Denna studie hade som avsikt att undersöka medarbetare inom svenska bankers attitydertill transformerande förändringar. Förändringar är alltid förekommande på marknadenoch för att kunna fortsätta verksamma så förblir det viktigt för organisationer att kunnaanpassa sig efter dessa förändringar. Tidigare studier inom ämnet har beskrivit enmedarbetares attityder gentemot en förändring som antingen motstridig elleraccepterande. Dock visar nyare forskning på att det finns ett flertal faktorer sompåverkar en medarbetares attityd och att utformningen av denna attityd är mer komplexän vad tidigare forskning visat. Banker valdes som avgränsning eftersom finanssektorn iSverige konstant måste anpassa sig efter både förändringar från privatmarknadensamtidigt som de måste följa nya direktiv från lagar och finansinspektionen. Genomdenna avgränsning är målet att kunna identifiera ett flertal intressanta organisationer föratt utforska vad det är som påverkar medarbetarnas attityder. Denna studie utövade sexsemi-strukturerade intervjuer för att undersöka detta koncept. Resultaten från studien visar på ett flertal faktorer som alla har sin egen positiva ellernegativa påverkan på medarbetarens attityd och medarbetaren hamnar i ett spektrum avambivalens. Den faktorn som haft störst påverkan på medarbetares attityder ärtvåvägskommunikation där medarbetare efterfrågar tydlig kommunikation frånledningen kring innebörden av förändringen, syftet till förändringen och möjligheten attfå vara delaktig i förändringsprocessen genom att kunna ställa frågor, få svar och lämnafeedback. Ett företag som uppnår en godkänd nivå av tvåvägskommunikation hos enmedarbetare kan medföra en positiv utveckling hos medarbetarens individuella faktoreroch var mer positivt inställd till framtida förändringar i organisationen. Denna studie bidrar till en ökad förståelse kring den mer komplexa forskningen kringalla olika faktorer som påverkar en medarbetares ambivalenta attityd inför en förändringoch stärker nyare teorier kring konceptet. Studien främjar även vidare forskning inomtvåvägskommunikation och ambivalens under förändringsprocesser. Slutligen visar även denna studie på den praktiska vikten av tvåvägskommunikationinom transformerande förändringar i organisationer. Eftersom tvåvägskommunikation ärden faktorn som haft störst påverkan på medarbetares attityd till en förändringsprocessså kan organisationer fokusera på att ha en stark och effektiv tvåvägskommunikationmed sina medarbetare för att främja en lyckad förändringsprocess.

I denna studie undersöks Swedbanks hållbarhetsrapporter med ett fokus på kommunikationen av deras indirekta miljöansvar. Studien tillämpar en kombinerad kvalitativ och kvantitativmetod för att analysera hur Swedbank införlivar hållbarhetsaspekter i sina affärsstrategier och hur dessa åtgärder kommuniceras genom hållbarhetsrapportering. Genom en detaljeradgranskning av Swedbanks rapporter och tillämpning av teoretiska ramverk såsom legitimitetsteorin, accountability och Carrolls CSR-pyramid undersöks företagetskommunikation av både dess ansvar och påverkan på miljön. Resultaten visar på vikten avhållbarhetsrapportering som ett verktyg för att framställa och validera företagets miljöansvar. Studien bidrar till förståelsen av hur finansiella institutioner kommunicera sitt indirekta miljöansvar i deras hållbarhetsrapporter.

