Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola. I studien utgår vi, mer övergripande, från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och anser att uppfattningar om normalitet respektive avvikelse skapas utifrån det sociala samspelet och interaktionen mellan människor. Utöver detta perspektiv använder vi ett maktperspektiv, vilket vi mer genomgående använt i analysarbetet av intervjumaterialet. Med maktperspektiv menar vi bland annat att lärarna besitter en maktposition i det sätt de talar om eleverna.   Lärarnas intervjusvar visar att begreppen normalitet och avvikelse är svåra att tala om. Samtidigt som det finns en samstämmighet i lärarnas beskrivningar av den ”normala” eleven och den ”avvikande” eleven finns det en viss tvetydighet i deras svar, å ena sidan säger de att de har svårt att tala om elever med begreppet ”normal” men å andra sidan kan de ge tydliga distinktioner för de elever som avviker. I intervjuerna framkommer att lärarna kan se att deras bemötande gentemot eleverna, samt de regler och den struktur som råder i klassrummet, har inverkan på elevernas agerande. Vi har även funnit en samstämmighet i lärarnas tal om hur elevers avvikelse hanteras och korrigeras i form av olika former av åtgärder. Utöver detta har vi funnit att det finns vissa skillnader i lärarnas tal om normalitet och avvikelse hos eleverna, grundat på i vilken typ av område skolorna lärarna arbetar på är belägna.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol &amp; Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna. / <p>2015-06-15</p>

Abtrakt Syftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor. Det vi har kommit fram i våra resultat är att klienterna på Henjahemmet har väldigt individuella liv och därför så är deras tillfrisknad väldigt individuell. Det finns däremot vissa faktorer som är liknande för var och än utav dem. Behandlarna och kliententerna hade ibland lite olika sätt och se om vad som gav mest till en individs tillfrisknad. Det som framhölls som verksamt var den terapeutiska alliansen med en kombination av många olika metoder som Henjahemmet erbjuder och ger möjlighet till. Annars så kunde man se en tydlig struktur som behandlarna ville upprätthålla med sina klienter. Och det passade klienterna på Henjahemmet.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions. Based on the findings in the empirical data concrete sub headings have been developed to gain structure. The analysis of the empirical data is based on Becker's (2006) labeling theory and is strengthened by the concepts of normalization, deviance and outsiders. The results of the study shows that individuals with an ADHD diagnosis often are labeled based on their difficulties. What is revealed in the study is that labeling takes place in different contexts and that labeling mainly took place in the school environment and in society’s construction of the norm following behavior. Another thing the study shows is that labeling does not occur as frequently in the home enviroment as in school and society’s construction. It also reveals that the actual diagnosis has a significant impact on how labeling is handled and how individuals value themselves.

I skollagen (2010:800) framgår att lärare med stöd av undantagsbestämmelsen vid betygsättning kan undanta enstaka kunskapskrav om en elev har en funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som är bestående och som direkt utgör ett hinder att nå kunskapskravet. Syftet med studien är att undersöka hur undantagsbestämmelsen ter sig för elever med dyslexi utifrån perspektiven elev, lärare och rektor. Frågeställningarna berör vilken kunskap som finns om bestämmelsen, hur den används och vilka dilemman som representanter för de olika perspektiven beskriver kopplat till bestämmelsen och till elever med dyslexi. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever, lärare och rektorer och den insamlade datan har sedan kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns upplevda kunskapsluckor, problematisk eller felaktig tillämpning och beskrivningar av dilemman som kan kopplas till undantagsbestämmelsen.

The thesis is about seeing if there is any correlation between temperature deviation and selected variables to increase the understanding of what affects the camera. The work is an improvement method where R programs are used for mathematical solutions.  The methods used for this include data collection and scientific research. Based on the collected input data, the result could be obtained using these methods. An additional method was to connect two or more substances such as statistics and programming in a work where prior knowledge is used, the result is verified and the acquisition of knowledge continues.  The purpose was to use prior knowledge and software to see if there is any connection between input data that is on company’s database. The correlation between different variables is something that is used daily in society, industry and the international conventions. The correlation between two variables shows the extent to which they are related.  The result was obtained in the form of calculations, graphs and tables. There are indications that there is a weak correlation between camera angle and temperature deviation while there is a mean correlation between position and temperature deviation. There is a very weak correlation between holding times and temperature deviation, something that needs to be verified with several measuring points.  There are no definite results due to various factors such as the number of measuring points, although there are some indications that all camera angles except 25 ̊ can be a solution by performing several number of measuring points at both angles. The indication is largest for position in the camera's field of view. As for holding time, there is an indication that it does not affect the camera, but more measurements are needed to verify that indication.  The spread is also interesting. If the distribution is reasonably equal in the different cases, the position of the temperature deviation can always be adjusted with the aid of the emissivity.

