Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på? Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala. Neutral eller inte har utredaren ändå störst makt att påverka en barnavårdsutredning. Vid genomförandet av studien har jag använt mig av diskursanalys som metod. I studien ingår 14 st barnavårdsutredningar som alla avslutats de senaste två åren och lett till åtgärd enligt SoL eller LVU. Jag har använt mig av kritisk social teori, genusteori och empowerment för att analysera resultatet. Samtliga teorier liksom den diskursteoretiska metoden har ett maktperspektiv såväl som ett generellt kritiskt perspektiv och utgår alla från förutsättningen att människan är en social konstruktion snarare än ett biologiskt och förutbestämt väsen.

Den första januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Den svenska lagstiftaren har redan vidtagit åtgärder för att transformera barnkonventionen i svensk rätt och det har konstaterats att svensk rätt överensstämmer med barnkonventionen. Trots detta har det i flera rapporter och studier visats att barns möjlighet att vara delaktig enligt barnkonventionen artikel 12 och rätt att få sitt bästa beaktat enligt artikel 3 inte tillgodosetts i tillräcklig utsträckning i frågor som rör deras omsorg. Uppsatsens syftar till att ur ett rättssociologiskt perspektiv utreda varför barn inte alltid tillåts vara delaktiga i tillräckligt utsträckning i frågor som rör dem. Detta görs genom att sätta artikel 3.1 och artikel 12 i relation till de svenska lagarna föräldrabalken, socialtjänstlagen och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Författaren konstaterar att det föreligger normkonflikter mellan barnkonventionens bestämmelser och svensk lag samt att det inom respektive lag föreligger normkonflikter mellan olika bestämmelser. Det argumenteras för att detta är ett resultat av att lagstiftaren inte givit en tillräcklig vägledning i hur barnkonventionens artiklar ska tolkas i svensk rätt. Vidare framförs att barns möjlighet att vara delaktig begränsas av att svensk lagstiftning präglas av ett starkt skyddsperspektiv gällande barn. Vårdnadshavares bestämmanderätt inom socialtjänsten lyfts även som en bidragande faktor för varför barn inte tillåts vara delaktiga. Det föreslås att lagstiftaren genomför en reform på området med identifierade normkonflikter som utgångspunkt för att lösa denna problematik. Detta för att socialtjänstens beslut ska grundas på bra underlag samt för att ge barn en tydlig rätt till delaktighet.

Denna studie syftar till att undersöka hur förvaltningsrätten resonerar kring och använder begreppet barnets bästa i LVU-domar. Bakgrunden ligger i att Barnkonventionen trädde i kraft januari 2020 varpå barnets bästa som begrepp blivit aktuellt i dagens debatt då det är en viktig aspekt som ska beaktas i alla beslut som rör barn samtidigt som ingen kan riktigt säga vad det innebär. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys gjorts på tio LVU-domar från förvaltningsrätten. Det huvudsakliga resultatet har varit att förvaltningsrättens resonemang om barnets bästa grundas i en samlad bedömning utifrån ett flertal aspekter såsom barnets behov, barnets vilja, vårdnadshavares intressen samt samhällets interventioner. Alla dessa delaspekter är i sig grundade i godtyckliga bedömningar som vuxna gör av vad som anses vara det bästa för barnet. Studiens viktigaste slutsatser är att det är socialnämndens utredning som ges mest vikt i förvaltningsrättens bedömning av barnets bästa, medans barnens och vårdnadshavarnas viljor som nästan uteslutande går emot förvaltningsrättens beslut inte prioriteras lika högt. Barnets egna synvinkel ges förhållandevis lite utrymme i resonemangen och därför kommer inte barnperspektivet till uttryck till fullo i praktiken. Godtyckligheten i barnets bästa innebär både ett potentiellt äventyrande av rättssäkerheten såväl som en nödvändig aspekt av begreppet för att samhället ska kunna skydda barns hälsa och utveckling.

