Spelling suggestions: "subject:"banksektorn""
11 |
Innovation – nyckeln till goda kundrelationer? : En kvalitativ flerfallsstudie om hur innovation påverkar lojalitet och förtroende inom banksektorn / Innovation - the key to successful customer relations? : A qualitative multiple case study on how innovation affects loyalty and trust within the banking sectorSandin, Linn, Burell, Elin January 2019 (has links)
Bakgrund: Finansmarknaden befinner sig i en förändringsfas där banker agerar i en allt mer komplex miljö. Till följd av en snabbt föränderlig marknad måste banker besitta förmågan att förändras och få saker att hända. Innovation har fått allt större fokus till följd av nya direktiv, såsom PSD2, och uppkomsten av nya aktörer på marknaden. Vidare är banksektorn en förtroendebransch där även lojalitet påvisats vara positivt för aktörer inom banksektorn. För att behålla sin position på den turbulenta finansiella marknaden behöver banker därmed arbeta med innovation, samtidigt som banker ständigt behöver fokusera på kundrelationer. För ett effektivt innovationsarbete krävs därtill en förståelse för hur innovation påverkar kundrelationer i form av lojalitet och förtroende. Syfte: Studien ämnar till att öka förståelsen för hur innovation påverkar lojalitet och förtroende inom banksektorn. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie där sju fall har studerats. Vidare grundas studien i det hermeneutiska synsättet med en abduktiv ansats. Empiriinsamlingen består av åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på svenska banker samt en semistrukturerad intervju med medarbetare på ett bankgemensamt innovationsprojekt. Empirin har även kompletterats med dokumentstudier. Slutsats: Studien visar att innovation ökar bankers möjligheter till att påverka de faktorer som bygger lojalitet och förtroende, samtidigt finns det stöd för att även de faktorer som motverkar lojalitet och förtroende påverkas. Det personlighetsbaserade förtroendet inom banksektorn har till följd av innovation skiftat till att riktas mot banken eller tjänsten istället för en enskild medarbetare på banken. Även det processbaserade förtroendet ökar till följd av ökade interaktioner. Då bytesbarriärerna minskar till följd av innovation visar studien att lojalitet inom banksektorn i större utsträckning kommer baseras på sann eller ingen lojalitet, och mindre på falsk och latent lojalitet. Slutligen visar studien att banker ser både utmaningar och möjligheter med innovation. Möjligheterna är främst kopplade till partnerskap och personaliserade erbjudanden. Utmaningarna är främst kopplade till Open Banking, att kunder blir illojala på bredden, minskade bytesbarriärer och risken för skandaler. / Background: The financial market is going through rapid changes where banks are acting on an increasingly complex market. This means that organizations within the financial industry must have the ability to change and adapt. The focus on innovation has increased as a result of new directive, such as PSD2, and the large increase of new organizations. Furthermore, both loyalty and trust are important within the banking sector. In order for banks to keep their position within the market, banks must simultaneously combine an innovative focus and a focus on customer relationships. To be able to work with innovation effectively there is a need for understanding of how loyalty and trust is affected by innovation. Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how innovation affects loyalty and trust within the banking sector. Methodology: The study uses a qualitative multiple case study design where seven cases have been studied. The study is based on the hermeneutic philosophical standpoint with an abductive approach. The empirical data consists of eight semi structured interviews with bank employees and one semi structured interview with an employee at a bank collaboration. The empirical data has also been completed with additional documents. Conclusion: The result of the study indicates that innovation can be used as a way of increasing the factors that build both loyalty and trust. At the same time, the factors that reduce loyalty and trust is also affected by innovation. As an effect of innovation, trust based on personality within the banking sector is directed towards the bank or a specific service, rather than towards a specific employee at the bank. Trust based on processes is increased by the increased amount of interactions. The switching barriers are reduced by innovation, which indicates that loyalty within the banking sector will mainly be based on true or non- existing loyalty, and less based on latent and false loyalty. With innovation, banks identify several opportunities and challenges. The opportunities are mainly linked to partnership and personal offerings. The challenges are mainly linked to Open Banking, disloyalty by using several banks, reduced switching barriers and scandals.
