Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete. Rapporten innehåller inledningsvis en översiktlig sammanfattning av förekommande perspektiv på olika former av missbruk, av aktuell forskning om s.k. ”självläkning” (”natural recovery”) från sådana problem, och av attributionsteori och attributionsforskning. Därefter redovisas resultat den svenska pilotstudien. Denna bygger på intervjuer med femton personer, representerande fem olika samhällssektorer: ”behandling”, ”kontroll”, ”vardagsterapeuter”, ”media” och ”allmänhet”. De frågor som står i fokus är respondenternas syn på möjligheten till ”självläkning” från elva olika former av missbruksproblem och vad de upplever som de största hindren mot effektiva lösningar på dessa problem. Svaren relateras också till eventuella erfarenheter (egna eller närståendes) av de aktuella problemen. Bland de mest intressanta resultaten är att de svarande tämligen genomgående ser ”illegala” beroendeproblem (olika narkotiska preparat) som betydligt svårare att komma tillrätta med än ”legala” sådana (alkohol, tobak, spel, shopping). På samma sätt uppfattas substansrelaterade beroenden ganska genomgående som betydligt svårare än beteenderelaterade sådana (spel och shopping). Om man ser till specifika former av missbruk finns ett starkt samband mellan de svarandes (negativa) syn på möjligheten att sluta med amfetamin, kokain och heroin. Däremot uppfattas cannabis som nästan lika lätt att sluta med som rökning, det beroende som de svarande i genomsnitt uppfattar det som allra lättast att komma tillrätta med. Representanterna för behandlingsområdet är, intressant nog, ganska genomgående de mest pessimistiska när det gäller möjligheten att ta sig ur ett missbruk på egen hand, medan mediarepresentanterna är de mest optimistiska. Sammantagna antyder resultaten att människor ganska lätt införlivar den officiella och av media reproducerade bilden av olika självdestruktiva beteenden. Samtidigt indikerar skillnaderna mellan olika grupper av svarande att uppfattningarna i vissa avseenden skiljer sig påtagligt åt mellan olika samhällssektorer, något som pekar på behovet av fortsatta, mer ingående studier på detta område. I ett avslutande Appendix görs några jämförelser mellan data från Stockholm och från de fem övriga deltagarstäderna. Dessa visar både på vissa likheter – t.ex. att representanterna för behandlingsområdet i flertalet städer är de mest pessimistiska vad gäller människors möjligheter att sluta med ett missbruk på egen hand – och vissa skillnader – t.ex. den särställning Sverige tycks ha när det gäller demoniseringen av heroin som den svåraste och farligaste av alla droger. Dessa resultat talar för värdet av en tvärkulturell ansats till dessa frågor.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola.

In todays competitive business climate the concept of “quality management” is a significant part of daily work for many companies, as they want to achieve high performance quality and delivery success. Within the services sector third-party logistics companies play an increasingly central role when it comes to the goods that are being transported. These companies are presented with continuous challenges to ensure that goods are loaded on trucks efficiently and delivered on time, at the right place and in the right condition. The present case study was conducted in collaboration with Schenker AB and Schenker Åkeri in Jönköping, to help these two company branches serving under the same major corporation to solve a common problem they both encounter, namely the fact that it regularly occurs handling abnormalities in the terminal process that affects overall quality for customers. The study aims to find out how the daily quality control concerning the handling of goods in the terminal process can be improved hopefully resulting in a higher quality in cargo shipments. The aim of the study was approached by trying to answer the following two questions: What are the causes of management deviations in the terminal process and how can these be grouped into different classes? How can quality control be changed to prevent these handling deviations? The approach has consisted of a parallel collection of data and theory in order to continuously relate data and theory to find a coherent context for the problems that these branches are facing. Primary data has been obtained through observations and interviews from both branches. Secondary data was collected through a survey conducted by Schenker Åkeri regarding