Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling. Personalgruppen och  dess sammansättning är en påverkansfaktor i processen att utveckla givande möten.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan organiserar verksamheten utifrån barngruppens storlek och sammansättning för att skapa en verksamhet där barnen ges möjlighet till lärtillfällen. Vilka ställningstaganden tar pedagogerna när de organiserar verksamheten och vad är deras syfte med de val de gör? Denna studie bygger på metodtriangulering vilket i detta fall har inneburit observationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. I den här studien är resultatet bearbetat med inspiration av hermeneutiken, vilket innebär att den insamlade datan endast har tolkats och försökt förstås. Studien har genomförts på två olika kommunala förskolor i en kommun i mellan Sverige. Resultatet visar att enligt pedagogerna så har gruppens sammansättning större betydelse än antalet barn i gruppen. Utifrån sammansättningen av barn så väljer pedagogerna att organisera verksamheten så att det på olika sätt skapas lärtillfällen för barnen. Pedagogerna väljer i första hand att organisera barngruppen utifrån ålder för att lättare kunna anpassa aktiviteterna så att barn ges möjlighet till utveckling och lärande i en inspirerande lärmiljö. Något som framkom i resultatet var att barns vistelsetid på förskolan var en bidragande orsak till vilka ställningstaganden pedagogerna tog vid indelning av barngruppen. Vi hoppas med denna studie kunna inspirera verksamma pedagoger till att förstå vikten av att dela barnen i mindre grupper under dagen, för att på så sätt ge varje barn tid och möjlighet till utveckling och lärande. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

Skolverket gick 2017 ut med att barngrupperna var mindre än vad de varit på 25 år. Detta kan vara en följd av att Skolverket gick ut med nya riktlinjer om barngruppens storlek 2016. Men det kan även vara så att Skolverkets rapport om Barngruppers storlek i förskolan, från 2016 kan vara ett resultat av de minskade barngrupperna. Men vilka fördelar för barns lärande har de mindre grupperna fått?Syftet med studien är att undersöka på vilka olika sätt möjligheterna till kommunikation har främjats av att arbeta i mindre barngrupper. Det för att peka på kvalitetsfrämjande faktorer som leder till att det pedagogiska arbetet i förskolan utvecklas.Vi har gjort en kvantitativ studie med enkät som metod där 32 av 43 tillfrågade förskollärare deltog. Enkäten bestod av tio frågor med fasta svarsalternativ där förskollärarna kunde motivera sitt svar genom att komplettera med fri text på en av dem och sen avslutades enkäten även med en öppen fråga. Resultatet i vår studie visar att när förskollärarna som deltagit i undersökningen arbetar i mindre grupper, upplever majoriteten en ökad kommunikation. De upplever att färre barn i grupperna gett dem ökade möjligheter till kommunikation och interaktion med barnen, som i sin tur kan leda till lärande.I vår analys har vi försökt att se samband mellan de mindre barngrupperna och den ökade kommunikationen och vad det är som har gjort att kommunikationen i verksamheten i så fall har ökat. Forskning visar på att kommunikation är en förutsättning för lärande, vilket även Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori innefattar. Därför har vi valt att i studien ha ett utvecklingsekologiskt perspektiv där vi utgår från Bronfenbrenners fyra olika nivåer. De visar på hur olika faktorer direkt eller indirekt påverkar människan genom samspelet mellan dessa olika nivåer.

Vårt intresse för barngruppens storlek grundar sig i tidigare erfarenheter vi fått med oss från våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) och tidigare arbete, där våra tankar väcktes kring barngruppens storlek och om detta påverkar barnens samspel och lärande. Studiens syfte är att belysa barngruppens storlek och undersöka dess betydelse utifrån förskollärares röster av att arbeta mot läroplandens strävansmål, i relation till barns samspel och lärande. Vi har utgått ifrån frågeställningarna, upplever förskollärare att barngruppens storlek har betydelse för deras arbete med att uppnå läroplanens strävansmål och vilka perspektiv beskriver förskollärarna för att möjliggöra barnens samspel och lärande i stora respektive små barngrupper. För att få syn på förskollärares uppfattningar användes en kvalitativ metod i form av en semistruktuerad intervjuguide, som transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i sociokulturellt perspektiv där vi kan se att lärande sker i sociala samspel. Studiens resultat visar att barngruppens storlek tillsammans med fler faktorer påverkar förskollärarnas arbete med läroplanen och för att möjliggöra samspel och lärande i barngruppen. Slutsatsen är att barngruppens storlek är komplext och inte kan skiljas från sitt sammanhang och den aktuella barngruppen.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar: - Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskollärare? - Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare? - Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan? Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