|
12 |
Internationella fusioner : En studie om de svenska storbankernas globala fusionerStanojkovic, Marko, Salman, Marwan January 2014 (has links)
Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra branscher. Internationell etablering med förvärv är generellt snabbare och innebär fler konkurrensfördelar än en organisk tillväxt. Dock tilltalar många studier att en extern tillväxtmetod sällan är lönsam och organisk tillväxt bör följaktligen föredras. Erkända forskare hävdar även att finansiella nyckeltal även inte förbättras i de flesta fall. Dock tas ingen hänsyn till om målen bakom M&A är direkt finansiella eller ej. Syfte: Att identifiera de effekter som uppstår vid internationella förvärv och sammanslagningar, mätt i finansiella nyckeltal samt att skapa en fördjupad förståelse för vilka bakomliggande faktorer, motiv och målsättningar anses vara viktigast för Handelsbanken och Nordea vid valet av att utföra en internationellt horisontell M&A. Metod: Metodtriangulering tillämpats vilket innebär att både en kvalitativ- samt kvantitativ ansats appliceras. Samtliga globala M&A mellan 1995-2013 har observerats och bearbetats med kvartalsrapporter i kvantitativ metod, där ROE, ROA, ETA samt ETR beräknats med kvartalsrapporter. Öppna intervjuer med väsentliga respondenter från Handelsbanken och Nordea tillämpas för att besvara delsyftet med kvalitativ metod. Slutsats: Inom Sveriges storbanker kan det inte med säkerhet konstateras att varken aktieägare eller ledningen gynnas av M&A. Räntabiliteten på det egna kapitalet och tillgångarna tenderar att avta snarare än tillta, samtidigt som det motsatta förhållandet upplevs inom kostnadseffektivisering. Ses bankerna över individuellt står Nordea för den större delen av en försvagning i nyckeltalen, men detta är eftersom Nordea prioriterar en starkare förhandlingsstyrka och större marknadsandelar, vilket innebär tillväxtförklaringar som önskad synergi och följaktligen är målen mer långsiktiga än Svenska Handelsbankens där dessa önskar en finansiell förbättring omedelbart. Generellt förbättras kostnadseffektiviteten men inte räntabilitet på eget kapital samt tillgångar i samband med M&A. Individuellt skiljer dock resultaten åt p.g.a. bankernas olika strategier. De banker som dock förbättrar nyckeltalen avsevärt är SEB samt Swedbank. / Background: It is becoming increasingly common for banks to turn on acquisitions and mergers for global growth. Since banks are acting much more than only financial intermediary, while globalization is making large companies even greater, the demands are becoming higher on banks where they develop towards being universal, including broader range of products and customer segments. Great banks are central to the financial state and are tightly monitored and complex creatures. Acquisitions and mergers are likely to possess a large impact on a major bank, which later can affect the community in a greater degree than in other industries. International establishment of acquisition is generally faster and offers a more competitive edge than organic growth. However, many studies and scholars claim that an external growth method is rarely profitable and organic growth should therefore be preferred. Many scholars also argue that financial ratios do not improve in most cases. However, no consideration is taken if the goals behind M&A are directly financial or not. Purpose: To identify the effects that arise in international M&A, measured in financial ratios and to create a deeper understanding of the underlying factors, motives and objectives that are considered to be most important for Handelsbanken and Nordea in the choice of performing an internationally horizontal M&A. Method: Method triangulation is applied, which means that both a qualitative- and quantitative approach is applied. Global M&A between 1995-2013 preformed by Swedish banks have been observed and processed with quarterly reports in the quantitative method, in which ROE, ROA, ETA and ETR are calculated quarterly. Open interviews with essential respondents from Handelsbanken and Nordea are applied to answer the second aim in the study with a qualitative method. Conclusion: In Sweden's major banks, it cannot be stated with certainty that shareholders or management benefit from M&A. The return on equity and assets tend to diminish rather than grow, while the opposite occurs in the cost efficiency. If we analyse the banks individually, then Nordea stands for the most of a weakening in the financial ratios, but this is because Nordea prioritize a stronger bargaining power and a larger market share. This means growth explanations is the desired synergy effects and therefore financial targets are more long term than the Swedish Handelsbanken's where they want a financial improvement immediately. Generally, the cost efficiency does improve, but not the return on equity and assets. Individually, however, the results differ due to the banks different strategies and goals. However, the banks that improve the ratios most significantly are SEB and Swedbank.
|
13 |
Intellektuele kapitaal by 'n Suid Afrikaanse bank : 'n gevallestudie / Tiaan Nel.Nel, Tiaan January 2013 (has links)
Intellectual Capital is considered an intangible asset that occurs in many organizations, especially service organizations, mainly because South African banks offer a service to their customers. This results in Intellectual Capital being an important factor in obtaining competitive advantage and success.
