Bakgrund, psykiskt välbefinnande har sjunkit bland barn i Sverige och många barn uppfyller inte rekommendationen för fysisk aktivitet. Betydelsen av fritidsaktiviteter är relativt väl beforskat utifrån barns perspektiv, föräldrarnas syn är dock mindre undersökt. Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattning om betydelsen av barns delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter. Metoden som användes hade en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer. Det användes ett avsiktligt urval, där 11 deltagare deltog. Vid bearbetningen av datamaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav en varierad uppfattning om betydelsen av delaktighet i fritidsaktiviteter för barnen. Det handlade om gemenskap, utvecklingen och lärdomar för barnen. Självförtroendet barnen fick under fritidsaktiviteterna, vikten av bekräftelse och det fysiska värdet hade också betydelse. Men även begränsningar som behövs framkom. Slutsats, variationen men även likheterna i resultatet har gett en fördjupad bild inom ämnet. Den gemensamma beskrivningen för de flesta var att fritidsaktiviteten gav glädje, utveckling, välbefinnande och ett sammanhang. Förhoppningen är att studien ska leda till en större utsträckning av användningen av fritidsaktiviteter som ett hälsofrämjande redskap för arbetsterapeuter. / Background, mental health has declined among children in Sweden and many of them does not meet the recommendation for physical activity. The importance of leisure activities is relatively well researched from the perspective of children, however, the parent’s view is less studied. The purpose of the study was to describe parent’s perception of the importance of children’s participation in organized leisure activities. The method used was quantitative design with semi structured interviews. Purposive sampling was used, where 11 participants participated. The material was processed using qualitative content analysis. The result gave a varied perception of the importance of participation in leisure activities for children. It was about the importance of community, development and lessons from the leisure activities. The self-confidence children received during leisure activities, the importance of confirmation and the physical value also had significance. The need of limitations also emerged. Conclusion, the variation but also the similarities in the result have given an in-depth picture of the subject. The common description was that the leisure activity provided joy, development, well-being and a context. The hope is that the study will lead to a greater extent of the use of leisure activities as a health-promoting tool for occupational therapists.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning har visat att autonomi är viktigt för att medarbetare ska kunna känna sig kreativa på sin arbetsplats. Samtidigt vill medarbetare känna sig kontrollerade till viss del för att inte känna sig övergivna. Det krävs därför att ledningen försöker balansera dessa två motsatta kraftfält. Syftet med denna studie är således att få förståelse för hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö.   Metod: Studien präglas av en hermeneutisk forskningstradition och har ett abduktivt tankesätt. Vidare har studien en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i olika branscher i Sverige. Strukturen i den teoretiska referensram, empirin och analysen är uppbyggd på samma sätt, med teman som skapades utifrån syftet.   Resultat & slutsats: Denna studie tyder på att en balansering av hög autonomi och låg kontroll är den styrning som gynnar en kreativ arbetsmiljö mest. Förtroende mellan ledning och medarbetare visade sig också vara av stor vikt vid balanseringen av autonomi och kontroll. Examensarbetets bidrag: Från ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att balanseringen mellan autonomi och kontroll även påverkas av förtroende. Detta utgör således en tredje variabel som ledare måste ta hänsyn till. Om man sedan ser det ur ett praktiskt perspektiv ger vi rådet att fundera på vilka avsikterna med sin styrning är. Det som dock framkommer i denna studie är att om man vill skapa en kreativ arbetsmiljö bör man balansera sin styrning med hjälp av hög autonomi och låg kontroll. Förslag till fortsatt forskning: Fler kvalitativa studier som belyser hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö behövs för att ge en djupare förståelse. Vidare anser vi att framtida forskning bör fokusera på den tredje variabeln, förtroende, som vi fann vara viktig i balanseringen. En intressant synvinkel är också hur medarbetarna upplever att förtroende påverkar deras arbete med koppling till autonomi och kontroll. / Background and Aim: Previous research has shown that autonomy is important for employees to be able to feel creative at their workplace. Employees want to feel controlled to some extent so they not feel abandoned. It is therefore required that the management tries to balance these two opposing force fields. The purpose of this study is thus to gain an understanding of how leaders balance autonomy and control in order to achieve a creative work environment. Method: The study is characterized by a hermeneutical research tradition and has an abductive mindset. Furthermore, the study has a qualitative approach in which nine semi structured interviews were conducted in different sectors in Sweden. The structure of the theoretical frame of reference, empirical and the analysis is structured in the same way, with themes created from the purpose. Result & Conclusions: This study suggests that balancing high autonomy and low control is the guiding that favors a creative work environment the most. Confidence between management and employees also proved to be of great importance when balancing autonomy and control. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the fact that the balance between autonomy and control is also influenced by trust. This therefore constitutes a third variable that leaders must take into account. If we then see it from a practical perspective, we advise the council to think about what the intentions of their management are. However, what emerges from this study is that if you want to create a creative work environment, you should balance your guiding with the help of high autonomy and low control. Suggestions for future research: More qualitative studies that illustrate how leaders balance autonomy and control to achieve a creative work environment is needed to provide a deeper understanding. Furthermore, we believe that future research should focus on the third variable, trust, which we found important in balancing. An interesting point of view is also how employees feel that trust affects their work with connection to autonomy and control.

