Inledning: En Hälsocentral i Region Gävleborg har sedan februari 2016 bedrivit gruppverksamhet med syfte balansträning för patienter med olika grundsjukdomar.  Träningsgruppen kallas Balansgruppen. Detta är en utvärdering av verksamheten från februari 2016 till oktober 2018. Bakgrund: Balansträning hos äldre kan vara viktig för upplevelsen av säkerhet i vardagen och för att förebygga fall. Träningen bör utmana balansen och kan inkludera gång, funktionella övningar och koordinationsövningar. När balansträning kombineras så att flera sinnen används samtidigt så förbättras balansförmågan mer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters balansförmåga före och efter en träningsintervention på 8 veckor (Fas 1) och efter en påföljande hemträningsperiod på 4 månader (Fas 2). Metod: Den svenska versionen av balanstestet Short Physical Balance Battery (SPPB-S) har använts i verksamheten för att utvärdera balansträningen. Berörda patienter och verksamhetschef har godkänt att resultat inhämtats från journalsystemet. Resultat: 56 patienter ingick i utvärderingen. För hela gruppen uppnåddes en förbättring efter Fas 1 från 7,1 till 9,0 poäng på SPPB-S. Hälften, 29 personer, genomförde enbart Fas 1. Resultatet för dessa var vid start 7,1 och vid träningsinterventionens avslut 8,4 poäng. För de 27 personer som kom tillbaka för uppföljande mätning efter hemträning i Fas 2 var medelvärdet vid start 8,9 och vid träningsinterventionens avslut 9,6 poäng. Vid uppföljning efter Fas 2 kvarstod förbättringen på 9,6 poäng. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att en träningsintervention på 8 veckor med riktad balansträning ger ett positivt resultat och att resultatet kvarstår efter 4 månader. Klinisk reflektion: Utvärdering av befintlig verksamhet ger en ”bild av verkligheten”, men resultaten kan påverkas av många faktorer.

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster. Utvärdering av passform sker kontinuerligt under hela produktutvecklingsfasen genom avprovning och avmätning.Forskaren har en central roll i studien och kommer att vara aktivt involverad i processen för att föra projektet framåt. Inledningsvis kommer tre blusgrunder att arbetas fram. Därefter kommer en befintlig blusmodell med balansfel att analyseras och justeras. Denna justering ska sedan sammanställas i ett dokument för att kunna användas i produktion.Att arbeta med så bra utformade grundmönster som möjligt är själva utgångspunkten för studien. Liksom passform är balans en central del i undersökningen. Att justera balansen mellan fram- och bakstycke kan göras genom höjning av inre axelspets.Jag har främst använt mig av litteratur som jag känner till för att kunna fokusera på att hinna genomföra alla delmoment i uppdraget. Eftersom alla steg är uppfyllda kan detta ses som en verifiering på att de åtgärder som har genomförts också har fungerat.Eftersom undersökningens specifika passformsproblem handlade om balans skulle det vara intressant att fortsätta forska på det området. Att arbeta med bystinsnitt kan också förbättra balansen. Det skulle därför vara intressant att jämföra detta med höjning av inre axelspets för att se hur dessa två metoder påverkar ett plagg i övrigt. / Program: Designteknikerutbildningen

Den här studien ämnar försöka reda ut delar av konflikten mellan näringsliv och konsument när det kommer till kopieringsskydd av datorspel. I dagens samhälle så finns det stor debatt om olaglig fildelning och dess betydelse för näringslivet. Vi har tänkt oss att det måste finnas en bättre lösning på problemet än att utveckla bättre och bättre kopieringsskydd så vi tänkte försöka hitta skydd som skapar en balans mellan fördelar och nackdelar för näringsliv och konsument så att båda sidor gynnas ungefär lika mycket. Detta gör vi genom ett antal intervjuer med näringslivet och sedan ett antal intervjuer med konsumenter, vi kommer sedan att dra fram fördelar och nackdelar för båda parter för varje kopieringsskydd som vi har valt ut att testa. Vår huvudfokus ligger på balans och vi har använt oss av Grundad Teori för att få fram vår teori utifrån de intervjuer vi har haft. Studien slutar sedan i en genomgång för resultatet vi har kommit fram till.Resultatet för studien är att vi drog vissa slutsatser om olika kopieringsskydd och vi kom även fram till att det bra balanserat kopieringsskydd bör ha samma mängd fördelar och nackdelar för både konsumenter och utvecklare samtidigt som fördelarna ska vara så många som möjligt. Ett av de skydd som vi tittat på och vi sett att det passar bra in på detta är de skydd som presenteras som en tjänst för användaren som Steam.