If organizations do not consider Intellectual Capital as an important factor, it could lead to brands devoted to competitors, the loss of talented employees and unsatisfied customers. This in turn could affect the image of the organization. Financial organizations have the responsibility to identify and to monitor the various components of Intellectual Capital. Intellectual Capital consists of three main components, namely, Human Capital, Structural Capital and Relationship Capital.
One of the biggest challenges of Intellectual Capital is that no one hundred percent accurate measurement method exists to measure Intellectual Capital items. An inaccurate value of Intellectual Capital leads to inaccurate disclosure of financial statements which, in turn, could result in various stakeholders (such as shareholders and public) losing faith and confidence in the organization.
The purpose of the study is to describe the various components of Intellectual Capital, the linked costs and to examine the measurement of Intellectual Capital, in order to provide accurate disclosure.
An empirical study was conducted to assess the impact and importance of Intellectual Capital in a South African bank. Recommendations were made on the manner problems regarding Intellectual Capital are managed and dealt with by the management of the bank. / Thesis (MCom (Management Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013.
|
14 |
Intellektuele kapitaal by 'n Suid Afrikaanse bank : 'n gevallestudie / Tiaan Nel.Nel, Tiaan January 2013 (has links)
Intellectual Capital is considered an intangible asset that occurs in many organizations, especially service organizations, mainly because South African banks offer a service to their customers. This results in Intellectual Capital being an important factor in obtaining competitive advantage and success.
If organizations do not consider Intellectual Capital as an important factor, it could lead to brands devoted to competitors, the loss of talented employees and unsatisfied customers. This in turn could affect the image of the organization. Financial organizations have the responsibility to identify and to monitor the various components of Intellectual Capital. Intellectual Capital consists of three main components, namely, Human Capital, Structural Capital and Relationship Capital.
One of the biggest challenges of Intellectual Capital is that no one hundred percent accurate measurement method exists to measure Intellectual Capital items. An inaccurate value of Intellectual Capital leads to inaccurate disclosure of financial statements which, in turn, could result in various stakeholders (such as shareholders and public) losing faith and confidence in the organization.
The purpose of the study is to describe the various components of Intellectual Capital, the linked costs and to examine the measurement of Intellectual Capital, in order to provide accurate disclosure.
An empirical study was conducted to assess the impact and importance of Intellectual Capital in a South African bank. Recommendations were made on the manner problems regarding Intellectual Capital are managed and dealt with by the management of the bank. / Thesis (MCom (Management Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013.
|
15 |
Konstruktionen av stress : En kvalitativ studie om hur stress upplevs i banksektorn / The Construction of Stress : A Qualitative Study about how Stress is Perceived in the Banking SectorBlohm, Martin, Konradsson, Axel January 2017 (has links)
Bakgrund: Arbetslivet förändras ständigt till följd av digitaliseringen och tillgången till information ökar kraftigt. Banksektorn är en av de sektorer som påverkats mest av dessa förändringar och studier har visat att arbetsrelaterad stress ökar till följd av detta. Det är lätt att utifrån studier och fackliga undersökningar förknippa stress i banksektorn med arbetsmiljöproblem eftersom fokus ligger på ohälsa och sjukskrivning. Samtidigt vill många människor arbeta i banksektorn och i andra yrkesgrupper med liknande karaktärsdrag. Det behövs en djupare förståelse för stress i banksektorn och hur den kan upplevas i moderna, föränderliga yrken med stor informationsbearbetning. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur stress upplevs, med banksektorn som exempel, samt att utifrån detta belysa problematiken kring begreppet stress. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer från tre svenska banker. Studien har utgått från empirin och har således en induktiv ansats. Slutsats: Studien visar att ett arbete i banksektorn är intensivt och innebär höga krav i form av långa arbetsdagar, komplexa arbetsuppgifter, deadlines och ansvar. Dessa krav ger upphov till stress som upplevs både negativt och positivt. Negativ stress upplevs vid en förlorad kontrollkänsla och vid en konfliktkänsla mellan arbete och privatliv. Positiv stress upplevs genom en känsla av utmaning och, till viss del, adrenalinrus. Studien har visat att stress upplevs på olika sätt, både positivt och negativt. Till följd av detta kan begreppet stress behöva nyanseras och bli mindre förknippat med negativa värden. / Background: Work is constantly changing due to digitalization and access to information is rapidly increasing. These changes affect the banking sector and studies have shown that work related stress increases as a result. One can easily associate stress in the banking sector with problems in the work environment since that is what studies and surveys are focusing on. At the same time, many people find the banking sector attractive, as a workplace. This study is necessary, because we need a better understanding about how stress can be perceived in modern professions, characterized by the processing of information. Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how stress is perceived, using the banking sector as an example. Further, we aim to illustrate the problem concerning the concept stress. Methodology: This is a qualitative case study using the perspective of social constructivism. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with three Swedish banks. The study has an inductive approach. Conclusion: This study shows that the banking sector is an intensive workplace and involves high demands as long working hours, complex tasks, deadlines and responsibility. These demands contribute to a lot of stress. Negative stress is perceived when the sense of control is lost and when a conflict between work and personal life arises. Positive stress is perceived when a sense of challenge appears and, to some extent, with a feeling of adrenaline. The results have proven that stress in the banking sector is perceived in various ways, both negative and positive. The concept stress might therefore need to be altered and be less associated with a negative value.
