This qualitative document study aimed to examine how the district court has judged the visitation rights for children subjected to violence at home; in accordance with the Children and Parents Code chapter 6, section 2a and 2b. Therefore a qualitative content analysis was used to analyse cases of visitation in 14 district court sentences. The sociology of childhood constituted the study's theoretical perspective. The research identified weaknesses in how the district court interpreted and applied the principles of the child's best interest and participation. The need for close and quality contact seemed apparent to the district court, while the need of protection was assessed with more flexibility and contextuality. The result also found that the violence was occasionally disregarded and the consideration of children's opinions varied. Additionally, the child's participation was limited to consultation alone. These shortcomings could lead to children being forced to undergo visitations with a violent parent. / Den här kvalitativa dokumentstudien syftade till att undersöka hur tingsrätten, utifrån föräldrabalken 6 kap. 2a och 2b §§, bedömde umgängesrätten för barn som hade utsatts för våld i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av 14 tingsrättsdomar i mål om umgänge. Barndomssociologin utgjorde studiens teoretiska perspektiv. Resultatet identifierade brister i hur tingsrätten tolkat och tillämpat principerna om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet. Det framstod som att tingsrätten betraktade behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna som självklart, medan behovet av skydd bedömdes mer flexibelt och kontextuellt. Resultatet belyste också att tingsrätten ibland bortsåg från våldet och att barnets åsikter beaktades i varierande omfattning. Barnets delaktighet begränsades dessutom till enbart konsultation. En konsekvens av dessa brister var att barn riskerade att tvingas till umgänge med en våldsam förälder.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus. Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study. Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law. Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus. Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study. Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law. Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms.

The purpose of this law-sociological study was to, on the basis of the District Court's decree to single custody, analyze the District Court’s comprehensive ideas and fall-oriented interpretations of the concept of the best interest of the child and the way they are constructed in connection with the District Court's application of the new law regulation of 6kap. 5§ FB regarding collaboration between parents. Our empirical data consisted of ten decrees to single custody. The decrees were examined and analyzed on the basis of social constructionism as a theory and the idea-analysis as the study's method. Legal sources such as law and its legislative history and the law inSwedenandScandinaviain general, with both domestic and international previous research, gave us initial knowledge in the area which gradually grew during the study. Results show that sweeping presumptions for single custody, with vague connections between single child's best interest and decisions about single custody based on the parents' lack of cooperation, can be glimpsed in several of the judges' texts. The District Court’s ideas/interpretations of the concept of the best interest of the child reach for the most part in the decrees where an individual assessment has been made.

The aim of this study was to analyse how Swedish courts reason about the child's best in custody and access disputes. We have assumed different themes to analyse our empirical data, these themes were the child's best interests, perspective on the child's best interests, child's perspective, children as subjects or objects and finally the right of the child or the child's best interests. Our empirical data have consisted of 15 City Court and Court of Appeal judgments of the Swedish courts handed down in 2015. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to our issues. We have used a discourse analysis where the intention was to study how the court reason about the child’s interests and what statements that gets preference and what gets excluded in the assessment. Our theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and his discourse concept. We have used the concept of his theory in our analysis, but also extracted the theoretical concepts from previous research. The result shows that the Court's assessment of what is in the child’s best interest is based primarily on a professional and adult perspective on the child's situation. The individual child's perspective was excluded and the Court was principally talking about children's needs and interests in general. The result also showed that children were seen as objects and not as participants in the majority of the cases.

Föreliggande kvalitativa studie visade professionellas beskrivning av hur barnets röst framförs vid nätverksmöten. Studien beskrev även vad som påverkar och vem som bedömer barnets deltagande på ett nätverksmöte. Tio terapeuter vid barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra Sverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. En slutsats är att nätverksmöten så gott som alltid kan anpassas så att barnet kan närvara. Resultatet innehåller därmed inte bara beskrivningar av metoder och tekniker, som kan hjälpa barn att höras, utan också reflektioner kring mötets utformande, för att överhuvudtaget möjliggöra barnfokus. I undersökningen framkom det känslomässiga klimatets betydelse för att barnets röst ska framföras och bli hörd. En annan slutsats är att barnet inte bör närvara i alla möten. Det framkom viss osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret i bedömningen av barnets delaktighet. / The present qualitative study showed descriptions from professionals, how the voice of the child was carried forward during network meetings. The study also described what is influencing and who is judging the child’s participation in a network meeting. Ten therapists at the child- and youth psychiatry department in south-east Sweden were interviewed by means of a semi-structured question guide. One conclusion is that network meetings almost always may be adapted in a way that the child is able to attend. Hence, the result does not only include descriptions of methods and techniques which may assist in listening to the child, but also reflections around the structure of the meeting, in order to, on the whole enabling a child focus. In the investigation an emotional climate appeared to be important in order for the voice of the child to be carried forward and to be understood. Another conclusion was that the child should not attend in all meetings. There appeared some uncertainty about who has the ultimate responsibility in the judgement of the participation of the child.

Syftet med denna uppsats är att få en kvalitativ uppfattning av lärares erfarenheter av barnkonventionens implementering i skolan. Genom kvalitativa intervjuer med 11 lågstadielärare i årskurs 1-3 undersöks skolans implementering av barnets rättigheter. Studiens resultat analyseras utifrån implementeringsteorin och tyder på att det finns brister i undervisning både gällande barnets rättigheter inom skolan men även i lärarutbildningen. Det råder en otydlighet i de rådande riklinjerna kring vad som skall behandlas i undervisning om barnets rättigheter. För att lärare skall ha förutsättningar för en god implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter behöver läraren först och främst förstå barnkonventionen, vilket kräver att den direkta styrningen är entydig. För att läraren skall kunna implementera barnkonventionen i skolan behövs mera resurser. Om läraren förstår barnkonventionen och har tillräckliga resurser så har läraren goda förutsättningar för att barnkonventionen genomsyrar dennes handlingsätt förutsatt att läraren i fråga vill det.