information flow in the present situation and the desired position of drivers. The results of the inquiry have shown that most of the deviations in the terminal process occur when the operator performs a task incorrectly, also known as handling errors. Furthermore, the study has shown that the information given regarding certain operations has been inadequate and not sufficiently clear, thus this has shown to be one of the reasons that handling errors occur. As a result, the framework for all proposed meetings was prepared with guidelines regarding what the meeting should include for the respective departments, as well as important advice to remember while performing a lean meeting. To correct and avoid handling errors that occur on an operational level, it is recommended the information architecture be improved. Thus, this was elaborated in the form of regular meetings based on the Lean philosophy between labor management level and operational level. Deviations are prevented also by a standardized approach, and visualized and distinct markup for what may be placed at any location. A significant aspect of a company is to create commitment and motivation of all employees at all levels. Collaboration between the two company branches is important when working in close proximity, meaning that the actions of one branch of the company will affect the others, and vice verse. In conclusion, we recommend that the branches work together to create a common vision applied within both Schenker AB and Schenker Åkeri. "Community and collaboration creates quality and customer value!" / I dagsläget är kvalitetsstyrning en betydelsefull del av det dagliga arbetet för många företag då de vill uppnå hög kvalitet och leveranssäkerhet. Inom tjänstesektorn spelar tredjepartslogistikföretag en allt centralare roll vid transport av gods. Dessa företag står för ständiga utmaningar att säkerställa så att godsl astas på transportbilarna och levereras i rätt tid, till rätt plats och i rätt form. Denna fallstudie har genomförts på Schenker AB och Schenker Åkeri i Jönköping. De står inför ett gemensamt problem då det löpande uppstår hanteringsavvikelser i terminalprocessen som påverkar totalkvaliteten för kunderna. Syftet med studien är att ta reda på hur den dagliga kvalitetsstyrningen beträffande godshantering i terminalprocessen kan utvecklas för att leda till en högre kvalitet i styckegodsleveranserna. Syftet har brutits ner till två frågeställningar: Vilka är orsakerna till hanteringsavvikelserna i terminalprocessen och kan dessaindelas i kategorier? Hur kan kvalitetsstyrningen förändras för att förebygga dessa hanteringsavvikelser? Tillvägagångssättet har varit att parallellt samla in data och granska teorier för att kontinuerligt referera dessa med varandra och finna sammanhang. Primärdata har införskaffats via observationer och intervjuer på båda verksamheterna. Sekundärdata har samlats in i form av en enkätundersökning utförd av Schenker Åkeri angående informationsflödet i nuläge och önskat läge bland chaufförerna. Resultatet från undersökningarna har visat att de flesta avvikelserna i terminalprocessen uppstår då operatören utfört arbetsuppgiften på ett felaktigt sätt, även kallat handhavandefel. Vidare har studien visat att informationen inom verksamheterna har varit bristfällig och inte tillräckligt tydlig i vissa fall, vilket därmed konstaterats är en av orsakerna till att handhavandefel uppstår. Ramverk för samtliga föreslagna möten har upprättats med riktlinjer för vad mötet ska innehålla på respektive avdelning samt betydelsefulla råd att tänka på vid ett lean-möte. För att åtgärda handhavandefel som uppstår på en operativ nivå rekommenderas en förbättrad informationsstruktur. Informationsstrukturen har utvecklats med regelbundna möten baserat på Lean-filosofin mellan arbetsledarnivå och operativ nivå. Avvikelser förebyggs också genom ett standardiserat arbetssätt samt visualiserad och distinkt uppmärkning för vad som får placeras på vilken plats. Betydelsefullt för ett företag är att skapa engagemang och motivation hos samtliga medarbetare på alla nivåer. Ett samarbete mellan de båda verksamheterna är också viktigt då de arbetar nära varandra och den enas handling kommer att påverka den andras. I och med detta rekommenderar vi en gemensam vision och motto som bör tillämpas inom Schenker AB och Schenker Åkeri. Det är viktigt att visionen implementeras i hela organisationen och att den efterföljs. ”Gemenskap och samarbete skapar kvalitet och kundvärde!”