Det finns idag inte mycket forskning som handlar om stora barngrupper i förskolan.  Den forskning som finns visar att en mindre barngrupp ger bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande.  Studiens två frågeställningar var: Hur upplever förskollärare barngruppens storlek i den förskola de arbetar på? Hur upplever förskollärare det pedagogiska arbetet i den barngrupp de arbetar i? De två frågeställningarna besvarades genom kvalitativ forskningsmetod som bestod av sju intervjuer. I metoden användes även en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning som 20 förskollärare besvarat. Alla förskollärare som varit med i denna studie arbetar i södra Sverige. Svaren från enkätundersökningen användes som en jämförelse med svaren från intervjuerna. Fenomenologi och fenomenografi har använts som teoretiska metoder för den kvalitativa undersökningen. Fenomenografi har använts som ett forskningsverktyg för att förstå och tolka respondenternas svar gällande det undersökta fenomenet. Med hjälp av fenomenologins begrepp tolkar och analyserar vi respondenternas svar för att försöka skapa en förståelse och en helhet för denna studie.  Resultatet och slutsatsen från vår studie visar att förskollärarna upplevde att de ges rätt förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. Samtidigt uttryckte flertalet av förskollärarna att barngruppen upplevdes som för stor.

Vårt syfte med denna studie var att studera förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i relation till barngruppsstorlekar i förskolans verksamhet. Vi genomförde en kvalitativ studie då vi intervjuade tio förskollärare för att ta del av deras uppfattningar om hur det fungerar i deras verksamheter. Vi såg tidigt under studiens gång att förskollärarna såg delaktighet och inflytande som två likvärdiga begrepp. De menar att utan delaktighet kan man inte få inflytande och utan inflytande kan man inte få delaktighet. Studiens resultat visade på att barns möjlighet att delta under demokratiska former i verksamheten påverkas i stora barngrupper, samt att förskollärarnas arbetssätt och förhållningssätt är av stor betydelse. Ett exempel på detta är att barns perspektiv kommer i skymundan då pedagogerna inte hinner med samtal och kommunikation med barnen. Likaså framkom det att värdegrundsarbetet i förskolan är en viktig aspekt för att barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande, då ett fungerande värdegrundsarbete leder till en bra pedagogisk verksamhet. Något som respondenterna ansåg var svårt i de stora barngrupperna. / Our purpose of this study was to study preschool teachers' perceptions of children's participation and influence in relation to group sizes in preschool. We conducted a qualitative study where we interviewed ten preschool teachers to find their views on group sizes in their schools. We saw early in the study that the preschool teachers saw participation and influence as two equivalent concepts. They argue that without the participation one cannot have influence and without influence one cannot get participation. Study results showed that children's opportunity to participate democratically in preschool was affected in large groups, as well as preschool teachers working methods and approach is of great importance. An example of this is that the children’s sense of perspective is not fully fulfilled when the teachers don’t have time for conversation and communication. Likewise, it emerged that values in the preschool is an important aspect for children to be given the opportunity to participate and influence, since good values leads to good educational activities. The teachers felt that there were difficult to sustain good values in large groups of children.

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue’s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue’s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size. The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines. A qualitative approach was used including six interviews in Stockholm. The result of this research shows that the six pedagogue´s concluded that the size of a children´s group can vary according to circumstances but 15 - 18 children are recommended and that is also supported by TSNAE. There is no exact recommendation for an ideal group size from TSNAE, but their guidelines for a group size is based on that children will development on an optimal way. For the pedagogue´s will be able to hear and listen to all children, the pedagogue´s think that it´s important that this can be done if the children group is divided in smaller groups during the day. This is also important for the interaction and to have discussions with the children. It is difficult to individualize the children if they are too many children in the group.    TSNAE general advice for quality says that the children´s group should be suitable size. The size will be according to the preschools prerequisites.