Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Titel: Barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening                                                                                               Författare: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde                                                                                                Kurs: Examensarbete i Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, RP720A, 15 högskolepoäng                                                                                                    Handledare: Elisabeth Hertfelt Wahn och Stina Thorstensson                                                                                                  Sidor: 19                                                                                                  Månad och år: augusti, 2015                                                                                                Nyckelord: barnmorskor, upplevelser, stöd, våldsscreening, våld i nära relationer. Bakgrund: Våld i nära relation drabbar kvinnor i alla världens länder och alla samhällsklasser. Cirka 30 procent av de kvinnor som levt i en parrelation har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner. Mörkertalet antas vara stort. I Sverige finns det idag inga nationella våldsscreeningsinstrument endast rekommendationer. Forskning visar att barnmorskor upplever tidsbrist, bristande kunskap och avsaknad av stöd i våldsscreeningsarbetet. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening på barnmorskemottagning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sju barnmorskor intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett bra stöd från kollegor stärker barnmorskors tillit till sin egen förmåga att ge stöttning till en våldsutsatt kvinna. Barnmorskorna beskrev ett väl fungerande samarbete mellan andra professioner och instanser men frustration över att den hjälp som erbjöds i teorin inte alltid var tillgänglig. De önskar mer utbildning och kontinuerligt för vidareutveckling och bibehållande av sin kompetens. Rekommendationer och riktlinjer från verksamheten samt våldsscreeningsintrument upplevdes underlätta våldsscreeningsarbetet. Tidsbrist beskrevs som en försvårande faktor. Konklusion: Våldsscreeningsarbetet är komplext och kräver rätt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan kollegor, olika instanser och professioner. Verksamheter behöver ge barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna arbeta hälsofrämjande. / Title: Midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence                                                                                                       Department: School of Health and Education, University of Skövde                                                                                                    Course: Master Degree Project in Midwifery, 15 ECTS                                                                                                    Author: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                   Supervisor: Elisabeth Hertfelt Wahn and Stina Thorstensson                                                                                                     Pages: 19                                                                                                     Month and year: August 2015                                                                                                   Keywords: midwives, experiences, support, screening for violence, domestic violence. Background: Domestic violence affects women in all countries and all social classes. Approximately 30 percent of women who have lived in a relationship have been exposed to physical and/or sexual violence by their partner. Unreported cases are presumably many. In Sweden no national violence-screening instrument exists, only recommendations. Research shows that midwives experience lack of time, knowledge and support when screening for domestic violence.                                                     Aim: To examine midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence at an antenatal care unit. Method: This study had a qualitative approach. Seven midwives where interviewed. The interviews where analyzed based on a qualitative content analysis. Result: Support from colleagues strengthen midwives’ confidence in their ability to provide support to abused women. They described a well-functioning cooperation between other professions and agencies, but frustration that the help offered in theory, was not always available. The midwives requested more education and that it should be given continuously to improve and maintain competence. Recommendations and guidelines from the workplace and screening instruments were perceived as facilitating, lack of time was described as an aggravating factor. Conclusion: Screening for domestic violence is complex and requires the right competence and a well-functioning cooperation between colleagues, other agencies and professions. Antenatal care units need to give midwives the right conditions in order to promote health

