SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och uttrycks på ett flertal olika sätt. Våld kan förekomma i parrelationer, mellan partner, föräldrar och barn, mellan släktingar och andra närstående och i både hetero- som homosexuella förhållanden. En skattad siffra är att en av tre kvinnor har upplevt våld i nära relation någon gång under livet och 35 procent kvinnor har erfarenheten av våld under sin livstid. I Sverige gjordes 17 000 anmälningar år 2016 om våld där gärningspersonen hade en nära relation med offret. De karakteristiska tecken för den som utsätts för våld är att de har en nära relation och starka känslor till förövaren. Detta försvårar möjligheten för den våldsutsatta kvinnan att göra motstånd. Det framkommer att kvinnor som blir våldsutsatta i en nära relation med sin partner tappar självförtroendet och isolerar sig från familj och vänner. Kvinnor som blir våldsutsatta under sin graviditet har en inre rädsla av att utsättas ytterligare för våld om det talas med vårdpersonalen. Därav upplever många utsatta kvinnor i denna situation en osäkerhet och en otrygghet att tala om våldet i hemmet.  Syftet: Att beskriva hur våld i nära relation påverkar en graviditet samt våldsutsatta gravida kvinnors önskemål om stödinsatser från barnmorskan.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna som valdes var baserade på både kvalitativa och kvantitativa studier som söktes via databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2002-2017. De valda artiklarna granskades och värderades i enlighet med Sophiahemmet högskolas riktlinjer. Urvalet av artiklarna genomfördes på ett systematiskt tillvägagångssätt och sammanställdes genom en integrerad analys metod.   Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman, dessa var Moderns påverkan av våld, Barnets påverkan av våld och Mötet med vården och kvinnans coping av våld. Till dessa kunde olika underteman identifieras. Till Moderns påverkan av våld utskildes underteman: Riskfaktorer, Den allmänna påverkan, Fysiska påverkan och Psykiska påverkan. Till Barnets påverkan av våld utskildes underteman: Det allmänna påverkan och den fysiska/psykiska påverkan. Till den tredje huvudteman Mötet med vården och kvinnans coping av våld utskildes underteman: Vårdpersonalens oavsiktliga fel, Coping samt Önskemål och stödinsatser från barnmorskan. Det ett flertal studier påvisade en negativ samband mellan våld under graviditet och kvinnans livskvalitet. Våldet under den prenatala perioden är associerade med en rad ogynnsamma fysiska och psykologiska samt mentala hälsoproblem. Därmed har ett flertal studier nämnt att våldsutsatta gravida kvinnorna har upplevt en mer negativ syn på både graviditeten och förlossningen. Slutsats: Denna litteraturöversikten pekar på att oavsett vilken form av våld det är så påverkar det kvinnans livskvalitet och barnets utveckling under graviditeten och efter förlossning negativt. Det krävs att barnmorskorna ställer frågan om våld vid deras besök på mödravårdscentralen oavsett om kvinnan nekar till våld. Den vetenskapliga evidensen på att kvinnan är i starkt behov av barnmorskans stöd och information har bevisats behövas.

Bakgrund: Barnmorskans roll under en födsel är att genom sin kompetens göra bedömningar och ge den vård som underlättar för en säker födsel. Barnmorskan roll är att informera, stödja och uppmuntra den födande. Stöd under födseln kan ges antingen intermittent eller kontinuerligt. Kontinuerligt stöd under födseln bygger på handlingar för känslomässigt välbefinnande, åtgärder för fysisk komfort samt hjälp för den födande att framföra sina åsikter och önskemål. Kontinuerligt stöd under födandet betyder att den stödjande personen närvarar i stort sett hela tiden. Syfte: Syftet med metasyntesen är att studera barnmorskors erfarenhet av att ge kontinuerligt stöd under födseln. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt efter kvalitetsgranskning ingår 16 artiklar i metasyntesens resultat Resultat: I resultatet framkommer att närvaro är en förutsättning för ge kontinuerligt stöd. Genom närvaro kan en tillitsfull relation byggas till den födande och stödpersonen vilket skapar trygghet. Barnmorskans olika erfarenheter och kompetens har betydelse för hur kontinuerligt stöd ges och både emotionellt och fysiskt stöd är av vikt. Flertalet olika faktorer utgör hinder för att ge kontinuerligt stöd. Slutsats: Barnmorskor anser att grundläggande komponenter för kontinuerligt stöd är att bygga en tillitsfull och ömsesidig relation. Denna relation bör genomsyras av närvaro där personliga egenskaper och erfarenheter spelar en viktig roll i arbetet med att ge kontinuerligt stöd. Resultatet visar att tidsbrist och personalbrist är uppenbara hinder för att kunna ge kontinuerligt stöd. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat skulle kunna vara till stöd för barnmorskor i deras förbättringsarbete på förlossningsavdelningar när det kommer till att ge kontinuerligt stöd. Resultatet skulle också kunna vara stöd till vårdmodeller som bygger på att barnmorskor ska kunna ge kontinuerligt stöd. Det skulle även kunna användas organisatoriskt i syfte att öka möjligheterna att ge kontinuerligt stöd och därigenom på sikt förbättra barnmorskors tillfredsställelse med sitt arbete och ge en tryggare miljö för de födande.