Ger svensk rätt skydd mot barnäktenskap?

Barnets bästa och barnperspektiv är centrala begrepp inom Barnkonventionen som blevsvensk lag den 1 januari 2020. Studiens syfte är att studera socialsekreterares ochfamiljebehandlares konstruktioner av barnets bästa och barnperspektiv för att kunnaidentifiera vilka diskurser som omger professionellas tal. För att kunna analysera hursocialsekreterare och familjebehandlare konstruerar begreppen barnets bästa ochbarnperspektiv tillämpas den foucauldianska diskursanalysen. Därmed har jag intervjuat femsocialsekreterare och familjebehandlare som arbetar med barnrelaterade frågor inomsocialtjänsten. Resultatet visar att bedömningen av barnets bästa konstrueras utifrån fleradiskurser som betonar professionellas perspektiv på att bedöma barnets situation, därprofessionellas kompetens ges stor betydelse. En annan diskurs som framträder ikonstruktionen av barnets bästa är familjediskursen som betonar barnets beroende av enfamilj. Även konstruktioner av barnperspektiv utgår främst från vuxnas perspektiv på barnetssituation där barnperspektiv konstrueras som dels en generell föreställning om barnens världoch dels som vuxnas uppfattningar om barnets enskilda situation. I studiens resultat lyfts framolika motsättningar som uppstår i relation mellan barnets behov och barnets vilja. I studienframgår också att barnet görs till ett subjekt eller objekt beroende på vilken diskursprofessionella talar utifrån.

This essay investigates the meaning and content of the principle of the best interests of the child from a legal historical perspective. Primarily, the meaning of the principle is discussed on the basis of housing, social interaction and care, where the best interests of the child must be decisive in every decision regarding children according to Chapter 6. § 2 a of the Parental Code (1949: 381). What is interesting about the principle of the best interests of the child is that the principle is constantly changing and reflects society’s prevailing ideas about which needs are particularly important to meet with the child. Therefore, it is generally not possible to establish what the principle of the best interests of the child means, since an individual assessment is required where each child has different needs depending on the circumstances of the individual case. Since the principle reflects its current time, it is interesting to investigate how the meaning of the principle has changed over time, and in relation to how the view of children and their needs has changed throughout history up to our days. Based on relevant legal cases, the essay investigates the principle of the best interests of the child was already established in Swedish law in the early 1900s, the so-called “child’s century”, after which the meaning and content of the principle has been given. The results of the survey show that the best interests of the child have existed since the beginning of the 20th century, but are discussed to a lesser extent compared with later in the time when the best interests of the child have been given a more established role in determining family law issues. In addition, society’s view of women and men in their parenting has also influenced the determination of what is the best interest of the child and who is most appropriate to meet the child’s needs. / Denna uppsats utreder innebörden och innehållet av principen om barnets bästa utifrån ett rättshistoriskt perspektiv. Främst diskuteras principens innebörd utifrån boende, umgänge och vårdnad där barnets bästa ska vara avgörande i varje beslut gällande barn enligt 6 kap.  2 a § föräldrabalken (1949:381). Vad som är intressant med principen om barnets bästa är att den är i ständig förändring och speglar samhällets rådande idéer kring vilka behov som är särskilt viktiga att tillgodose hos barnet. Därför går det inte att generellt fastslå vad principen om barnets bästa innebär eftersom det krävs en individuell bedömning där varje barn har olika behov beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom principen speglar sin samtid är det intressant att utreda hur principens innebörd förändrats över tid, och i relation till hur synen på barn och deras behov har förändrats genom historien fram till våra dagar. Baserat på relevanta rättsfall utreder uppsatsen om principen om barnets bästa redan var etablerad i svensk rätt i början av 1900-talet, det så kallade ”barnets århundrande”, därefter vilken innebörd och vilket innehåll principen har givits. Resultatet av undersökningen visar att barnets bästa har funnits sedan 1900-talets början, men diskuteras i mindre utsträckning jämfört med längre fram i tiden där barnets bästa har fått en mer etablerad roll vid avgörandet av familjerättsliga frågor. Dessutom har samhällets syn på kvinnor och män i deras föräldraskap också påverkat avgörandet av vad som är barnets bästa och vem som är lämpligast att tillgodose barnets behov.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av begreppet ”barnets bästa” och barnkonventionen. Studien synliggör hur förskollärares barnperspektiv påverkar deras uppfattningar av begreppet ”barnets bästa”. Frågeställningarna i denna studie innefattar hur förskollärare uppfattar begreppet ”barnets bästa” samt hur de uppfattar sig arbeta utifrån begreppet och barnkonventionen. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts där fem förskollärare deltagit. Utifrån förskollärarnas svar har ett resultat skrivits fram och tolkats utifrån det sociologiska perspektivet och utifrån barnperspektiv samt barns perspektiv. Resultatet visar på att barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa” är komplext och att förskollärarna menade att mer kompetens kring barnkonventionen önskades. De beskrev flera konkreta situationer och dilemman som kontinuerligt uppstår i deras förskoleverksamheter när ”barnets bästa” ska beaktas.

