöjligheterna ursköljas men på det stora hela är skillnaderna ganska små. Om man istället ser det ur ett perspektiv där de mål som eftersträvas inte gäller vinst utan istället behandlar andra skäl, som att ge ett professionellt intryck eller att skapa en trygghet för ägarna, har det en stor betydelse vilket avtal som används.
85

Vad utgör resebyråns rättsliga ställning i förhållande till flygbolaget och resenären?

Shabo, Gabriel January 2014 (has links)
Normally when purchasing a trip, an airline, a travel agency and a traveler is included in the purchasing process. Mostly a travel agency acts as an intermediary between the airline and the traveler. The travel agency is not considered to have any major part to the contractual relationship, usually the purchase agreement is considered to be covered by the airline and the traveler as the main parties. This is essentially the view shown from a legal perspective on the specific area. The application of legal provisions on the travel agency’s legal status may nevertheless bring a certain amount of ambiguity in the interpretation. The legal area is rather unclear in its structure and this can eventually result in considerable differences in law enforcement. The unclear legal situation may lead to uncertainty for every part perception of their rights and obligations. This paper will seek to identify what should be considered to be applicable law in the legal area. / Vid köp av resor ingår normalt sett ett flygbolag, en resebyrå samt en resenär i köpprocessen. En resebyrå agerar oftast som en förmedlare mellan resenären och flygbolaget. Resebyrån anses inte ha någon större part i avtalsförhållandet utan köpavtalet omfattas av flygbolaget och resenären som huvudparter. Detta är huvudsakligen den uppfattning som framgår av rättsområdet. Vid tillämpningen av rättsregler om resebyråns rättsliga ställning kan det dock bringa viss otydlighet i tolkningen. Rättsområdet är tämligen oklart i sin utformning och detta kan på sikt resultera i avsevärda skillnader i rättstillämpningen. Det otydliga rättsläget kan medföra osäkerhet för respektive parts uppfattning av dennes rättigheter och skyldigheter. Denna uppsats kommer söka fastställa vad som är gällande rätt på det juridiska området.
86

Partsavsikt och parts avsikt : En rekonstruktion av begreppet gemensam partsavsikt / On the duality of parties' intentions : A reconstruction of the expression parties' intention

Appeltofft, Marcus January 2018 (has links)
No description available.
87

Avtalsingåendet i det digitala samhället : Problem avseende standardiserade användaravtal och dess förhållande till den svenska avtalsrätten / Closing of Contracts in the Digital Society : Problems Regarding Standardised User Agreements and Its Relation to Swedish Contract Law

Friman, Johan, Serander, Johan January 2018 (has links)
Den ökade digitaliseringen av världsmarknaden har gett upphov till en uppsjö nya former av avtal samt metoder för att uppnå avtalsbundenhet. Samtidigt som denna utveckling öppnat upp för företag att nå ut till en större kundkrets genom så kallade standardiserade användaravtal, har problem uppkommit i den svenska avtalsrätten att enligt gamla modeller definiera avtalen och dess uppkomst. De avtal som avtalslagens anbud-acceptmodell främst är ämnad för bygger på två jämbördiga parter som i en förhandling utväxlar viljeförklaringar i syfte att uppnå en gemensam partsvilja. I och med utvecklingen inom avtalsrätten har denna modell tänjts ut, för att kunna täcka även andra avtalstyper. Med dagens massavtal kan med visst fog framhållas att modellen har sträckts ut för långt för att den längre skall hålla. Dessa standardiserade användaravtal är i regel extensiva till sin omfattning och till följd av dess stora målgrupp, ofta från flertalet olika länder, opersonliga och ej detaljanpassade för respektive lands lagstiftning. Den gemensamma partsviljan som utgjorde kärnan i avtalsbindningen enligt den ursprungliga modellen blir i dessa avtal svår att utröna. Nya grundelement måste till för att i enlighet med avtalsrätten kunna definiera dessa som giltiga avtal. Sammantaget påvisar uppsatsen, genom huvudsakligen tre problemframställningar, vilka element som utgör grunden för ett bindande avtal, där begreppet medvetenhet – kontrahentens befogade uppfattning om avtalets existens samt de rättigheter och skyldigheter avtalet medför – tillförs de tre typiska byggstenarna för en viljeförklaring: viljan, förklaringen samt intrycket. Vidare diskuteras och analyseras de följdproblem de standardiserade användaravtalen ur avtalsrättssynpunkt medför, vilket resulterar i slutsatsen att utställaren av användaravtalet i största möjliga mån bör verka för att främja sin medkontrahents medvetenhet, till exempel genom sammanfattande av de villkor av störst dignitet för avtalet.
88

Rättelseklausuler : De positiva och negativa effekterna av användandet av rättelseklausuler i avtal / Correctionclauses : The positive and negative effects of the use of correctionclausues in agreements