Background The complications of getting affected by perineal ruptures by giving birth can cause anxiety and consequences that affect the daily life of the woman. Over ninety percent of Indonesian midwives had neither acquired any basic skills nor received any further professional development training in this area during the three years following their graduation. The main risk factors for perineal ruptures are instrumentally terminated childbirths, nulliparous and a high birth weight of the baby. The midwife has a major impact on the women's further risk of suffering from a perineal rupture. Perineal protection can play a significant role to reduce perineal ruptures.   Aim The aim of the study was to describe midwives experience of perineal ruptures preventive work in Indonesia.   Method This study is based on a MFS in Indonesia. The method chosen was a  qualitative interview study with unstructured interview questions  In total, fifteen midwives were interviewed. Data was analyzed using qualitative content analysis.   Findings During the analysis three categories were identified; The preventive work to protect the perineum, Midwives experience and knowledge of perineal rupture and Factors that increase vaginal ruptures. Six subcategories were identified; Support perineum by hand, To not proceed too fast, Learning by doing, Factors midwife can affect, Factors women can affect and Other factors that may affect.   Conclusion Indonesian midwife's grip to prevent perineal ruptures are similar to what the authors are educated in Sweden. Knowledge and experience appear to be limited due to the midwive´s small number of vaginal births. Midwives emphasized the importance of education and information in their work with perineal protection. They all claimed that if no perineal protection was used, it was more likely for the woman to get a grade three or four rupture. The midwives in Indonesia didn’t use warm compresses and did only use one birth position, Lithotomy position, the women laying on her back. To further make a progress in the midwives preventive work against perineal ruptures is to educate and empower Indonesian midwives knowledge. This is an important aspect due to the large number of midwives with poor experiences. / Bakgrund Att drabbas av en perinealbristning vid förlossning kan orsaka ångest och ge konsekvenser som påverkar kvinnors dagliga liv. Över nittio procent av de Indonesiska barnmorskorna saknar fortfarande grundläggande färdigheter och professionell kompetensutveckling inom området tre år efter examen. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av en perinealbristning är instrumentell förlossning, att vara förstföderska och barnets födelsevikt. Barnmorskan har stor påverkan för kvinnans risk att drabbas av en perinealbristning. Perinealskydd har en stor betydelse för att minska perinealbristningar.   Syfte Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenhet av perinealbristningar[ och det förebyggande arbetet i Indonesien.   Metod Denna studie bygger på en MFS (Minor field study) fältstudie i Indonesien. Den valda metoden var en kvalitativ intervjustudie med ostrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades femton barnmorskor. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Under analysen identifierades tre kategorier; Det förebyggande arbetet för att skydda perineum, Barnmorskans erfarenhet och kunskap om perinealbristningar samt Faktorer som ökar perinealbristningar. Sex underkategorier identifierades; Stöd perineum för hand, Långsamt framfödande, Träning ger färdighet, Det barnmorskan kan påverka, De faktorer kvinnan kan påverka och Andra faktorer som kan påverka perinealbristningar.   Slutsats Den indonesiska barnmorskans perinealskydd för att förhindra bristningar är liknande de perinealskydd barnmorskan är utbildad att tillhandahålla i Sverige. Kunskap och erfarenhet verkar däremot vara begränsad på grund av barnmorskans få assisterade vaginala födslar i Indonesien. Barnmorskorna som intervjuades betonade vikten av utbildning och information i deras arbete att tillhandahålla perinealskydd. De hävdade att om inget perinealskydd används, är det mer sannolikt att kvinnan drabbas av en grad tre eller fyra bristning. Barnmorskorna i Indonesien använder inte varma kompresser och de använder enbart en förlossningsställning, Lithotomy positionen, kvinnan liggandes på rygg. För att ytterligare göra framsteg i det förebyggande arbetet är det nödvändigt med ytterligare kompetensutveckling för de indonesiska barnmorskorna. Detta är en viktig aspekt på grund av de stora antalet indonesiska barnmorskor som inte har tillräckligt med erfarenhet.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att möta oplanerat gravida kvinnor på ungdomsmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval om sex barnmorskor från ungdomsmottagningar i Mellansverige intervjuades individuellt i semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier; vara flexibel, ta hänsyn och skapa trygghet. Barnmorskorna var tvungna att vara flexibla i mötet med oplanerat gravida kvinnor utifrån kvinnornas varierande kunskaper, deras reaktioner samt vikten av att ge kvinnorna tid att reflektera över sin situation. Det fanns utmaningar för barnmorskorna att ta hänsyn till i mötet med oplanerat gravida kvinnor med kulturella och socioekonomiska olikheter, att arbeta under tidsbrist samt hur barnmorskorna förhöll sig professionell. Kvinnornas stöd från anhöriga och vänner var varierande, barnmorskorna blev då ett viktigt stöd för att skapa trygghet. Barnmorskorna kände sig kompetenta genom sin tidigare erfarenhet vilket ingav dem trygghet. Konklusion: Att stödja oplanerat gravida kvinnor på ungdomsmottagning var barnmorskorna trygga med tack vare sin tidigare erfarenhet. Barnmorskorna kände att de bidrog med information och stöd, men själva efterfrågande de hospitering för fortsatt erfarenhetsutveckling. Barnmorskorna önskade avsätta mer tid för gravida unga kvinnor.