No description available.

The aim of this study has been to get an understanding of how social secretaries interpret and work with the principle of the best interests of the child. The study has been based on three questions. First, how do social secretaries describe the best interest of the child. Second, what do social secretaries possibly describe as difficult in an assessment of the best interest of the child. Third, how can the social secretaries' interpretation of the best interest of the child be understood. The previous research has been selected to gain an understanding of the principle of the best interests of the child. The study is based on six qualitative semi structured interviews with social secretaries, who actively work in individual and family care. The study is based on a hermeneutic approach and the empirical data for the study have been analyzed based on Lipsky´s (2010) theory of street level bureaucrats and concept of discretion. The analysis and results are divided into five themes. The themes presented are: a varied description of the child's best interest, the implication of having room for interpretation in childcare investigations, the importance of children's participation in child care investigations, social secretaries perceived difficulties in assessing the child's best interests, and the importance of the Convention on the Rights of the Child as a law. The results of the study show that several factors are considered when social secretaries consider the best interests of the child as a principle. The largest factors are the current legislation, text templates from government agencies, the child's participation and the social secretaries`discretion. The social secretaries point out that it is important to see the child's individual needs and that this should play a central role in the investigation process. In summary, the social secretaries state that the principle the best interests of the child is therefore not possible to define in general, but is instead defined and applied individually for each child.

Hur bedömer rättsväsendet vad som är barnets bästa när barnets bästa är unikt för varje barn? År 2020 inkorporerades FN:s konvention om barnets rättigheter in i svensk lag. Året därpå instiftades en lag om barnfridsbrott där man också argumenterade, utifrån barnkonventionen, att lagen bör finnas. I detta arbete har jag använt mig av grundad teori när jag analyserat de allra första domarna gällande barnfridsbrott. Domar är offentliga handlingar och jag har därför kunnat få tag i datan genom att kontakta olika tingsrätter. Syftet har varit att granska om och hur tingsrätterna talar om barnets bästa. Vidare har jag undersökt om tingsrätternas domar möjliggör trygga förhållanden under uppväxten för barnet. “Barnets bästa” som begrepp är något mycket subjektivt och flexibelt. Detta problematiserar det hela. Tidigare forskning har visat att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa och att när detta trots allt gjorts har det inte gjorts uttryckligen. Efter att ha analyserat domarna kunde jag konstatera att inte i ett enda av dessa uttrycktes något om begreppet “barnets bästa”. Samtidigt har tingsrätterna ändå lyckats ge barnet åtminstone kortsiktiga förutsättningar för trygga uppväxtförhållanden. De flesta som hade åtalats blev också dömda. Majoriteten av de åtalade blev dömd till fängelse. Resultatet av mitt arbete står i linje med tidigare forskning där man sett att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa.