Syftet med studien har varit att öka förståelsen för hur barnsamtalet kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i fritidshem. Bakgrunden är upplevelsen av att barnsamtalet är alltför ostuderat som ett potentiellt kunskapsområde – i förhållande till den självklara plats den redan har i fritidshemmet. Min begränsning har varit att förstå barnsamtalet som fenomen (en områdesbeskrivning om vad barnsamtalet är) samt varför barnsamtalet vore tillämpbart i fritidshemmet. Det har inneburit en process: barnsamtalet är ett begrepp som i grunden handlar om kommunikation och samtal – men som därvid är villkorat en professionalism. Barnsamtalet har senare förståtts utifrån en fritidshemskontext. Studien har varit kvalitativ. Utifrån intervjuer med fritidspedagoger 1 så har jag gjort en tematisk analys. Dessa forskningsresultat står i förhållande till de fritidspedagogiska 2 uppdragen samt värdegrunden som yttersta förståelseram. Studiens resultat visar att den stora skillnaden mellan samtal och barnsamtal handlar om att barnsamtalet bygger på föreställda eller faktiska skillnader mellan barn/fritidhemsbarn och vuxna/pedagoger. När barnsamtalet är beskrivet som verktyg framträder tre perspektiv: ett verktyg för lärande och utveckling, ett verktyg för relationsskapande samt ett verktyg för att förstå barnet (i olika avseenden). Samtliga verktyg kan (på olika sätt) motiveras av de fritidspedagogiska uppdragen samt värdegrunden. Slutsatsen av studiens samtliga teman är att de kan förstås genom två större diskussioner: egenvärde eller utvecklingsperspektiv. Med egenvärdet avses att barnsamtalet har sitt eget värde eller syfte. Med utvecklingsperspektivet avses däremot att deltagarna i barnsamtalet i första hand kan eller bör bilda sig nya förstålelser och kunskaper (i olika avseenden).

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ”spel”och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och därmed bidra med kunskap om vilket meningsskapande som fritidshemsbarn anger kan ske på oredigerade platser utomhus kring fritidshem. Forskningsfrågorna som studien behandlar är hur fritidshemsbarns meningsskapande kan beskrivas och studeras på oredigerade platser utomhus samt vad fritidshemsbarn berättar att de gör på oredigerade platser utomhus som kan sättas i relation till deras meningsskapande. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och fritidshemsbarns perspektiv. En forskare som är intresserad av att försöka förstå vad som händer på ett specifikt forskningsområde kan använda metodansatsen Grounded Theory. Datamaterialet består av 17 samtalspromenader med fritidshemsbarn från fyra olika fritidshem. Fritidshemsbarnet tar två bilder på vad han/hon betraktade som en oredigerad plats. I datainsamlingen ingår också fältanteckningar från två observationer med två olika barngrupper på fritidshem. Fritidshemmen ligger i tre olika kommuner isödra delen av Sverige. Studien är ett kunskapsbidrag till den pedagogiska praktiken samt till forskningen om vad fritidshemsbarn gör på oredigeradeplatser utomhus kring fritidshem. Jag har med Grounded Theory skapat en grundad teoretisk modell över studiens resultat. Studiens resultat utifrån Grounded Theorys analys visar att fritidshemsbarns meningsskapande är både konstruktivt och utvecklande på oredigerade platser. Analysen ledde fram till kärnkategorin, Lekpräglad plats. Det innebar att oredigerade platser gav studiens fritidshemsbarn lekvärden när de utövar sina aktiviteter. Fritidshemsbarn berättar att de leker både traditionella lekar, temalekar och egna fantasifrigörande lekar. Fem underkategorier skapades som har olika egenskaper och relationer i förhållande till kärnkategorin. Underkategorierna är frigörande plats, aktiverande plats, rörelseutmanande plats, känslorik plats och plats för naturassociationer. Studiens slutsats belyser att studiens fritidshemsbarns lekvärld finns på oredigerade platser utomhus och leken kan främjas där samt att dessa platser är lek viktiga för dem. Fritidshemsbarn bör ha tillgång till oredigerade platser utomhus kring fritidshem eftersom olika platser ger olika meningserbjudanden. / <p>Masteruppsats på 15hp inom Masterprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning.</p>

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet. I studiens resultat har elevernas uppfattningar identifierats som olika grader av delaktighet samt satts i relation till fritidshemmets demokratiska uppdrag. Resultatet visar på en relativt låg grad av delaktighet samt att faktorer, så som kontinuitet, begriplighet och återkoppling till viss del saknas för att möjliggöra elevers inflytande. Eleverna behöver kontinuerliga situationer där de vet att får komma till tals samt återkoppling och information för att skapa en förståelse för de beslut som tas och varför. Ett medvetet förhållningssätt från fritidspedagogerna är nödvändigt för att ett demokratiskt arbete ska vara en del av fritidshemmets verksamhet. Strategier och verktyg med syfte att utveckla elevernas demokratiska kompetenser behövs för att ge eleverna goda förutsättningar att fostras till demokratiska medborgare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus. Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt. Samtliga elever är införstådda med att rastaktiviteten pågår utomhus. Inflytande på vilka aktiviteter som erbjuds har eleverna genom att de kan lämna in lappar med önskemål på till den ansvarige fritidspedagogen. Det eleverna uppger som positivt är att fritidspedagogen känner eleverna till namn och att eleverna blandas i olika årskurser. När fritidspedagogen deltar i rastaktiviteterna känner eleverna sig trygga och det gör dem lugna. Eleverna upplever stor skillnad på rasten då det inte är någon rastaktivitet, eftersom pedagoger som är rastvärdar bara hinner vakta elever och inte delta i leken. Sammanfattningsvis ser vi att den pedagogledda rastaktiviteten har framtiden för sig.