Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt. Utöver detta förväntas sambanden mellan undersökta variabler och upplevd balans se olika ut för kvinnor och män. Sambandet mellan föräldraroll och arbetsroll samt rollkonflikt prövas genom operationaliseringarna föräldraledighet och arbetstid samt upplevd balans mellan familj och arbete. Detta görs genom logistiska regressioner som är uppdelade för kvinnor och män. Datamaterialet som används är Försäkringskassans Tid och pengar, som i princip är ett obundet slumpmässigt urval med 3180 respondenter. I uppsatsen inkluderas endast förvärvsarbetande respondenter, vilket minskar antalet till 2462. I studien erhålls inget samband mellan längd på föräldraledighet och upplevd balans mellan familj och arbete, vilket kan tänkas bero på att föräldraledighet är en aspekt som i sig inte avgör nivån av rollkonflikt. Arbetstid däremot har ett samband med upplevd balans mellan familj och arbete, där sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor som arbetar deltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar heltid, medan övertid inte har ett signifikant samband med balans. För männen är övertidsarbete förknippat med sämre odds för balans än heltidsarbete, medan deltid inte har ett samband. Resultaten för kvinnorna talar därmed emot rollexpansionsom en konsekvens av multipla roller eftersom fokus på en roll, familjerollen, ger högre odds att uppleva balans. Detta är istället förenligt med rollstressperspektivet. För männen däremot styrks rollexpansionsteorin eftersom övertidsarbetet, som ett uttryck för fokus på arbetsrollen, leder till lägre odds att uppleva balans.

Denna uppsats beskriver det praktiska arbetet bakom balanseringen av skadevärden gentemot de två fighting-stilarna Mace och Dual-Wield i spelet Project Colosseum. Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden till spelet, varefter de verktyg som använts i processen beskrivs i detalj. Vidare presenteras praktiska exempel på uträkningar innan ett antal teorier rörande balansering, hämtade från facklitteratur presenteras. Avslutningsvis förs en diskussion kring arbetets validitet, dess förhållande till de teorier som presenterats samt den egna kunskapsprocessen.

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.   Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.   Resultat & slutsats: I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.   Förslag till vidareforskning: Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna. / Aim: The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.   Method: As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.   Result & Conclusions: In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.   Suggestions for future research: We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act” is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.   Contribution of the thesis: The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.

Sammanfattning I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp. Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra. För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet. Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter. Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hälso- och sjukvårdsorganisation verksam på en kvasimarknad. Studien har haft sin utgångspunkt i Uppsala läns landstings primärvård. Resultatet har visat att det finns både möjligheter och svårigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intäkter vilket skiljer denna studie från tidigare studier inom samma område. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan främja balansen. Dock leder de byråkratiska mekanismerna till att det finansiella perspektivet får ett stort fokus, vilket utgör ett hinder att uppnå målen i de övriga perspektiven. Därigenom skapar det svårigheter att balansera styrkortets perspektiv.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ”work-life balance” inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie. Vi har valt en kvalitativ datainsamlingsmetod och intervjuat tio medarbetare på en HR-avdelning. De variabler vi ansåg ha betydelse för undersökningen är en någorlunda jämn könsfördelning samt medarbetarnas olika ansvarsområden inom HR-enheten. Detta för att se om dessa olikheter påverkar möjligheten till medarbetarnas balans i vardagen. Skillnaderna vi sökte bland urvalet till intervjuerna visade sig inte ha betydelse för resultatet. Istället var medarbetarnas olika individuella förutsättningar relevanta för att kunna skapa balans.  Det vill säga familjeförhållanden samt vart medarbetarna befinner sig i livet.  Resultatet i analysen visar att flexibilitet och tillgänglighet är två viktiga faktorer när obalans uppstår men också för att skapa balans. Medarbetarna i undersökningen har samma förutsättningar på arbetsplatsen, nämligen de flexibla arbetstiderna. Utifrån möjligheten att planera sina dagar själv kan medarbetarna också använda sina egna tillvägagångssätt för att skapa balans som till exempel träning eller andra intressen. Däremot kan inte ett flexibelt arbete garantera en balans mellan de olika sfärerna. Har medarbetaren svårt att hantera flexibilitet i arbetet är det också svårt för medarbetaren att hantera kraven utifrån. Deltagarna i studien menar att det flexibla arbetet är något de lär sig hantera med åren och som utvecklas till en individuell skicklighet. Det krävs erfarenhet i denna arbetsform för att lära sig planera och prioritera för att få livets olika delar att gå ihop.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet påverkade deras fritid.   Därför genomfördes en kvalitativstudie med fokus på intervjuer i syfte att få kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är; vad är det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid påverkas negativt av arbetet? Vad är orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska påverkas negativt av arbetet? Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gällande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De känner sig ensamma i sitt arbete och upplever låg grad av socialt stöd men även otydliga krav. De upplever också att organisationen har en otydlig struktur samt upplever oklara förväntningar från arbetsgivaren. En annan slutsats är också att respondenterna är relativt nöjda med sin flexibla arbetstillvaro. Studien visade också att organisationen borde satsa mer på utbildning, teambuildning samt att arbeta för tydligare krav och förväntningar för att motverka att verksamhetsutvecklarnas fritid ska påverkas negativt av arbetet. / This study takes its premise in an earlier survey amongst persons working in a knowledge based company during the fall of 2013. That survey showed that one of the workgroups (the activity developers) perceived that the work interfered with their free time. That is the reason a study was done with the purpose of acquiring knowledge by interviewing activity developers about the phenomena, in which the individuals experience difficulties with disconnecting themselves from work in their free time.  This study aimed to acquire knowledge about the underlying factors relating to this phenomena. The questions that form the basis of this study are; what are the causes that negatively impact the participant’s free time? Could it be related to organizational problems? How could an organization limit this impact?  The result indicated that all participants have what we refer to as unregulated work, based in four dimensions; time, execution, workplace, and collaboration. According to the study it is clear that the participants feel that there is a lack of support in their work; experience a low degree of social support in the workplace, and it that clear goals are lacking. Management of expectations, is also seen as a contributing factor. The study concludes that the organization should invest more in education, teambuilding and work towards defining goals and tasks in order to reduce the impact on the participants and their free time.

<p>Denna uppsats beskriver det praktiska arbetet bakom balanseringen av skadevärden gentemot de två fighting-stilarna Mace och Dual-Wield i spelet Project Colosseum.</p><p>Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden till spelet, varefter de verktyg som använts i processen beskrivs i detalj.</p><p>Vidare presenteras praktiska exempel på uträkningar innan ett antal teorier rörande balansering, hämtade från facklitteratur presenteras.</p><p>Avslutningsvis förs en diskussion kring arbetets validitet, dess förhållande till de teorier som presenterats samt den egna kunskapsprocessen.</p>

<p>Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.</p>