<p>Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper. Avvikelse från normen manligt är bland annat att en man har långt hår, men jag har även funnit variationer i barnens beskrivningar om manligt och kvinnligt utifrån olika livsfaser. Barnen har skilda krav på hur medelålders män och kvinnor ska bete sig. Däremot talar barnen om äldre män och kvinnor som om de vore en person, inte man och en kvinna, utan en gammal.</p>

<p>I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.</p>

<p>Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat</p><p>söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom</p><p>samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna</p><p>berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras</p><p>livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in</p><p>vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en</p><p>hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna</p><p>berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken</p><p>betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att</p><p>tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta</p><p>av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det</p><p>ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en</p><p>djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv</p><p>utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha</p><p>blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella</p><p>livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt</p><p>att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne</p><p>beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv</p><p>inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det</p><p>kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de</p><p>nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet.</p> / <p>The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out</p><p>of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation</p><p>Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and</p><p>law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and</p><p>adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of</p><p>the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that</p><p>the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When</p><p>they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of</p><p>putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their</p><p>significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have</p><p>adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching</p><p>after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the</p><p>interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and</p><p>destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them</p><p>further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have</p><p>difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by</p><p>tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the</p><p>interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another,</p><p>came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy</p><p>social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.</p>

<p>Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är:</p><p>1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån?</p><p>2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna?</p><p>3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat?</p><p>4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse?</p><p>Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen.</p><p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna.</p><p>Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.</p>

No description available.

<p>Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.</p>

<p>Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.</p>

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering. Resultatet visar på att de politiska intentionerna för skolan inte överensstämmer med den faktiska verkligheten.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är: 1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån? 2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna? 3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat? 4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse? Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna. Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.

No description available.