The purpose of this study was to investigate how students at the University experienced the relationship between regular physical exercise, mental mood and motivation to study. A qualitative method which consisted of individual interviews were conducted to gather the data. Seven physically active participants were asked to answer questions from an health promoting interview guide. The data were then analyzed with a qualitative content analysis, where four categories could be distinguished; a healthy balance in life, belief in their own ability, effects of exercise and a break in their studies. The results showed that participants experienced a clear link between physical exercise, motivation to study and mental mood, which they explained as a circle where all parts interacted positively. Exercise could affect the mood which in turn increased their motivation to study and when the participants felt satisfied with themselves for having performed in their studies, they were also motivated to exercise again. It turned out for the participants in the study that the possibility of a break with physical exercise in their studies were necessary to live a balanced and healthy life. / <p>Validerat; 20160616 (global_studentproject_submitter)</p>

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen. Målsättningen medverktyget är att skapa en balans utifrån följande fem perspektiv; det finansiella perspektivet,kundperspektivet, processperspektivet, utvecklingsperspektivet och medarbetarperspektivet.Den övergripande modellen av styrkortet är viktig för att kunna utläsa så kallade orsakverkan-samband och för att se hur hela verktyget samverkar för att nå företagets vision.Uppsatsen grundar sig i att vi har fått i uppdrag att utforma ett balanserat styrkort åt Speed.Speed är en koncern inom tjänstebranschen som erbjuder bemanning, rekrytering, produktionoch logistik genom fyra dotterbolag. Verksamheten grundades år 2004 och har hittills haft entillfredställande utveckling. Idag har företaget knappt 250 anställda och leds av tre delägare.Uppsatsen handlar framför allt om processen att utforma det balanserade styrkortet. Vi har ienlighet med teorin utgått från elva steg vid skapandet. Utgångspunkten hänför sig tillempiriskt material i form av inhämtad information från huvudföretaget Speed och från ettreferensföretag inom samma bransch med ett implementerat styrkort. Utifrån teori och praktikhar vi sedan tagit fram såväl kritiska framgångsfaktorer som specifika nyckelmått, för attkunna utforma ett balanserat styrkort åt Speed. / Uppsatsnivå: C

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring ämnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är aktuellt i dagens samhälle då allt fler väljer att satsa på både karriär och familjeliv. Det är vidare ett relevant ämne eftersom arbetsmarknaden har förändrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svårigheter för individen att skapa gränser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte är att skapa förståelse för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgränsar arbetet från privatlivet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med åtta chefer i en kommunal organisation i Västra Götalands län. Materialet har sedan transkriberats och analyserats genom kodning. Undersökningens resultat presenteras enligt följande teman; Balans mellan arbete och privatliv, Flexibilitetens påverkan på balans mellan arbete och privatliv samt Balansens påverkan på välbefinnande. Sammanfattningsvis visar resultatet på cheferna upplever att balans framförallt innebär att kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredställande sätt. Cheferna upplever överlag svårigheter med att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv samt att avgränsa arbetet från privatlivet. Dessutom upplever flera av cheferna att en obalans påverkar deras välbefinnande negativt. Flertalet av cheferna ser däremot flexibla arbetsformer som en möjlighet att till viss del underlätta skapandet av balans. Avslutningsvis har vi diskuterat studiens resultat i relation till teorier om Work-life balance och tidigare forskning inom området. / <p>In the following essay, we examine managers’ experiences about Work-life balance, the balance between work and private life. The topic is relevant in today’s society where an increasing amount of people end up in a field of tension between devoting time to both career and family. Furthermore, it is a relevant topic in the guise of changes at the labor market by increased pace and new flexible work forms, which may cause difficulties for individuals to create a satisfactory balance. The study's purpose is to gain an understanding of municipal managers’ experience of the balance between work and private life, and immerse ourselves in the way they separates the work from the privacy. Based on the study´s purpose and research questions, we conducted qualitative semi-structured interviews with eight managers in a local municipal organization. The material has been transcribed and analyzed by coding. The results are presented by following themes; Balance between work and private life, Flexibilities impact on balance and the balance impact on well-being. In summary, the results of the study shows that municipal managers experience that balance primarily involves being able to combine work and family life in a satisfactory way. However, the managers of this study generally felt difficulties in finding this sort of balance, and to separate their work from their private life. Several managers experience that an imbalance affects their wellbeing negatively. Managers did however emphasis that flexibility in work forms could be an opportunity to partially facilitate the creation of balance. Finally, we have discussed the result in relation to theories of work-life balance and previous research in the area.