Bakgrund: Antalet förstföderskor som använder sig av EDA har ökat och idag använder dryga hälften EDA under förlossning. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som förlossningsvården har att tillgå. EDA vid förlossning är dock förknippat med biverkningar och risker. Barnmorskor har en viktig roll att ge information och undervisning om smärtlindring till gravida kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning. Metod: Studien genomfördes och analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstföderskor. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i två huvudkategorier; EDA är en metod med fördelar och nackdelar och Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt, med tre, respektive två, tillhörande underkategorier. Konklusion: Kvinnornas kunskaper varierade, och många var osäkra. De hade behov av olika information om EDA på flera olika sätt. De upplevde att det varken fanns tid eller möjlighet för diskussion om EDA med barnmorskor, vilket kunde bidra till en känsla av att inte ha fått tillräckligt med information. Barnmorskor behöver därför blir bättre på att erbjuda förstföderskor information om EDA, men även annan smärtlindring som används under förlossning, förslagsvis genom uttökad tid på MHV. / Background: The number of primparas who use EDA has increased, and today more than half of them use EDA during childbirth. It is the most effective method of pain relief that is available in maternity care. EDA during childbirth is, however, associated with side effects and risks. Midwives have an important role to provide information and education about pain relief to pregnant women. Purpose: The purpose of this study was to investigate primiparas knowledge and need of information about EDA during childbirth. Method: The study was conducted and analyzed by qualitative content analysis method with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight primiparas. Results: The analyzed interviews resulted in two main categories; EDA is a method with advantages and disadvantages and Primiparas need different information in different ways, with three and two associated subcategories. Conclusion: The women's knowledges varied, and many were unsure. They needed different information about EDA in several different ways. They felt that there was neither time nor opportunity for discussion about EDA with midwives, which could contribute to a feeling of not having received sufficient information. Midwives must therefore improve in offering primiparas information about EDA, but also other forms pain relief used during childbirth, suggested by extended time at maternal health care.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom att barnmorskorna saknade kunskap omkring hemförlossningar samt hade fokus på risker, säkerhet, kontroll och krav, vilket påverkade tilliten till kvinnors förmåga att föda barn. Detta grundar sig bland annat i att barnmorskornas förhållningssätt till hemförlossningar påverkas av en fokusering på medicinska interventioner och en misstro till den normala förlossningen samt att barnmorskorna ansåg att kvinnor i dag har stora krav och kontrollbehov vid en förlossning. Barnmorskorna påpekade att det var en trygghet med den tekniska beredskapen samt övervakningen som finns på sjukhusen, vilket de påtalade att de skulle sakna att ha tillgång till vid en hemförlossning, vilket gjorde dem ovilliga till att arbeta med hemförlossning. För att bevara barnmorskekunskapen och förankring i en ”naturlig” fysiologisk process, bör man bara använda teknik samt göra inventioner i de fall då det är speciellt eller medicinskt befogat. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle, ökande migration ställer krav på den befintliga vårdstrukturen. Fler kvinnor med ursprung från andra länder och med annan bakgrund är gravida och besöker Mödrahälsovården. Språkbegränsningar och kulturella skillnader påverkar synen på hälsa och ohälsa. Brist på information, kommunikation och förståelse för det talade och skrivna språket kan leda till missförstånd och osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att möta utrikesfödda gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska språket. Metod: En kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjustudie användes. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes med tolv barnmorskor verksamma inom Mödrahälsovården på två Kvinnokliniker i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns språkliga och kulturella möjligheter såväl som svårigheter i mötet. Tre huvudkategorier framkom; Kunna förmedla och ta emot information belyste hur möjligheten att förmedla och ta emot information påverkades av kvinnornas kunskap och erfarenheter, tillgång och användning av kommunikationshjälpmedel samt relationens betydelse. Uppleva andra kulturer belyste det barnmorskorna upplevde annorlunda och barnmorskornas reaktioner samt kulturella skillnader i förhållandet till familj och närstående. Professionens och organisationens betydelse belyste arbetssituationen för barnmorskorna, vilka strategier de använde sig av samt behov av reflektion och utveckling. Konklusion: Svårigheter med ömsesidigt informationsutbyte kunde leda till osäkerhet. Kvinnorna riskerade att inte få adekvat vård och stöd. Kulturell kompetens ökade möjligheten att möta individen. Barnmorskors resurser var inte tillräckliga varken tidsmässigt, kompetensmässigt eller emotionellt. Kollegor var främsta samtalspartners och stöd, även behov av handledning fanns. Väl avsatt tid och tillgång till auktoriserade tolkar skulle kunna bidra till en säkrare vård och bättre arbetssituation.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