Denna studies syfte var att undersöka hur barnrättsperspektivet diskuteras i domslut gällande vårdnadstvister samt hur stor vikt barnets bästa har i slutligt domslut. Även att undersöka om det finns några likheter och skillnader i motiveringen och domslutet sedan FN:s konvention om barns rättigheter blev en del i svensk lagstiftning. I studien har följande frågeställningar besvarats: Hur diskuteras barnrättsperspektivet i vårdnadstvister och hur stor vikt läggs vid barnets bästa i slutligt domslut? Hur har användandet av barnrättsperspektivet förändrats sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning samt vilka likheter och skillnader finns i motiveringar och domslut i vårdnadstvister? I studien har åtta domslut från tidsperioden 2016–2019 samt åtta domslut från 2020–2023 analyserats genom en jämförande kvalitativ innehållsanalys samt ur ett barndomssociologiskt perspektiv och ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat har visat på likheter i tidsperioderna gällande hur stor betydelse ska tillskrivas till faktorer som vårdnadshavarnas samarbete och föräldrarnas förmåga att skydda barnet från en hotfull och skadlig miljö. Likheter gällande saknade diskussioner kring barnets anknytning och barnets delaktighet förekommer även i båda tidsperioderna. Resultatet har visat på utmärkande skillnader i tidsperioderna då det skett en ökning av barnperspektiv i domslut, både genom barnets inkludering och hur barnets åsikter beaktas och tillmäts betydelse. Resultatet påvisar även en reducering gällande diskussionen om barnets anknytning till föräldrarna efter att barnkonventionen blev del av svensk lag. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på en smärre förändring gällande barnperspektivet i de domslut som studerats, sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning. / The purpose of this study was to examine how the best interests of the child are discussed in the judgment of the court regarding child custody cases and how much impact the child's best interest has in the final judgment. Also, to examine similarities and differences in the inquiry and final judgment since the United Nations Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish law. The following questions were answered in the study: How is the child rights perspective discussed in custody cases and how much importance is given to the best interests of the child in the final judgment? How has the use of the child rights perspective changed since the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law and what similarities and differences are there in justifications and judgments in custody cases? In the study, eight verdicts from 2016-2019 and eight verdicts from 2020-2023 have been analyzed through comparative qualitative content analysis and discussed within the theoretical framework of childhood sociology and sociology of law. The results of the study have shown similarities in the periods regarding how much importance should be attributed to factors such as the cooperation of the guardians and the parent's ability to protect the child from a threatening and harmful environment. Similarities regarding missing discussions about the child's attachment and the child's participation also occur in both periods. The results have shown significant differences in the time periods when there has been an increase in the child's perspective in judgments, both through the child's inclusion and how the child's opinions are considered and given importance. The results also show a reduction in the discussion of the child's attachment to the parents after the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law. In summary, the study's results point to a minor change regarding the child perspective in the verdicts studied, since the United Nations Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law.

Esmeralda, som även kom att kallas ”lilla hjärtat”, påträffades avliden hos sina biologiskaföräldrar kort efter att vården av henne enligt LVU upphörde. Som ett resultat av Esmeraldastragiska öde presenterades reformen lex lilla hjärtat, vilken resulterade i flertal lagändringarsom trädde i kraft den 1 juli 2022. Denna studie syftar till att undersöka om och i sådant fall ivilken utsträckning lex lilla hjärtat har fått betydelse för rättstillämpningen. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och med dokument i form av domarsom behandlar upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 § som datainsamlingsmetod.Domarna valdes ut genom ett målstyrt urval och bearbetades genom en tematisk analys. Deteoretiska utgångspunkter som använts i studien är rättssociologi, socialkonstruktivism ochbarndomssociologi. Resultatet från studien visar att lex lilla hjärtat har fått betydelse förrättstillämpningen, dock inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till förväntade effekter.Inledningsvis har det konstaterats att lex lilla hjärtat har medfört aktualiserade krav vidupphörande av vård enligt LVU 2 §. Fortsättningsvis har barnrätten fått en förstärkningmedan beaktandet av föräldrarnas intresse snarare har försvagats. Däremot visar studien attdet fortsatt föreligger brister i hänsynstagandet som görs till principen om barnets bästa samtbarnets perspektiv. / Esmeralda, also called “lilla hjärtat” was found dead at her biological parents house shortlyafter the care of her under the Care of Young Persons Act, ended. As a result of Esmeralda'stragic fate the reform “lex lilla hjärtat” was presented. This led to several changes in the lawthat came into effect on July 1 2022. The purpose of this study is to examine whether and towhat extent “lex lilla hjärtat” has had an impact on the application of law. This study hasbeen based on a qualitative method with documents consisting of verdicts that process thetermination of the care of young persons act, as the data collection method. The verdicts wereselected through a purposive selection and processed with a thematic analysis. The theoreticalperspective that has been used in this study is sociology of laws, social constructivism andchildhood sociology. The result of the study show that “lex lilla hjärtat” has had an impact onthe application of law, although not the expected level of impact. First of all, “lex lillahjärtat” has resulted in higher requirements regarding the termination of the care of youngpersons act. Furthermore the children's rights have been strengthened while the parents'interests have gotten a weakened position. However, this study shows that there is still a lackof consideration to the principle of the best interest of the child and the child's perspective.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.