The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram barns tankar om parlamentarisk politik och samhällsfrågor utifrån deras perspektiv. Uppsatsen är av kvalitativ art och vi har använt oss både av fokusgrupp och individuella intervjuer. Vi har inspirerats av tidigare forskning där barn som medborgare och FN:s barnkonvention artikel 12 är i fokus för att öka legitimiteten i vår studie. Uppsatsen har utgått ifrån politisk teori, socialisationsprocessen, genus och gruppstyrda. Vi har fått resultat ur både grupp och individperspektiv som stärker barn som tänkande individer utan rättslig handlingsförmåga. Trots att barn inte talar vuxenspråk har de åsikter om och påverkas av den omvärld de lever i. Den grupp med barn vi har lyssnat på kunde inte mycket om politiska partier, däremot kunde de mycket om fattigdom, ebola och välgörenhet. De hade problem med partiledarnas namn, däremot berättade de för oss hur de upplever skolmiljön och gav förslag till förbättringar i skolan. Ur barnens perspektiv har vi försökt fånga essensen i deras ord. / Abstract The purpose of this paper is to highlight children’s thoughts regarding issues of society and politics. Our paper is qualitative and we´ve used both a focus group and several individual interviews. We were inspired by previous research in which children, as citizens, are in focus. We also used UNCRC article 12 in order to increase the legitimacy of our study. The thesis has been based on political theory, socialization, gender and other-directed. We have received results from groups and individuals perspective that strengthen children as thinking individuals without legal capacity. Although children do not use adult speech, they have opinions and are influenced by the society they live in. The group of children we listened to didn´t know much about political parties, they did, however, know about poverty, Ebola and charity. They had problems naming the leaders of political parties, but could tell us how they perceived the school-environment and suggested improvements while we interviewed them. We´ve tried to capture the essence of the childrens words in their perspective.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.

Uppsatsens syfte var att undersöka upplevelser hos socialarbetare inom socialtjänst och kvinnojour, vilka kommer i kontakt med barn som utsätts för våld i nära relationer, utifrån två teman; stödinsatser samt barnperspektivet. Fem socialarbetare som arbetar med barn som upplevt våld i nära relationer intervjuades. Det empiriska materialet har analyserats utifrån systemteori och handlingsutrymme. Resultatet visar att flera stödinsatser erbjuds till familjer där det förekommer våld, men enbart ett fåtal riktas mot barnet. Informanterna förmedlar vikten av samverkan samt olika aspekter av hur barnperspektivet tillämpas i arbetet. Resultatet visar även att informanterna upplever dilemman i arbetet, exempelvis kravet på föräldrarnas samtycke för att barnet ska få stödinsatser och gränslandet mellan frivillig och tvingande lagstiftning som utsätter barn för risk. Avslutningsvis redovisas informanternas upplevelser av brister och utvecklingsområden i arbetet med våldsutsatta barn. / The purpose of the thesis was to investigate experiences of social workers regarding children who has experienced domestic violence with focus on two themes; support and the child's perspective. Five professionals who work in the same municipality and are in contact with children who have experienced domestic violence have participated in qualitative interviews. The result of the interviews have been analyzed on the basis of systems theory and room for manoeuvre. The result shows that there are several support offered to families who experience violence, but only a few are directed to the child. The informants convey the importance of collaboration and various aspects of how the children's perspective is applied in work. The result also shows that the informants experience different dilemmas, such as the need for parental consent for the child to receive support and the borderland that exists between voluntary and mandatory legislation that puts children at risk of harm. Finally, the informants' experiences of deficiencies and developmental areas are reported in the work with children who have experienced domestic violence.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the child's participation in decisions regarding placement. The aim is to discover if the child's voice is heard in decisions that are about themselves. The thesis is answering the research question: Is the child given the opportunity to speak and is the child involved in decisions regarding family home placements? The undertaken method is a thematic analysis, which means a compilation of current research regarding the child's participation in decisions. To answer the research question has research published between 2000 – 2020 and two theoretical perspectives used, sense of context (KASAM) and attachment theory. This to understand the empirical data. The results of the study show that communication is considered an important part for the children to understand why they have been placed but also their relationship with social workers so that they can be heard. If the children do not get enough information they will be confused and this together with a lack of contact with the social worker leads to a poor self-esteem. Results also show by making children social actors in their lives by involving them in decision-making can strengthen their self-confidence and promote good development.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. / Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare vid enheten ekonomiskt bistånd ser på det förebyggande arbetet med barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd, för att motverka att barnen själva blir bidragstagare i framtiden. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys. Resultatet av studien visar att socialsekreterarna anser att det förebyggande arbetet bör fokusera på att arbeta med föräldrarna, genom att se till att de så fort som möjligt kommer ut i självförsörjning och ge dem stöd i att vara goda förebilder för sina barn. Vidare visar resultatet att socialsekreterarna anser att det är önskvärt att arbeta mer förebyggande, men att det behövs en omorganisation inom kommunen för att möjliggöra ett effektivt förebyggande arbete. / The purpose of the study was to examine how social workers at the unit for financial assistance look at the preventive work with families receiving financial assistance, to prevent the children from becoming beneficiaries themselves in the future. The study was based on a qualitative approach, where semi-structured interviews was used as method for data collection. Thematic analysis was used to analyse the collected material. The result of the study shows that the social workers believe that the preventive work should focus on the parents, by assisting them to as soon as possible reach self-sufficiency and support them to be good role models for their children. Further, the result show that the social workers wish to work more preventive, but that a reorganization in the municipality is required to enable an effective preventive work.

Barnperspektivet har inte alltid prioriterats i Sveriges lagstiftning och barn har heller inte alltid fått vara delaktiga i beslut gällande sig själva. Regeringen skrev en proposition med argument för att inkorporera barnkonventionen till svensk lag och den 1 januari år 2020 genomfördes detta. Denna studies syfte har varit att se hur barnperspektivet, samt barns rättigheter kommer till uttryck i propositionen till barnkonventionen, vilka argument som har använts för att motivera inkorporeringen samt hur detta kan avse påverka det sociala arbetet. Studien har tre frågeställningar formulerade utifrån syftet som har besvarats genom metoden What’s the problem represented do be (WPR), som är en analysmetod inom policyanalys, samt med ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet har visat att barnperspektivet samt barns rättigheter är centrala begrepp i propositionen samt att ett stärkande av dessa i praktiken är ett av argumenten som används för att inkorporera barnkonventionen. Deras starkaste och återkommande argument grundas i att stärka barnets rättigheter och delaktighet i beslut samt att öka barnperspektivet i myndighetsutövning. I samband med beslutet att inkorporera barnkonvention i svensk lag tillkom det nya transformeringar av befintliga lagar, vilket i sin tur påverkar det sociala arbetet, både i arbetssätt och metoder, samt i förhållningssättet gentemot barn. Ett sätt som lagstiftaren kunnat avse att påverka det sociala arbetet är genom att implementera ett ökat barnrättsbaserat synsätt, vilket ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med och för barn.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.