Spelling suggestions: "subject:"barns ocho omvårdnadsprogrammet"" "subject:"barns och3 omvårdnadsprogrammet""
1 |
Lärares upplevelser av mentorskapLindström, Kerstin January 2011 (has links)
Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg. Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar. Mentorerna behöver tid avsatt för uppdraget, kompetensutveckling och stöd från skolledningen. Jag efterlyser även en definition av mentorskapet i gymnasieskolan från Skolverkets sida.
|
2 |
Elevinflytande på Barn- och Fritidsprogrammet sett ur ett lärarperspektivGustavsson, Jörgen January 2008 (has links)
Enligt de styrdokument som finns skall elever på gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lärande. De skall även ha inflytande över de olika lärandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda på hur elevinflytande är ur ett lärarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lärarnas synsätt gällande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gällande elevinflytande. Jag har också gjort sex intervjuer av både kärn- och karaktärsämneslärare på Barn- och Fritidsprogrammet på en skola i östra Skåne. I den undersökta litteraturen finns en del exempel på hur lärarna kan öka elevernas inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. Det kan till exempel vara elevers deltagande i arbetslagsträffar eller på hur skolan skall organiseras för att underlätta arbetet med elevinflytande. Intervjuerna visar att de flesta av lärarna har samma synsätt på elevinflytande. De följer de styrdokument som styr arbetet i skolan. Det finns en del mindre skillnader mellan kärn- och karaktärsämneslärare, men lärarna behöver mer stöd och fler redskap för att utvecklas och kunna söka nya vägar för sitt arbete med elevinflytande. Det var till exempel inte många av de jag intervjuade som reflekterat över elevers deltagande i arbetslagsmöten. Slutsatsen är att de som arbetar i skolan måste våga ta steget framåt och på ett modernt sätt arbeta vidare med elevinflytande. För att lyckas med detta behövs utbildning i elevinflytande, bra samarbete i arbetslaget och en aktivt stödjande skolledning. Nyckelord: Arbetslag, Barn- och fritidsprogrammet, elevinflytande, gymnasiet, lärarperspektiv
|
3 |
Barn- och fritidsprogrammet VS Vård- och omsorgsprogrammet : Vilket program skall en blivande LSS – boende arbetare välja?Reymers, Jeanette January 2012 (has links)
Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.
|
4 |
”Men asså demokrati, jag vet inte hur jag ska förklara det men typ att alla, typ, får vara med. Eller, ja jag vet inte.” : BF-elevers upplevelse av en demokratisk värdegrundGunnarsson, Angelica January 2020 (has links)
Elever som utbildas inom Barn- och fritidsprogrammet har ett viktigt kommande uppdrag somansvariga för demokratifostran enligt läroplanen. Att de också undervisas om demokratiskvärdegrund i utbildningen gör denna målgrupp extra intressant att undersöka. Syftet med dennastudie är att undersöka hur elever på Barn- och fritidsprogrammet upplever utbildningen föroch genom en demokratisk värdegrund som den uttrycks i kursplaner och läroplanen. Utifråntvå teoretiska perspektiv, demokrati genom deliberativa samtal och demokrati som socialhandling har eleverna intervjuats i fokusgrupper. Genom en fenomenologisk analysmetod harfyra övergripande teman utkristalliserats, grundläggande värden, delaktighet och inflytande,ställningstaganden och ansvarstaganden. I relation till de teoretiska perspektiven omdeliberativa samtal och demokrati som social handling framträder också berättelsen omvänskapens betydelse för demokratiskt förhållningssätt. Studiens resultat bekräftar tidigareforskning om deliberativ undervisning inom yrkesprogrammen. Studiens resultat kan användasför att diskutera undervisning för och genom demokratiska arbetsformer, framförallt av läraresom undervisar inom pedagogik och pedagogiskt arbete.
|
5 |
Vem väljer utbildningen?Nylander, David January 2008 (has links)
SammanfattningNylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen. Enligt Skolverket (2007) är det fler flickor som väljer Barn- och fritidsprogrammet och därför är det intressant att undersöka vad eleverna tror är orsaken till den ojämna könsfördelningen. Arbetet syftar också till att ta reda på vad eleverna anser att deras utbildning har för status. Den metod som använts är till största delen en kvalitativ metod. För arbetet har en enkätundersökning med 50 elever och sex intervjuer med elever på Barn- och fritidsprogrammet genomförts. Med hjälp av dessa metoder har framkommit att elever väljer Barn- och fritidprogrammet för att de är intresserade av programmets innehåll men att flickor i större utsträckning än pojkar väljer programmet av könsocialisation enligt min tolkning. Eleverna menar att det går flest flickor på programmet för att utbildningen leder till yrken där barn är centrala. I dessa yrken är det nästan enbart kvinnor som arbetar. Eleverna anser att deras utbildning har en låg status bland gymnasieprogrammen.
|
6 |
Manliga pedagoger, var är ni?Jönsson, Maria, Nyström, Linda January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka manliga elevers och studie – och yrkesvägledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det låga antalet manliga sökande till Barn – och fritidsprogrammet. Inför vår studie funderade vi på olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som går på Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvägledare på olika högstadieskolor.Vi gjorde även en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i ämnet. Genom sammanställande av intervjuerna och vår litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet är så få.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att pojkarna upplever den information de får angående sitt gymnasieval som bristfällig. Vår reflektion kring detta slutar vid frågan; kan ungdomarna ta till sig den information de får? Vidare kan vi konstatera att våra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur på programmet är att föredra.
|
7 |
Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om utbildningens framväxt i Norrköping / Focus on the Child - and Recreation Programme : A Study of its Origin and Development in NorrköpingGustavsson, Viola January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.</p><p>I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.</p>
|
8 |
Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om utbildningens framväxt i NorrköpingGustavsson, Viola January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument.</p><p>Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning.</p><p>I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt.</p><p>Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.</p>
|
9 |
Mot målen på Barn- och fritidsprogrammet : En studie om hur lärarer ser på och arbetar med förankring av mål och betygskriterier hos elevernaUnger, Susanne January 2009 (has links)
<p>Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.</p><p>Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.</p><p>I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.</p><p>Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.</p><p>Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.</p><p>Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.</p>
|
10 |
Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om utbildningens framväxt i Norrköping / Focus on the Child - and Recreation Programme : A Study of its Origin and Development in NorrköpingGustavsson, Viola January 2007 (has links)
Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.
|
Page generated in 0.0772 seconds