|
16 |
Att styra informellt : En studie om hur digitaliseringen påverkar användningen och anpassningen av informella styrmedel inom banksektorn / Informal Governance : A study of how digitalization affects the use and adaptation of informal control systems within the banking sectorCarlsson, Josefine, Falk, Linnéa January 2020 (has links)
Bakgrund: Banksektorn befinner sig i en allt mer komplex och föränderlig miljö på grund av digitaliseringen och dess påverkan på samhället. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna internt organiserar sin verksamhet för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. De mindre formella styrmedlen har därav fått en mer central roll då de är mer flexibla och lättare kan anpassas utifrån den snabbrörliga omgivningen. För att uppnå en flexibilitet som gör att bankerna kan följa med i förändringen krävs därför en förståelse för de informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den digitala förändringen. Syfte: Studien syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur de informella styrmedlen kan användas och anpassas för att möta förändringsprocesser såsom digitalisering. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie där fyra banker studerats. Empirin består av sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare på svenska banker. Vidare utgår studien från ett hermeneutistiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur för att möta den digitala förändringen. Samtliga styrmedel har påverkats och anpassats på olika sätt för att möta digitaliseringen. Kommunikationen har blivit mer frekvent och lättillgänglig, kompetensutvecklingen sker mer digitalt och slutligen har företagskulturen behövt anamma en mer tillitsbaserad och öppen kultur. För att bankerna ska kunna möta den digitala förändringen på marknaden påvisar studien vikten av att kommunikation, kompetensutveckling och organisationskulturen används för att skapa ett lärandeklimat som främjar förändring. Slutligen måste de informella styrmedlen samspela för att skapa rätt förutsättningar för bankerna att möta den digitala utvecklingen och därav är ledarens roll av betydelse för ett integrerat användande av styrmedlen. / Background: The banking sector is acting in an increasingly complex and changing environment due to digitalization. Because of the rapidly changing market, requirements have been set for how the banks internally organize their operations in order to remain competitive. Informal control systems have therefore become more central as they are more flexible and more easily to adapt to the fast-moving environment. In order to achieve a flexibility that allows the banks to stay competitive, an understanding of the adaptation and use of the informal control systems in connection with the digital change is required. Aim: The study aims to contribute to an increased understanding of how the informal control systems can be used and adapted to meet change such as digitalization. Methodology: The study uses a qualitative cross-sectional study design where four banks have been studied. The empirical data consists of seven semi structured interviews with employees of Swedish banks. Furthermore, the study is based on a hermeneutic philosophical standpoint with an abductive approach. Conclusion: The study shows that the banks use communication, competence development and organizational culture to meet the digital change. The informal control systems have been influenced and adapted in different ways to meet the digitalization. Communication has become more frequent and easily accessible, the competence development is more digital, and the organizational culture has had to adopt a more trustbased and open culture. In order for the banks to be able to meet the digital change, the study shows the importance of using communication, competence development and organizational culture to create a learning climate that promotes change. Finally, the informal control systems must interact with each other in order to create the right conditions for the banks to meet the digital development. Hence the role of the leader is important to make sure that the control systems are used in an integrated way
|
17 |
The Transition Towards Net-Zero Emissions: Implications for Banks and Their IT Strategies / Omställningen mot Nettonollutsläpp: Implikationer för Banker och deras IT-StrategierAhmed, Shadab, Hilal, Ismail January 2023 (has links)