Sammanfattning: Introduktion: Hos äldre leder fall ofta till nedsatt funktion och ökad rädsla för att falla igen. Träning av balans och muskelstyrka har visat sig vara den åtgärd som bäst förebygger fall i åldersgruppen. Appen MinBalans är ett självtest under utveckling för att äldre ska kunna mäta sin balans och benstyrka med en mobiltelefon. Användbarhetstester är viktiga under utvecklandet av appar, särskilt gällande självtester då appen används på egen hand.   Syfte: Syftet med studien var att utvärdera användbarheten av en prototyp av appen MinBalans med avseende på testinstruktioner och genomförande.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod tillämpades. Användartester av appen, innehållande balanstest och benstyrketest, gjordes på sju deltagare över 70 år. Observationer med Think aloud-metoden, semi-strukturerade intervjuer och System Usability Scale (SUS) användes. Resultaten analyserades genom en deskriptiv sammanställning av observationsprotokoll och SUS-mätning. En tematisk analys gjordes utifrån intervjuerna samt film- och ljudinspelningar av observationerna.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman; Kognitiv utmaning och Otydligheter i appen. Vanligt förekommande problem var att minnas allt från instruktionsfilmerna och att navigera i appen. Observationsprotokollet påvisar en inlärningsfaktor och att alla deltagare klarade 45% av uppgifterna utan problem. SUS-mätningen tyder på en bra användbarhet av appen.   Slutsats: Äldre upplever användandet av MinBalans som positivt och med viss hjälp klarar de av att utföra självtest av balans och styrka. MinBalans kan vara möjlig att använda på egen hand då användaren möjligges en inlärningsperiod. Efter ändringar av främst navigering i appen och information i filmerna är det möjligt att appen kan vara användarvänlig från start.

Enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn har komplexa arbetsuppgifter och krav från olika håll inom organisationen. Krav uppifrån i organisationen tenderar att vara svåra att förena med verksamhetskrav och krav utifrån. Samtidigt har enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn breda kontrollspann, det vill säga många medarbetare per chef, jämfört med andra sektorer. Dessa utmaningar har visat sig vara några av orsakerna till hög arbetsbelastning och varierade arbetsvillkor bland enhetscheferna. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för både verksamheten, medarbetare och enhetschefernas hälsa. Därför är det viktigt att studera hur enhetschefer inom hemtjänsten upplever sina arbetsvillkor. Genom semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i kontrollspannet, upplevda förutsättningar för ledarskapet samt stöd och resurser, studerades enhetschefers upplevelser av arbetsvillkoren. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta intervjumaterialet. Teorier som studerats i relation till studiens empiri är Krav och Resurs-modellen och KASAM.Resultatet visar på att uppdraget är en komplex fråga med ett brett ansvarsområde. Enhetscheferna i studien har olika angreppssätt att anta uppdraget. Flera enhetschefer uttrycker att de har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag, medan andra har beskrivit motsatsen och att chefsrollen innebär att skapa sina egna förutsättningar. Samtidigt framkommer det i resultatet att arbetstiden inte räcker till, att stödfunktioner brister och att ständiga prioriteringar samt hög arbetsbelastning kan vara uttryck för bristande förutsättningar. Enhetschefernas prioriteringsordning av arbetsuppgifter fokuserar det som främst gynnar kärnverksamheten. Vidare framkom det att kontrollspannets storlek inte motsvarar det faktiska antalet medarbetare enhetscheferna ansvarar över och att smalare kontrollspann skapar förutsättningar för ledarskapet. Kontrollspannet måste i tillägg kopplas till komplexiteten i verksamheten och allt medförande arbete som bredare kontrollspann innebär. Ett sätt att hantera den komplexa vardagen som beskrivits är genom stöd från andra enhetschefskollegor, medarbetare och avdelningschef. Resultatet visar slutligen på att många enhetschefer upplever begränsningar med att söka stöd och att arbetsvillkoren ser olika ut bland enhetscheferna.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

<p><strong>Syfte:</strong> Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidareforskning: </strong>Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act”<strong> </strong>is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp.</p><p>Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra.</p><p>För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet.</p><p>Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter.</p><p>Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.</p>

<p>Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här. </p>

Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar. Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här.