Generellt i byggbranschen avslutas sällan ett projekt utan att ha stött på hinder. För Region Uppsala har ROT-projekt, som står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad, ofta slutat dyrare än förväntat. Det är vanligt att beskylla projekteringen men en kartläggning av anledning till uppkomst av kostnadsdrivande avvikelser finns inte i dagsläget, eller om entreprenadform har någon påverkan. Detta är ett examensarbete inom byggteknik vid Uppsala Universitet på 15 hp och är utfört tillsammans med Region Uppsalas förvaltning Fastighet och Service som ansvarar för Regionens fastighetsbestånd. Deras uppgifter består av uthyrning, ombyggnad, nybyggnad och skötsel för drift av fastigheterna. Projektavdelningen är den avdelning på förvaltningen som driver de större bygg- och installationsprojekten. Deras största beställare är Akademiska sjukhuset. Syftet med arbetet är att kartlägga de kostnadsdrivande avvikelser som uppkommer i ROT-projekt för respektive entreprenadform, och målet är att undvika återkommande avvikelser i Fastighet och Service framtida ROTprojekt. Arbetet består dels av en litteraturstudie för att ge en fördjupning inom ämnet och förståelse för dagens problematik. Vidare har sju ROT-projekt tillhandahållna av Fastighet och Service analyserats i fallstudier. Projekten var begränsade till 15 miljoner i entreprenadpris för att fler projekt skulle kunna analyseras och bestod av både total- och utförandeentreprenader. En jämförelse gjordes mellan dessa. Utöver detta utfördes intervjuer med projektledare hos Fastighet och Service om deras erfarenheter och tankar kring ämnet. I detta arbete har en kartläggning över upprättade avvikelser gjorts och statistiken presenteras för varje projekt samt sammanlagt för entreprenadformerna. Resultatet visar att projekteringsprocessen består av flera skeden och det kan vara svårt att påvisa i vilket projekteringsmissarna grundar sig i. Sammanlagt bestod dessa av en tredjedel av de upprättade avvikelserna men det fanns andra orsaker som bidrog till större kostnader. Utifrån intervjuerna framkom det att upprättade avvikelser inte ligger till grund för val av entreprenadform utan andra parametrar var mer väsentliga. I slutsatsen presenteras för- och nackdelar för båda entreprenadformerna.

Sammanfattning/Abstract Ternström, Philip (2022). Professionens makt: en kritisk diskursanalys om tolkningsföreträde, normalitet och avvikelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet bidrar till forskning kring normalitet och avvikelse i en specialpedagogisk kontext. Genom att studera hur blivande specialpedagoger reproducerar eller kritiskt förhåller sig till en rådande diskurs kan man härigenom få inblick i hur jurisdiktionen mellan framför allt den neuropsykiatriska diskursen och den pedagogiska diskursen ser ut. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa vilka diskurser gällande konstruktioner av barn som avviker från normaliteten, företrädesvis genom att anses ha en neuropsykiatrisk funktionsvariant, en diagnos baserad NPF, eller mer allmänt en ”NPF-problematik” hos studenter på det specialpedagogiska programmet vid Malmö universitet. Studien vill vidare belysa skärningspunkten mellan den medicinska diskursen och den pedagogiska diskursen, och hur jurisdiktionen dem emellan ser ut. Teori Studien använder sig av ett flertal teoretiska begrepp för att kunna ringa in ämnet så bra som möjligt. Dels används en diskursanalytisk teoretisk ram där ett socialkonstruktionistiskt synsätt används för att förklara hur vi ser på världen. Till yttermera visso används teoretiska perspektiv inom professionsforskningen och inom normalitets- och avvikelseforskningen. Metod Som övergripande metod tar examensarbetet formen av en litteraturstudie, där material väljs ut genom en noggrann genomgång av databaser som innehåller examensarbeten av specialpedagogstudenter. Dessa analyseras sedan med hjälp av en kritisk diskursanalytisk metod där ett antal analysinstrument används: diskursrepresentation, värderande ord, modalitet och presupposition samt det för studien konstruerade begreppet plattityd. Resultat Studiens resultat visar att den neuropsykiatriska diskursen är starkt överrepresenterad inom det undersökta materialet. Inga undersökta examensarbeten uppvisar en kritisk hållning i sina analyser, även om kritik mot exempelvis diagnosbegreppet eller ett kategoriskt perspektiv kan synas i materialet. Specialpedagogiska implikationer Implikationerna för specialpedagogiken är framför allt en förståelse för hur den neuropsykiatriska diskursen har en i princip fullständig jurisdiktion över frågor som rör avvikelse inom förskola och skola. Detta innebär att specialpedagogutbildningen som den ser ut idag kan främjas av att tydligare visa på den kritik som faktiskt finns mot diagnosticeringskulturen och synen på avvikelse inom förskola och skola som i första hand medicinska problem i stället för pedagogiska diton.