In response to the ever-intensifying urgency for environmental preservation, the imperative for sectors with substantial carbon footprints to adapt and drive the transition to a low carbon economy is apparent. Sustainability transitions, signifying systemic changes towards sustainable socio-technical systems, emerge as critical in this context, especially within the banking sector. This industry, anchored by its pervasive Information Technology (IT) infrastructure, stands as a key actor in the paradigm shift towards global sustainability. This study investigates the implications of the global transition towards net-zero emissions by 2050 for the IT strategy of banks. This transition necessitates significant changes in the banking sector’s practices, with a particular focus on reducing energy consumption and promoting sustainable operations. The paper presents an in-depth investigation of the factors that banks need to address when adapting their IT strategy to align with these imminent changes. The research methodology followed a qualitative research design, with semi-structured interviews conducted among banking sector practitioners serving as the primary data collection method. Additionally, the study applied the Technological-Organizational-Environmental (TOE) framework to analyze the adoption of sustainable practices in the banking sector. This framework allowed for a comprehensive understanding of the multifaceted nature of the transition towards net-zero emissions, considering the intertwined aspects of technology, organization, and environment. The findings of this research reveal significant insights into the key drivers and strategies required for banks as they make decisions about their IT strategies, particularly in response to the transition towards net-zero emissions. The urgency of environmental sustainability and its integration into strategic planning have emerged as primary drivers, leading to the adoption of Green IT for balancing operational efficiency with environmental responsibility. This strategy has influenced banks’ responses and adaptation by prompting introspective resource management, integrating sustainability into organizational culture, and shaping an environmentally conscious workforce. In conclusion, despite facing various complexities, banks are demonstrating resilience and adaptability in their transition towards sustainability, indicating a future of continuous innovation and transformative practices firmly rooted in sustainability. The findings from this research significantly contribute to the existing body of knowledge, offering deeper insights into the interplay between banking practices and the urgent transition towards net-zero emissions. Future research could further enrich this understanding byassessing the effectiveness of banks’ sustainability initiatives, their achievements against set sustainability targets, and the evolving role of Green IT in driving sustainable banking. / Det växande behovet av miljömässig hållbarhet markerar tydligt nödvändigheten för sektorer med storakoldioxidavtryck att anpassa sig och driva övergången till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp. Övergången till hållbarhet, som innebär systematiska förändringar mot hållbara socio-tekniska system, framstår som avgörande i detta sammanhang, särskilt inom banksektorn. Denna bransch, förankrad av sin omfattande IT-infrastruktur, är en viktig aktör i det paradigmskifte som leder mot global hållbarhet. Denna studie undersöker vad den globala övergången mot nettonollutsläpp fram till 2050 innebär för bankernas IT-strategier. Denna övergång kräver omfattande anpassningar inom banksektorn, med särskild inriktning på att minska energiförbrukningen och främja hållbara verksamhetsmetoder. Rapporten presenterar en djupgående undersökning av de faktorer som banker behöver ta hänsyn till när de anpassar sin IT-strategi för att möta dessa förestående förändringar. Studiemetoden följde en kvalitativ forskningsdesign, med semistrukturerade intervjuer genomförda bland experter och yrkesverksamma inom banksektorn som den primära metoden för datainsamling. Studien applicerade dessutom ramverket Technological-Organizational-Environmental (TOE) för att analysera införandet av hållbara praxis i banksektorn. Detta ramverk möjliggjorde en omfattande förståelse för den flerdimensionella naturen av övergången mot nettonollutsläpp, med hänsyn till de sammankopplade aspekterna av teknik, organisation och externa faktorer. Studiens resultat ger värdefulla insikter om de huvudsakliga drivkrafterna och strategierna som bankerna behöver för att fatta beslut om sina IT-strategier, särskilt i samband med övergången till nettonollutsläpp. Det kritiska behovet av miljömässig hållbarhet och dess integrering i strategisk planering har vuxit fram som centrala drivkrafter, vilket har lett till att Grön IT har antagits för att balansera operativ effektivitet med miljömässigt ansvarstagande. Denna strategi har påverkat bankers respons och anpassning genom att stödja självgranskande resurshantering, integrera hållbarhet i organisationskulturen, och forma en miljömedveten arbetskraft. Sammanfattningsvis, trots mångfald av utmaningar, visar banker motståndskraft och anpassningsförmåga i sin övergång mot hållbarhet, vilket indikerar en framtid av kontinuerlig innovation och omformande metoder som är starkt förankrade i hållbarhet. Resultaten från denna studie bidrar till det befintliga kunskapsfältet, och erbjuder djupare insikter i samspelet mellan bankpraxis och den kritiska övergången mot nettonollutsläpp. Framtida studier kan ytterligare berika denna förståelse genom att utforska effektiviteten i bankers hållbarhetsinitiativ, deras framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål, och den utvecklande rollen för Grön IT i att driva hållbar bankverksamhet.