Bakgrund: Enligt studier kan möten med föräldrar som föder barn som inte lever framkalla sorg, skuld och stress hos vårdpersonal och stöd är något som efterfrågas. Trots behovet finns begränsad forskning om vilket typ av stöd som behövs. Syfte: Syftet med studien var att identifiera barnmorskors och undersköterskors behov av stöd samt vilket typ av stöd de behöver vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever. Metod: Åtta barnmorskor och fem undersköterskor fördelade i tre fokusgrupper intervjuades på en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Semistrukturerade frågor ställdes utifrån en intervjuguide. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och fem kategorier identifierades. Temat var: Viljan att göra gott. Kategorierna var: Kollegialt stöd, Verksamhetsstöd, Utbildning, Handledning och Reflektion samt Att vara oerfaren. Slutsats: Behovet av stöd varierade men samtliga deltagare ansåg att de fanns för varandra som stöd samt upplevde behov av kontinuitet i möten med föräldrarna och någon typ av utbildning. Fasta handledningstillfällen där deltagarna kunde träffas tvärprofessionellt önskades. Deltagare med lång erfarenhet av förlossningsvård kände sig tryggare i möten med föräldrar som föder barn som inte lever, än de med kortare erfarenhet. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna leda till att stöd implementeras i verksamheten, vilket på sikt kan leda till att drabbade föräldrar får ett bättre bemötande. / Background: According to research health professionals are feeling grief, guilt and stress when they meet parents giving birth to stillborn babies. They are in need of support but research about what kind of support is limited. Aim: To identify midwives’ and assistant nurses’ need of support and what kind of support they need meeting parents giving birth to stillborn babies. Method: Eight midwives and five assistant nurses were interviewed and distributed in three focus groups. They were asked semi-structured questions based on a questionnaire. The analysis method was qualitative content analysis. Results: One theme and five categories were identified. The theme was: The will to do good. The categories were: Collegial support, Education, Support from the hospital management, Tutorial and Reflection and To be inexperienced. Conclusion: The need of support varied but all participants considered they were there for each other as a support and a need of continuity and education in their meetings with parents. They also wished for tutorials with regular occasions where they could meet with different professions in a group. Those participants with longer experience from childbirth care felt more secure in their meetings with parents giving birth to stillborn babies, compared with those with shorter experience. Clinical application: The study could lead to support being implemented in maternity units, which in the end could lead to better treatment for the affected parents.

Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av att samtala med ungdomar om sexuellt överförbara infektioner (STI). Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta barnmorskor rekryterades genom bekvämlighetsurval och blev inbjudna till studiedeltagande. Barnmorskorna intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Att vara vägledare och Att utmanas som vägledare. Barnmorskor kan ge råd och stöd utifrån ungdomars frågor, kunskapsbehov och oro. Barnmorskor kan då använda sig av olika strategier. Barnmorskor har en medvetenhet om det ansvar barnmorskeprofessionen innebär och uttrycker en önskan om utbildning. Det kan vara utmanande att samtala med ungdomar där barnmorskor bemöter olika beteenden och attityder. En komplexitet kan vara att ha både positiva och negativa upplevelser i samtalet med ungdomar. Barnmorskor behöver vara flexibla och anpassa samtalet efter individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Konklusion: Det kan vara både lätt och svårt att samtala med ungdomar om STI. Ungdomar kan vara mer öppna än vuxna, men utmaningen kan bli att bemöta olika beteenden och attityder. Då kan det vara framgångsrikt av att använda olika strategier. Ungdomars frågor, oro och kunskapsbehov kan variera beroende på individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Barnmorskor är medvetna om sitt ansvar samt behov av utbildning.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Background: Within the Stockholm County Council returned in 2013 around 68 percent of the women to the antenatal clinic for a check-up after childbirth. Earlier studies show that new mothers want greater support from maternal health care and do not always know where to seek care. Aim: The aim of this work was to investigate whether the use of a standard model describing midwifery care and procedures for the postpartum check-up could affect the number of women who return to Södermalms clinic. A further aim was to compare the midwife and the patient's perspective, about what were included and discussed at this postpartum check-up. Method: This study had a descriptive quantitative research approach. How and when the woman contacted, and what topic the midwife discussed with the woman during the postpartum visit, was well described in a flowchart. 112 women were enrolled in the study and the project could be evaluated on the basis of data from the Pregnancy Registry and a control group corresponding to the intervention group was appointed. Results: Registered data showed an increased number of women who returned to Södermalms clinic postpartum, in the control group, there was no increase in the percentage of women who came to postpartum visits. There was a difference between the midwife and the woman's perception of what was discussed at the postpartum visit, particularly around the   information about the ruptures and the pelvic floor muscle, there was a discrepancy.  