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva? För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande. Studien visar på att missbruket varit betydande men inte i den grad som de sociala faktorerna. En slutsats är att händelser och relationer har varit av stor betydelse för individernas självbild. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visar på att uppväxt, relationer och avgörande händelser påverkar självbilden. / The purpose of this qualitative study is to examine the self-image of former addicts. The purpose is divided into three research questions: What has influenced former drug addicts in the development of the self-image? What significance has the childhood and relationships had for developing the self-image? What impact has the addiction had on the way these individuals define themselves? To answer these questions the authors conducted six semi-structured interviews, with individuals who have had a former addiction. The empirical material was thematically structured and examined out of specific categories and divided into themes in the analysis.The material is analyzed by theories about self-image, identity development, social inheritance and the impact of alienation and recognition. The study shows that the abuse itself had significant meaning for the self-image of these individuals, but not to the extent of the social factors. One conclusion is that critical events and relationships have been of great importance for developing the self-image. The results are consistent with previous research showing that childhood, relationships and essential events in life may affect the development of the self-image.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans. Att arbeta inkluderande i undervisningen betydde för många av pedagogerna att eleverna skulle känna att de hade lyckats. Läxor och genomgångar av lektioner anpassades efter elevernas olika nivåer och till sin hjälp tog pedagogerna sig större friheter i sina egna arbetssätt. Pedagogerna använde sig av olika metoder för att arbeta inkluderande i undervisningen och svårigheter de såg med detta arbetssätt handlade om att lyckas hålla alla elever i arbete hela tiden och utmana dem så långt som möjligt. De fann även svårigheter med att finna balansen mellan de elever som behövde mycket hjälp och de elever som var mer självgående. / The aim with my study was to examine how some tachers interpret the term inclusion and how they implement it in their work. Information has been collected through focus interviews with sex teachers from two pedagogical teams at an elementary school in Stockholm. The mail questions regarded the teachers view and thoughts on inclusion and also eventual difficulties they saw by working with inclusion within the classroom. The study showed that there was a difference of opinion between the interviewed teachers on what including workway was. One of the pedagogical teams said that all the students should be in the classroom in order to feel included. The other team said that it was not the classroom but that students should feel included in the learning process. Many of the teachers felt that working with inclusion through learning and teaching meant that the students should feel they succeeded. Homework and lessons were adapted to the student’s individual needs. Teachers used different methods in working with inclusion in their lessons. The difficulties they seen in their work were to succeed in keeping all the students working and challenge them as far as possible. There were also difficulties finding balance between those students who needed help and those that were independent.

Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende.   Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier.   Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori.   Resultatet visar bland annat att ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets. Detta kan ha påverkat dem i den utsträckning att de blivit förvirrade av att helt plötsligt behöva anpassa sig till ett samhälle de inte är vana vid att vistas i. Något som också kan ha påverkat deras val av kriminalitet är miljön som de växt upp i. De bor i invandrartäta områden där chansen till att få en inblick i den svenska kulturen är låg. Ungdomarna har hamnat utanför samhället redan från början och det har på så sätt varit svårt för dem att känna sig accepterade i det svenska samhället.   Nyckelord: Ungdomar, kriminalitet, avvikelse, socialpsykologi / The purpose of this paper is primarily concerned with an examination of the individual and social conditions that may have affected a specific group of adolescents and young women to develop and maintain a criminal behavior during adolescence. I have conducted interviews with two young men with a criminal history but even eight young people who still are on the criminal path. The idea behind the interviews was to gain an insight into the men's and young people's way of looking at his criminal behavior but also to investigate what has influenced them to develop a criminal behavior. The study is based on qualitative interviews that further development in the analysis section with the help of selected theoretical perspectives, such as Howard S. Becker's conspiracy theory, Urie Bronfenbrenners developing ecological theory, Walter Miller's cultural transmission theory, and Peter L. Berger and Thomas Luckmann socialization.The results show that young people could choose the criminal path in the context of pressure from their social circle, but it can also deal with cultural differences. The majorities of my interviewees are of foreign origin and comes from a culture with very different norms and rules than the Swedish society. This may have influenced them to the extent that they become confused by the sudden need to adapt to a society they are not accustomed to live in. Something that also may have influenced their choice of crime is the environment that they grew up in. They live in immigrant areas where the chance of getting a glimpse into the Swedish culture is low. Young people have become alienated from society, from the outset and it has thus been difficult for them to feel accepted in Swedish society. Keywords: Youth, crime, tolerance, social psychology

<p>Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet. Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande – genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut. Några av de förövarkaraktärer vi funnit kan ses som redan kända stereotyper, både bland det som kan beskrivas som en bred allmänhet, och bland de beskrivningar av förövare som vi presenterat i tidigare forskning. Men vi har också genom detta arbetssätt funnit andra, mindre kända förövarkaraktärer. Vår studie kan bland annat bidra till att göra människor och professionella inom socialt arbete medvetna om sina föreställningar och fördomar om sexuella förövare. Genom medvetandegörande om vilka föreställningar som cirkulerar både hos oss själva och inom olika verksamheter kan vi försöka undgå att låta oss bli alltför påverkade av olika stereotyper. Detta kan ses som viktigt dels med tanke på de konsekvenser stereotypifiering kan medföra i behandlingsarbetet med klienter och brukare, dels med tanke på de konsekvenser som onyanserade bilder kan få för övriga samhällets arbete med dessa människor, såsom kriminalvård och polis.