|
18 |
Är bedrägeri inom svenska banker en utmaning? : En empirisk studie av riskhantering på bedrägerier inom de tre svenska storbankerNano, Jessica, Kaur, Sandeep January 2023 (has links)
Background and problem discussion: Frauds have increased drastically and changed in nature over the years. The risk management of fraud has become increasingly important and a tangible problem, especially in the Swedish banking sector where the incidence of fraud has increased significantly. The increased number of frauds is mainly due to the progress of digitization, which has introduced several new payment systems that highlight major risks for the financial system. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze which strategies and measures have been implemented by Swedens's banking sector counteract occuring fraud on stakeholders. The study will focus on mapping Swedish banks risk management and countering fraud in digitzation in order to protect stakeholders assets. Research questions: What strategies has Sweden's banking sector applied in fraud risk management to create sustainable security for its stakeholders? How do Swedish banks work to counter fraud? Method: In this study, a research design that combines both quantitative and qualitative methods has been applied to answer the research questions that concern the study. By using a combination of interviews and surveys, numerical data and descriptive information have been collected from respondents in relation to fraud risk management. Results and conlusion: The collected empirical analysis showed that the three major Swedish banks continuously strive to improve their strategies and streamline their fraud risk management. Despite these efforts, the need for further development and improvement emerges, as indicated by the statistics in the study. The conclusion suggests that some bank customers have become victims of fraud and have not been informed by their banks. The banks can review areas of improvement to reduce financial losses and increase customer confidence in the banking sector. The study showed that effective risk management is a crucial role in the banks, to be able to counter and challenge fraud in the long term. / Bakgrund och problemdiskussion: Bedrägerier har ökat drastiskt och ändrat karaktär under åren. Riskhanteringen av bedrägerier har blivit alltmer betydelsefull och ett påtagligt problem, särskilt inom den svenska banksektorn där förekomsten av bedrägerier ökat markant. Antalet ökade bedrägerier beror främst på digitaliseringens framfart som infört en rad nya betalningssystem som framhäver stora risker för det finansiella systemet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera vilka strategier och åtgärder som har implementerats av Sveriges banksektor för att motverka förekommande bedrägerier på intressenter. Studien kommer fokusera på att kartlägga svenska bankers riskhantering och motverkande av bedrägerier inom digitalisering för att skydda intressenternas tillgångar. Forskningsfrågor: Vilka strategier har Sveriges banksektorn tillämpat vid riskhantering av bedrägerier för att skapa en hållbar trygghet hos deras intressenter? Hur arbetar svenska banker med att motverka bedrägerier? Metod: I denna studie har forskningsdesign som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats för att besvara de forskningsfrågor som berör studien. Genom att använda en kombination av intervjuer och enkäter har numerisk data och beskrivande information kunnat samlas in från respondenterna i relation till riskhantering av bedrägeri. Resultat och slutsats: Den insamlade empiriska analysen visade att de tre storbankerna kontinuerligt strävar efter att förbättra sina strategier och effektivisera sin riskhantering av bedrägerier. Trots dessa ansträngningar framkommer behovet av ytterligare utveckling och förbättringar, vilket indikeras av statistiken i studien. Slutsatsen tyder på att en del bankkunder har blivit offer för bedrägerier och har inte blivit informerade av sina banker. Bankerna kan se över förbättringsområden för att minska de ekonomiska förlusterna och öka kundernas förtroende för banksektorn. Studien visade på att effektiv riskhantering är en avgörande för banker, för att kunna motverka och utmana bedrägerier på långsikt.
|
19 |
Intellectual capital measurement practices in the Swedish banking sector : An explorative study / Mätning av intellektuellt kapital i den svenska banksektorn : En explorativ studieNordmark, Max January 2017 (has links)
Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.
|
Page generated in 0.0765 seconds