No description available.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI. / This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.

Personal Life Coaching is a new profession in Sweden. A Personal Life Coach wants to empower his/her client to make changes, clarify needs and reach goals. A coach can also be just a pivotal human connection for dialogue. The need for coaching has grown due to the societal changes and unsure rules on the labourmarket. Personal Life Coaching lays the groundwork for competence development and good health. / Personal Life Coaching är en yrkeskår under framväxt, framförallt i USA. En Personal Life Coach vill hjälpa individer att kartlägga sin tidsanvädning, sina mål i livet och få fram vilka drivkrafter som styr individens handlande. En coach kan också vara ett bollplank och ge social responsivitet. Allt detta syftar till att öka möjligheten för att individen ska kunna uttrycka sin fulla potential på jobbet och i livet, den faktiska kompetensen. Det handlar om vilken samhällssituation vi befinner oss i och hur detta har skapat ett behov av större individuellt ansvar. Ett annat behov är att vi, de flesta av oss i I-världen, befinner oss på Maslows sista steg i behovshierarkin, självförverkligandet - och dessa behov har föranlett en ny yrkeskår att uppstå. Vad är Personal Life Coaching? Hur blir man det och hur jobbar konsulter idag med detta? Dessa frågor och ett försök att inbjuda coachingen en plats inom kompetensutveckling sker också här. Coachingen utgår helt från det individuella perspektivet medan kompetensutveckling oftast härrör från en vilja att öka den organisatoriska effektiviteten och vinsten. De är dock beroende av varandra genom insikten att individens motivation är grundläggande för all förändring, varför det ena inte utesluter det andra. Både kompetensutveckling och coaching kan vara en hälsofrämjande åtgärd.

Introduktion: Höftfrakturer är vanligt förekommande bland den äldre befolkningen. Riskfaktorer är multifaktoriella, men den starkaste är en fallolycka. Dessa patienter är i stor risk för förtida död och bestående funktionsnedsättningar om de inte får optimal vård. Fysioterapi riktar sig mot att förbättra gångförmågan och patientens självständighet i vardagslivet. Styrketräning är en metod som ofta används i rehabiliteringsperioden för att återfå muskelstyrka vilket ofta är den mest nedsatta funktionsförmågan, men den kan även påverka balans och gångförmåga. Evidensen för hur träningen ska struktureras är bristfällig. Syftet med denna studie är att undersöka styrketräningens effekt på muskelstyrka, balans och gånghastighet för äldre personer med höftfraktur.  Metod: En systematisk ansats användes vid sökandet efter artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i totalt 145 artiklar enligt den givna söksträngen. Elva av dessa ansågs vara relevanta utifrån inklusion- och exklusionskriterierna och ingår i detta arbete. Resultat: Träningen gav signifikanta effekter i olika utfallsmått för muskelstyrka i majoriteten av studierna. Effekten på balansförmågan var delad eftersom resultaten visade i liknande uträckning på både signifikanta och icke signifikanta effekter. Vad gäller effekterna för gånghastighet, var det enbart några studier som visade på signifikanta effekter. Detta var främst på maximal gånghastighet, inte normal gånghastighet.  Konklusion: Styrketräningen har starka positiva effekter på muskelstyrka bland äldre personer med höftfraktur. Den verkar även ha positiva effekter på balans. Normal gånghastighet verkar dock inte gynnas i någon stor utsträckning med hjälp av styrketräning medan maximal gånghastighet verkar gynnas något mer.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet.  Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat. Resultatet visar att många brandmän är missnöjda med dagens arbetsschema och det har framkommit olika förslag på hur det kan bli bättre, till exempel genom att dela upp dagtidspassen under samtliga veckor. En majoritet upplever att arbetsschemat stör privatlivet, men att de positiva aspekterna väger upp de negativa. Till det positiva hör bland annat att brandmännen är lediga mycket på dagtid och därmed hinner utföra många sysslor. Resultatet har analyserats genom SPSS och teorier om gränser, rollkonflikter och resursbevarande modellen. / The study aims to create awareness of the work schedules importance of Emergency Services. This by examine the attitudes that exist around working hours and in which way the work schedule is perceived to affect both the content of work and the balance between work and personal life. Based on the purpose we want to examine the proportion who are satisfied or dissatisfied with the work schedule and see what makes it perceived as good or not good from different aspects. Finally, we want to examine whether it is perceived to be better solutions to the work schedule, from a labor point of view as well as for the personal life. We conducted a method combining quantitative and qualitative methods. The emphasis of the survey is on the quantitative part because it brings out all the firemen's opinions, while the qualitative elements have contributed to a deeper picture of the experiences around the work schedule. The result show that many firefighters are dissatisfied with the current work schedule and have come to different suggestions on how it can be better, for example by splitting the daytime shifts during all weeks. A majority feel that the work schedule interferes with the personal life, but that the positive aspects offsetting the negative. On the positive side, among other things, the firemen are vacant a lot in the daytime and thus have time to do many chores. The results were analyzed by SPSS and theories about boundaries, role conflicts and conservation of resources model.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

Bakgrund: Att kombinera mat och dryck handlar i hög grad om att uppnå balans och harmoni. För att välsmakande kombinationer ska uppnå balans och harmoni måste hänsyn tas till grundsmaker, textur och liknande aromer samt kontraster och likheter i kombinationen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet i mat- och dryckeskombinationer har betydelse för balans och harmoni. Metod: Utifrån subjektiva bedömningar av grundsmaker och hetta av Calientes drycker Blåbär/Citrongräs och Lime/Ingefära samt med hjälp av konceptet aromatisk likhet receptutvecklades fyra maträtter. Rätterna i kombination med drycken testades i ett konsumenttest där 38 respondenter fick svara på frågor om gillande och upplevd harmoni. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplevde balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationerna och indikerar att inte bara en aspekt utan flera måste tas i beaktande vid kombination av mat och dryck. Slutsats: Gemensamma grundsmaker, aromatisk likhet samt individens subjektiva smakupplevelse har betydelse för upplevd balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationer. / Background: Combining food and drink is foremost about achieving balance and harmony. To reach balance and harmony in food and beverage combinations taste, texture and flavour need to be considered. Contrasts and similarities need to be considered as well. Aim: The aim of the study is to explore if similar basic tastes and aromatic similarity has an impact on balance and harmony in food and beverage pairing. Method: Based on subjective estimation of Calientes drinks Blueberry/Lemongrass and Lime/Ginger and with the help of aromatic similarity, four dishes were developed. The dishes in combination with the drinks were tested in a consumer test where 38 respondents were asked to answer questions about liking and perceived harmony. Result: The result shows that the majority of respondents experienced balance and harmony in the food and drink combinations and indicate that not only one aspect but several must be taken into consideration when combining food and drink. Conclusion: Similar basic tastes, aromatic similarity and the individual's subjective taste experience are important for perceived balance and harmony in food and drink combinations.