<p><strong>Aim </strong>The aim of this study was to investigate the attitudes of midwives and gynaecologists at youth health clinics about their own thoughts of risks with unprotected oral sex and testing of orally contagious sexually transmitted infections (STI). The aim was also to investigate the level of knowledge of oral STIs. One further aim was to examine what they thought about the level of knowledge about oral STIs among adolescents and how common unprotected oral sex is within this group and if oral STIs/oral sex is brought up in the form of information or questions during STI-testing.</p><p><strong>Method </strong>Seventy-five youth health clinics all over Sweden were randomly chosen. A questionnaire was sent by mail to the clinics. It included questions about attitudes, knowledge about STIs and information exchange. A midwife or a gynaecologist was asked to fill out the questionnaire. The answers were analysed in the statistical programme SPSS.</p><p><strong>Results </strong>The percentage of answers was 76 % (57/75).  One third of the clinics had guidelines for oral STI-testing. Those clinics were more often testing for oral STIs, informing and asking adolescents about oral STIs. Seventy-nine percent responded that they always or sometimes informed adolescents who were tested for STIs about risks with unprotected oral sex. Almost everyone thought that the knowledge about oral STIs was insufficient among health care staff.  Staff working at clinics with guidelines more often thought that they had sufficient knowledge about oral STIs than those without guidelines. All respondents thought unprotected oral sex was common among adolescents. Eight out of ten were in favor of oral STI-testing being performed more often. The overall attitude was that adolescents should be given more information of the risks of STIs when practising unprotected oral sex. <strong></strong></p><p><strong>Conclusions </strong>Practise of unprotected oral sex involves a risk of transmission of oral STIs. Youth health clinics need to be more actively informing adolescents about it. There is a lack of national guidelines for testing of STIs in Sweden. The majority of youth health clinics did not have any local guidelines for oral STI-testing. Guidelines on oral STI-testing are needed for achieving a more evidence-based care in testing and informing about oral STIs.</p><p><strong>Keywords; </strong>Oral sex, STI, testing, midwives, attitudes.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar. Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.

Aim The aim of this study was to investigate the attitudes of midwives and gynaecologists at youth health clinics about their own thoughts of risks with unprotected oral sex and testing of orally contagious sexually transmitted infections (STI). The aim was also to investigate the level of knowledge of oral STIs. One further aim was to examine what they thought about the level of knowledge about oral STIs among adolescents and how common unprotected oral sex is within this group and if oral STIs/oral sex is brought up in the form of information or questions during STI-testing. Method Seventy-five youth health clinics all over Sweden were randomly chosen. A questionnaire was sent by mail to the clinics. It included questions about attitudes, knowledge about STIs and information exchange. A midwife or a gynaecologist was asked to fill out the questionnaire. The answers were analysed in the statistical programme SPSS. Results The percentage of answers was 76 % (57/75).  One third of the clinics had guidelines for oral STI-testing. Those clinics were more often testing for oral STIs, informing and asking adolescents about oral STIs. Seventy-nine percent responded that they always or sometimes informed adolescents who were tested for STIs about risks with unprotected oral sex. Almost everyone thought that the knowledge about oral STIs was insufficient among health care staff.  Staff working at clinics with guidelines more often thought that they had sufficient knowledge about oral STIs than those without guidelines. All respondents thought unprotected oral sex was common among adolescents. Eight out of ten were in favor of oral STI-testing being performed more often. The overall attitude was that adolescents should be given more information of the risks of STIs when practising unprotected oral sex. Conclusions Practise of unprotected oral sex involves a risk of transmission of oral STIs. Youth health clinics need to be more actively informing adolescents about it. There is a lack of national guidelines for testing of STIs in Sweden. The majority of youth health clinics did not have any local guidelines for oral STI-testing. Guidelines on oral STI-testing are needed for achieving a more evidence-based care in testing and informing about oral STIs. Keywords; Oral sex, STI, testing, midwives, attitudes.

No description available.