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga. Frågeställningar som studien avser att besvara: • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC? •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga? • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet? Metod Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys. Resultat De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad. Slutsats Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser. / Aim The purpose of this study is to examine the static and dynamic balance ability of individuals with various kinds of impairments by looking into their state of balance, their experienced state of balance, and determine potential correlations between their state of balance and experienced state of balance. This study aims to answer the following questions: • Based on the two tests of the Movement ABC, what will the participants’ static and dynamic balance ability scores be? • How will the participants estimate their experienced static and dynamic state of balance? • Is there a potential correlation between the participants’ test scores and their estimations? Method The method is based on the two balance tests from the Movement Assessments Battery for Children. These two tests, both static and dynamic, are complemented with an individual subjective estimation form regarding experienced state of balance. The results are analyzed through Spearman’s correlation analysis. Results The descriptive results regarding static balance measured 5/8 participants as Very good / OK and dynamic balance measured 3/8 participants as Very good / OK. Results from the individual self-assessment form estimated 7/8 participants Very good / OK. No significant results were found in the correlation analysis after the empirical analysis, since the selection group was not sufficient in number to determine any statistical difference. Conclusion The participants showed a higher performance in the static versus dynamic test. The majority of participants estimated their balance ability as Very good and OK regardless of the results on the performed balance test. Since the study consisted of a minor selection group, the analysis did not show any significant results, no major conclusions were drawn.

Denna studie tas fram i samarbete med ett stort svenskt modeföretag som har haft återkommande problem med balansen mellan fram och bak på dam-kavajer. Problemet uppstår oberoende av vilken leverantör som har tillverkat mönstret eller vilken provperson som provar plagget. Syftet med studien är att undersöka vad som orsakar balansfel mellan fram och bak i kavajer för dam och hur det kan åtgärdas. Studien undersöker olika konstruktioner från litteratur, som arbetas vidare med för att uppnå god passform. Den slutliga konstruktionen jämförs sedan med företagets kavaj som erhåller balansproblem för att se vilka åtgärder som bör göras på dessa kavajer. Studien utförs genom mönsterkonstruktion i ett CAD-program, uppsömnad av prototyper och slutligen avprovningar på en provdocka, tre provpersoner och virtuellt på en avatar i ett 3D- simuleringsprogram. Skillnaderna i passform mellan den obalanserade kavajen och den nya balanserade prototypen analyseras vid avprovningar. Resultatet visar ett kavaj-grundmönster där företagets återkommande balansproblem har korrigerats. Under studien framkommer det att balansproblemen mellan fram och bak hänger ihop med hur långt eller kort slaget är. Även axelsömmens lutning har stor betydelse för plaggets balans. / This study is developed in collaboration with a large Swedish fashion company that has had recurring problems with the balance between front and back of women's jackets. The problem arises regardless of which supplier has made the pattern or which test person is testing the garment. The purpose of the study is to investigate what causes balance problems between front and back of women’s jackets and how it can be corrected. The study examines various constructions from literature, which are further worked on to achieve a good fit. The final design is then compared to the company's jacket that receives balance problems to see what actions should be taken on these jackets. The study is performed through pattern design in a CAD program, then prototypes are being sewn. Finally they are tested on one dummy, three test persons and it is also tested virtual on an avatar in a 3D simulation program. The differences in fit between the unbalanced jacket and the new balanced prototype are analyzed during tests. The result shows a basic pattern of a jacket where the company's recurring balance problems have been corrected. During the study it appears that the balance problems between the front and the back are linked to how long or short the lapel is. The tilt of the shoulder seam is also of great importance for the garment's balance.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?</p><p>Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Resultat</strong><strong> </strong></p><p>Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade.</p><p>Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).</p><p> </p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav.</p><p>Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.</p>