Att investera hållbart har under de senaste åren ökat i popularitet och företag satsar mer och mer på att utvecklas samt arbeta för en hållbar utveckling. Detta gäller även banksektorn där forskningen dock är bristfällig då det kommer till hur banksektorn integrerar hållbarhetsperspektivet vid rådgivning ut mot kund. Det finns flertalet principer som banker ska förhålla sig till men då regleringarna är få, har det skapats en diffus linje mellan vad som sägs och vad som görs. Nyfikenheten på det nyfunna forskningsgapet resulterade i syftet att förstå hur rådgivare på svenska banker ser på, samt integrerar hållbarhet vid placeringsrådgivning och om de kan påverka människor till ett hållbart investerande. För att bredda studien är det också av stort intresse att väga in privatpersoners perspektiv om hur de ser på hållbara investeringar och banksektorn för att kunna kartlägga den hållbara investeraren samt bankens möjligheter att påverka kunderna vid placeringsrådgivning. För att uppnå syftet har vi använt oss av både en kvalitativ metod, där intervjuer av bankpersonal utfördes, och en kvantitativ sådan, där en webbenkät genomfördes. Vidare har datan sammanställts och analyserats genom kodning, diagram och tabeller. Genom teorin skapade vi oss en uppfattning om vad det redan nu finns för principer samt regleringar för banken att beakta samtidigt som den hållbara investeraren presenterades samt nyttan en hållbar investering gav denne. Genom empirin framkom det att bankernas perspektiv inte stämde överens med privatpersoners och att hållbarhet endast i viss mån beaktas vid rådgivning. Det finns dock möjligheter för rådgivarna att påverka till hållbart investerande genom ett ökat informationsgivande. Däremot påvisades det också att behovet av bättre reglering kring hållbarhet vid rådgivning är ett måste då det i annat fall kan bli rådgivarens egna preferenser som undermedvetet styr vad denne ger kunden för information.

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin. / Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot establish whether or not these variables have an impact on the profitability key-figures return on equity and return on total capital. To be sure if these variables are significant or not, future studies need to examine a longer time period. This study has a shortage of data due to the swiss banks. These banks started to publish annual reports in 2014. It’s worth mentioning that previous studies that have used the same variables have been able to show that these are significant, or at least most of them. This is often due to longer examined time periods or a larger number of banks included in the data. The results of this study have been analysed and compared with previous studies and the agency theory.

No description available.

Having recognized the merits of social capital research within other study areas, the authors of this degree project take a look at this concept from a relatively untouched perspective, banks. Social capital has long been a staple in both political science as well as sociology discourse. In recent history, the principles of social capital theory, which entail deriving benefits from building and nurturing social relationships, have been applied to a limited number of organizational contexts. The banking industry is one such organizational context that has remained relatively untouched by the extant body of research on the concept. Given the implied fixation of banks on more so financial capital than social capital, the authors of this degree project found this perspective to be a potentially interesting area of research. Social capital’s strong emphasis on trust also made the bank context appealing as the current climate within the financial services industry is that of widespread distrust, from the outside world, as a result of the financ ia l crisis of 2007 to 2009. As a consequence, the following research question emerged: how do banks invest in social capital? The purpose of this study has thus been to gain insight s into how social capital is invested in by banks, through their network reach, from these banks’ own perspectives, using a qualitative research method. In order to do so, the authors delved into the body of research on social capital and accounted for relevant elements therein, thereby laying the theoretical foundation for an exploratory study. Amongst other elements, this study features a tri- dimensional view of social capital, which has constituted one of the bases upon which banks’ practical approach to the phenomenon have been analyze. This study, which gives credence to a subjective view of reality, provides insights into the social capital investment activities of eight Swedish banks. Furthermore, this study, which depicts sampled banks’ situation in the spring of 2014, analyzes each organization individually based on data derived from semi- struct ured interviews, while making on inferences rooted in theory. What has been found is that banks do not seem to engage in the investment of social capital to the degree that is typical for the concept. Rather, banks have been observed to prefer more superficial, or weak, ties to other parties, more so than strong ones. Furthermore, this study uncovers the lack of bonding among bank members and their ability to attain social capital assets without, in actual fact, needing to invest in deep - seated relationships. Moreover, the completio n of this study calls for inquisitions into other low trust industries, amongst other future research area suggestions. Implications for both the practical and academic worlds are also provided, there among this study's contribution to banking industry constituents in the form of a look into the current techniques used to build relationships by their banking counterparts.