Rydberg, Alexandra January 2018 (has links)
Villkoret nedan kallas rättelseklausul, det är ett begrepp som inte är vida känt, trots att klausulen används i avtal i många branscher. I doktrin är det enbart Calissendorff och Ramberg som skrivit något mer omfattande om ämnet. Klausulen gör det möjligt för den avtalsbrytande parten att rätta sitt avtalsbrott inom en viss tidsfrist och på så sätt undkomma påföljder, som hävning eller skadestånd. ”Beställaren kan säga upp avtalet till omedelbart upphörande om Leverantören på ett väsentligt sätt bryter mot avtalets bestämmelser, samt inte vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftligt påpekande från beställaren.” Syftet med uppsatsen är att belysa fenomenet rättelseklausul samt försöka ta reda på hur de används, och i vilken utsträckning de bör användas. Som ett steg i detta exemplifieras svårigheterna och problematiken som klausulerna kan ställa till med, men uppsatsen illustrerar också när användandet har ett bakomliggande syfte och används för ett gott och nödvändigt ändamål. För att besvara uppsatsens frågeställning; Bör rättelseklausuler finnas med i avtal? analyseras farorna med användningen av klausulen. Är det möjligt att rätta även grovt vårdslösa eller uppsåtliga avtalsbrott, eller är detta oskäligt? I syfte att besvara uppsatsens frågeställningar är det första steget att utreda gällande rätt inom avtalsrättens område genom att samla in och använda svenska rättskällor. De rättskällor som främst använts är doktrin, rättspraxis och lag, men även vissa förarbeten, skiljedomar och standardavtal behandlas. Slutsatsen är att rättelseklausulens främsta fördelar är att kommunikationen mellan parterna ökar samt att den ger den avtalsbrytande parten en andra chans när ett avtalsbrott begåtts i god tro. Rättsfallen och problembakgrunden visar dock på problematiken med svårtolkade formuleringar och obalanserade villkor. Den gemensamma partsviljan stämmer många gånger inte överens med rättelseklausulen. Utgångspunkten bör därmed vara ett avtal utan rättelseklausul och om parterna vill ha med en rättelseklausul bör den vara mycket noggrant formulerad.
89

E-auktioner och ångerrätten enligt distansavtalslagen / Online auctioning and the right of withdrawal according to the Swedish distance contracts act

Eriksson, Otto January 2021 (has links)
No description available.
90

Är kompetensöverskridanderegeln, 8 kap. 42 § aktiebolagslagen, avtalsrätt eller bolagsrätt? : En utredande analys / Should the Ultra vires act in the Swedish Companies Act be interpreted through contract law or company law? : An investigative analysis

Yaakob, Gabriel, Drugge, Hanna January 2021 (has links)
Kompetensöverskridanderegeln i 8 kap. 42 § aktiebolagslag (2005:551) (ABL) reglerar behörighets- och befogenhetsöverskridande av styrelse, VD och den särskilda firmatecknaren. Paragrafen innehåller fyra regler vilka är uppdelade på två stycken. Första stycket handlar om behörighetsöverskridande medan det andra stycket handlar om befogenhetsöverskridande. Kompetensöverskridanderegeln är en komplicerad paragraf som ofta missförstås och feltolkas.  Bakgrunden till paragrafen kommer från art. 9 i Publicitetsdirektivet, som i sin tur influerats av tysk rätt, och har som syfte att begränsa möjligheterna för bolaget att ogiltigförklara rättshandlingar slutna av bolagsorgan i överträdelse mot verksamhetsföremålet, föreskrifter i bolagsordningen eller beslut från överordnat bolagsorgan. Artikeln är utformad som ett tredjemansskydd, men syftet är att skapa ett omsättningsskydd och därigenom gynna de övergripande målen för Europeiska unionen och förhindra ultra-vires-doktrinen.  Problemet med svensk rätt vid implementeringen av paragrafen är att de två olika rättsområdena avtalsrätt och bolagsrätt sammanflätas och därtill kompliceras saken av att den särskilda firmatecknaren inte har någon motsvarighet i EU-rätt. Avtalsrätten och bolagsrätten använder samma termer och begrepp men fungerar på vitt skilda sätt. En avgörande skillnad är att den svenska avtalsrätten är främmande för utländsk rätt, medan bolagsrätten har lång historia av att influeras och tolkas genom utländsk rätt, dessutom har Sverige genom sitt medlemskap gått med på att vara direktivkonform. Det blir därför av vikt vilka delar som ska tolkas systemkonsekvent med bolagsrättsliga principer och vilka som ska tolkas systemkonsekvent med avtalsrättsliga principer. Förarbetena har gått på ett spår, lagstiftaren ett annat och doktrinen är splittrade. Det har lett till en komplicerad och inte användarvänlig paragraf, som delvis ska tolkas enligt allmänna avtalsrättsliga principer, delvis bolagsrättsliga principer, delvis tolkas enligt ordalydelsen och delvis tolkas analogt. Den avtalsrättsliga tolkningen är rådande de lege lata, vi anser dock de lege ferenda att den bolagsrättsliga tolkningen framträder som innehavare av starkaste argumenten.  Syftet med uppsatsen är att genom en ändamålstolkning utreda och förklara paragrafens komplexitet samt att via en frågeställning visa på de olika utfallen av paragrafen, beroende på vilket rättsområde som ska ges företräde vid tolkning och tillämpning. Hela paragrafen kommer att beröras men fokus ligger på 8 kap. 42 § 2 st. 2 men. ABL.

Page generated in 0.0598 seconds