The midwives participating in the study preferred after completion of the study a more structured working model, where the postpartum visits were clarified. Conclusion: There may be advantages to use a standard model describing the midwifery care and procedures for the postpartum visits. The midwives preferred to book in the woman's postpartum check-up during her last pregnancy visit and were more satisfied with the new approach.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att hantera separation mellan mor och barn efter kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tolv barnmorskor från två förlossningskliniker i Mellansverige genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Utifrån sex subkategorier framkom tre kategorier ur resultatet: Strävan efter att förebygga separation, omständigheter som kan påverka tiden för separation samt den professionella rollen i verksamheten. Barnmorskor strävade efter att undvika separation mellan mor och barn efter kejsarsnitt för att främja amning, anknytning och se familjen. Omständigheter som kunde påverka tiden för separation var barnmorskors arbetssituation på förlossningsavdelningen, förflyttningar samt brist på nedskrivna riktlinjer och rutiner. Konklusion: Det ses en tendens till förbättringsmöjligheter och ett behov av att utveckla tydligare riktlinjer kring hantering av separation mellan mor och barn efter kejsarsnitt. / Aim: To describe midwives’ experiences of handling separation between mother and infant after a Caesarean section. Method: A qualitative interview study was conducted with twelve midwives from two obstetric clinics in central Sweden. Qualitative content analysis was used as an analytical method. Results: Based on six subcategories, three categories emerged from the result: striving to prevent separation, circumstances that may affect the time of separation, and the professional role of the midwife. Midwives strived to avoid separation between mother and infant after a Caesarean section to promote breastfeeding, attachment, and to see the family. Circumstances that could affect the time for were the midwives' employment situation on the maternity ward, transport (of mother and infant), and lack of written guidelines and procedures. Conclusion: A tendency for improvement opportunities can be seen and a need to develop clearer guidelines on managing separation between mother and infant after a Caesarean section.

Bakgrund: Barnmorskans bemötande är av stor betydelse för kvinnans upplevelse av att känna sig trygg och hantera smärtan under latensfasen och förlossningen. Målet är att kvinnan ska vara hemma under latensfasen då sjukhusmiljön kan ha en negativ inverkan på det fysiologiska förlossningsförloppet. Mödrahälsovården har en viktig roll genom att stötta och förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att under latensfasen sökt vård på förlossningsavdelningen och sedan fått åka hem. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts och baseras på fem enskilda intervjuer med förstföderskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna kände sig oförberedda och uttryckte en okunskap om latensfasen. Bemötandet från barnmorskan på förlossningen var av betydelse för hur kvinnorna upplevde och kunde hantera latensfasen och förlossningen. Smärtsamma förvärkar och sömnbrist var de huvudfaktorer som gjorde att de besökte förlossningen. Slutsats: Studien visade att  informationen från barnmorskan på mödrahälsovården gällande latensfasen var bristfällig och behöver förbättras. Kvinnorna hade svårt att avgöra när de var i aktiv fas och skulle åka in till förlossningen. Barnmorskan på förlossningen behöver se den enskilda kvinnan och anpassa omhändertagandet individuellt. Även partner/närstående kan vara i behov av råd och stöd från barnmorskan för att lättare kunna hjälpa kvinnan under latensfasen. / Background: The midwife's attitudes are important for a woman’s experience of feeling secure and manage pain during latent phase and delivery. The goal is that the woman should be at home during latent phase, because of that the hospital environment can have a negative impact on the physiological delivery process during this phase. Maternal health care has an important role by supporting and preparing the pregnant woman for birth. Objective: To explore women's experiences of latent phase, sought care at the maternity ward, and then had to go home. Method: A qualitative study has been done and is based on five individual interviews with first-time mothers. The data were analyzed according to content analysis. Results: The women felt unprepared and expressed ignorance about latent phase. The treatment from the midwife at the maternity ward was important for the women and how they could handle their experience of latent phase and delivery. Painful contractions and sleep deprivation were the main factors that made the women visit the maternity ward. Conclusion: The study showed that the information about latent phase from the midwife at the maternal health care center was inadequate and need improvement. The women found it  difficult to determine when they were in active phase and would go into the maternity ward. The midwife at the maternity ward need to see the individual woman and adapt care individually. Partners / relatives may be in need of advice and support from the midwife to make it easier to help the woman in latent phase.