I följande uppsats undersöks banker som tillämpar sociala medier strategiskt i dess marknadsföring. Fokuset ligger i att förstå vilka strategier bankerna använder för att bilda samt utveckla relationer med deras kunder, samt hur kunderna tar ställning till bankernas aktiviteter på sociala medier. I uppsatsen används två olika metoder som skapar med en tydligt bild och förståelse av det som undersöks. Ena metoden är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer och den andra är kvantitativ i form av enkäter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen med tre Sveriges storbanker och dessa var Swedbank, Handelsbanken samt S.E.B. Därav samlades djup information in gällande strategierna de använder för att bygga relationer med kunder via sociala medier. Enkäterna delades ut till totalt 102 människor som använder sociala medier och är kunder hos en bank. Därav samlades en stor mängd data som bearbetades, vilket därmed gav en tydlig bild gällande vad kunderna tycker och tänker gällande bankernas aktiviteter på sociala medier. I studien används flera teorier inom marknadsföring, bland annat teorier inom relationer och relationsbyggande på sociala medier samt electronic word of mouth. Dessutom används teorier som berör hur företag strategiskt ska tillämpa sociala medier. De valda teorierna i studien användes för att bilda frågor till intervjuguiden till de semistrukturerade intervjuerna samt för att genomföra en analys av empirin. Slutligen visades det att bankerna använder sociala medier som ett komplement i deras marknadsföringsstrategi för att bland annat bemöta sina kunder och hjälpa dem med olika ärenden, samt för att synliggöra sig själva för att skapa en medvetenhet hos människor. Undersökningen påvisade även att bankerna arbetar på olika sätt för att bygga relationer med kunder. Utifrån ett kundperspektiv påvisade studien att flera människor som använder sociala medier inte följer deras bank då flera av dem anser att bankerna är ointressanta på sociala medier.

This paper sets out to investigate the effects on small banks’ management control practices from increasing regulation following the 2008 financial crisis. The changes to banks’ management control practices may in turn have implications for banks’ competitive advantages and strategies. A qualitative case study of a Swedish savings bank was carried out, gathering data through six semi-structured interviews of representatives at different levels. Our findings indicate that the increased regulatory pressure has increased both the scope and scale of administrative as well as cybernetic controls. A relative change of focus, from business- to compliance-oriented was also detected in connection with the planning and cybernetic controls. The increase in mainly administrative controls and the resulting regulatory burden suggest that it may be difficult for small and decentralized banks to pursue their chosen strategy unless they are able to find alternative ways of dealing with this burden. / Uppsatsen redogör för vår undersökning av effekterna av ökande reglering på små, lokala bankers styrning i kölvattnet av 2008 års finanskris. Förändringarna av styrningen kan i sin tur ha betydelse för bankers komparativa fördelar, och deras strategier. En kvalitativ fallstudie av en svensk sparbank genomfördes och innefattade sex semi-strukturerade intervjuer av medarbetare på olika nivåer. Resultaten pekar på att det ökade regleringstrycket har ökat omfattningen av styrning kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar men även uppföljning. En förskjutning av fokus, från affärsorienterat mot compliance-orienterat, sågs också i anslutning till styrning som hade att göra med planering och uppföljning. Den betydande ökningen av styrning övervägande kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar antyder att det kan bli svårt för små lokala banker att behålla sin strategi om de inte lyckas finna alternativa sätt att hantera den ökade bördan som den förändrade styrningen innebär.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder. Vårt syfte är även att undersöka hur tillämpningen av IASB:s standarder har påverkat redovisningen av finansiella instrument hos banker i Storbritannien.Då syftet med vår forskning är deskriptivt passar kvalitativa metoder väl in i vår forskningsprocess. Vårt material består av lagtexter och intervjuer vilket medför att vi har tolkat mer än statistiskt analyserat och jämfört.Vi har kommit fram till slutsatsen att de nya reglerna gällande finansiella instrument främst påverkar klassificering och värdering av dessa. Resultatet har inte påverkats nämnvärt utan det är balansomslutningen som står för skillnaderna. Vi har även kommit fram till att banker i Storbritannien har påverkats på liknande sätt som de svenska av införandet av IAS/IFRS-standarderna. / Uppsatsnivå: C