Gayle Harling, Sarah (2018). Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – tolkningar och tillämpningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag:Studien förväntas bidra med ökad kunskap om vad begreppet ”barn i behov av särskilt stöd i förskolan” innebär och om hur förskollärare tolkar och resonerar kring fenomenet.Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Frågeställningarna är:•Vad inrymmer tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan?•Hur definierar förskollärare begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan och vilka kriterier utgår de ifrån när de bedömer om ett barn är i behov av särskilt stöd?•Vilka förutsättningar och vilket stöd menar förskollärare att de har i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?•Hur kan resultatet tolkas och vilka implikationer har det för den specialpedagogiska professionen inom förskolan?Teori- och metodansats:Kvalitativa intervjuer har genomförts på fem yrkesverksamma förskollärare i samma kommun. Arbetet har en fenomenologisk metodansats och bearbetningen av det empiriska materialet har inspirerats av Giorgis analysmetod för behandling av empiriska data inom den fenomenologiska metodologin.Resultat:Forskningsunderlaget vad gäller barn i behov av särskilt stöd i förskolan har visat sig vara bristfälligt. Officiella definitioner av barn i behov av särskilt stöd saknas i styrdokumenten för förskolan. Även övergripande riktlinjer för arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan saknas. Förskollärarna i studien baserar sina definitioner av begreppet på egna tolkningar och beskriver barn i behov av särskilt stöd framförallt som barn som avviker socialt och språkligt från normen i gruppen. Förskollärarna upplever att de har bristfälliga möjligheter att arbeta med de barn de anser är i behov av särskilt stöd med de resurser som är tillgängliga och det stöd som erbjuds i deras verksamheter.Specialpedagogiska implikationer:Studien har kommit att handla mycket om normalitet och avvikelse. Specialpedagogens roll kan vara att tillsammans med pedagoger diskutera och reda ut dessa begrepp med koppling till pedagogernas egen verksamhet. En viktig uppgift för specialpedagogen kan vara att arbeta förebyggande genom att hålla i fortbildning för- och handledning av pedagoger i exempelvis anknytningsfrågor och att jobba för att fenomenet barn i behov av särskilt stöd ses på ur ett helhetsperspektiv. Specialpedagogens roll bör även vara, i fall det är möjligt, att yrka för att hålla barnantalet nere i barngrupperna. Detta med tanke på de konsekvenser ett högt barnantal kan innebära för den pedagogiska miljön och för pedagogernas möjligheter att tillgodose barnens behov.

ABSTRACT When parents find out that their expectant child has a deviation or malformation they have to make a decision to terminate or continue the pregnancy. This leads to many different difficult feelings. Parents use different management strategies to process these feelings and the choice they need to make. Information from healthcare professionals is important. The aim of this work was to highlight the parents' experiences of waiting a child with malformations or chromosomal aberrations. The method used was a literature review. Sixteen scientific original articles, published 2000 -2017, were included in the results. Integrative analysis was used. The result showed that women experienced an elevated level of shock, sadness, anxiety, guilt, disappointment and fear. The result revealed four main headings such as perceived feelings, parents' preparation and coping, future thoughts and experiences/experiences in contact with healthcare. It turned out that information should be personalized and this is a challenge for midwives. It also turned out that for several reasons parents choose to end pregnancy or continue it and decide to give birth to the child who has a malformation or aberration. As a conclusion, it emerged that women are undergoing a crisis when it finds that their child have an aberration.