Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet   Titel: ”De tar kort på mig när jag var utklädd – men jag vet inte varför En intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation.   Engelsk titel: ”They were taking photos of me when I was rigged out – however I don´t know the reason” Children´s opinion about documentation – an interview study. Författare: Inger Palm        Handledare: Nina Modell   Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation. Hälften av barnen hade ingen uppfattning om syftet med dokumentation. Vidare framkom att få barn hade tillfrågats innan dokumentationer utfördes samt att barn uppfattade dokumentationsprocessen som något de inte var delaktiga i.     Nyckelord: Barns-perspektiv, barns-uppfattningar, dokumentation, förskola.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas. Studien utgår från barns perspektiv och barnperspektiv. Den metod som används i studien är en kvalitativ observationsstudie som utförs på en förskola där barnen är i åldrarna 4-5 år. Resultatet visar på att barnen mest leker på undanskymda vrår och de föredrar att leka med naturmaterial. Det visade sig även att barnen i den kreativa leken omvandlar materialet till sitt eget som när kastanjerna blir till köttbullar.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer. Leken är en aktivitet där barn får bestämma och som de beskriver att de har kunskap om. Att spela dataspel är också en sysselsättning som barnen anser att de har insikt i. Vidare gav barnen uttryck för att vuxna inte har tid att lyssna på det barnen säger. Barnen beskriver trygghet med att vuxna hjälper barnen genom att ge dem redskap så att de kan ta hand om sig själva. Vår slutsats utifrån resultatet är att barn uppfattar vuxna som bestämmande och skilda från barnen, samt att vuxna inger barn trygghet.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn. Observationer som stöd har använts, samtalen har även spelats in med diktafon och mobiltelefon. Barnen har intervjuats i både hem- och förskolemiljö. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av meningskoncentering, det meningsbärande i fenomen har fastställts och utifrån dessa har teman formulerats. I studien har synliggjorts att femåriga barn har tankar kring läsning och skrivning. En slutsats är att läsning och skrivning för barnet framträder som ett och samma fenomen. Det blir synligt både genom ord och genom handling att läsning och skrivning framstår som ett aktivt görande. Ännu en slutsats är att det egna jaget är tätt sammanflätat med läsning och skrivning. Vi förstår detta som att språket, skriftspråkandet och den egna identiteten är tätt sammanbundna med varandra.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer. Resultatet av studien visade att elever har uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Angående läsförståelse uttrycker elever att det inte räcker med att läsa utan att man även måste förstå det man läser. Vad gäller läsförståelsestrategier uttrycker eleverna exempel på hur läsfixarna och andra läsförståelsestrategier hjälper dem eller inte i den egna läsningen. En del elever uttrycker också betydelsen av att läsa tillsammans. I resultatet ser vi att eleverna uppfattar avkodning och förståelse som faktorer i läsprocessen. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att eleverna har förmåga att sätta ord på hur de själva uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier.

Abstract Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet, därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när det skedde i relation till skolämnena under lektionstid. Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt. I resultatet visade det sig att barn använde sig av många olika strategier för att ta sig in i leken, och i vissa fall använde de sig inte bara av en, utan bildade en serie av olika strategier när den första inte lyckades. Resultatet visade även på att exkludering ofta skedde pågrund av maktpositioner på förskolan och/eller för att barnen försökte skydda sin egen lek då andra barn sågs som hot mot leken. / The study aims to find the different ways in which children are included and excluded in the free play at preschool. Being able to play is important because it helps children in their development and learning, something the Swedish preschool curriculum highlights (Utbildningsdepartementet, 2010). We have done 13 observations on two preschools from a child’s perspective to see why children exclude each other. These observations have also served as a basis to see what methods they use to include themselves in free play. In analyzing the observations, we have used Corsaro’s (1979) 15 access rituals as a basis. The results show that children use many different strategies to include themselves in free play, and in some cases they use not only one, but form a series of different strategies if the first one fails. The results also show that exclusion often occurs because of positions of power in preschool and/or the children try to protect their own play when other children are seen as a threat to the game.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola.   Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande. Barn har möjlighet att påverka hur aktiviteter ska utformas, göra val, komma med förslag och ta initiativ. För att utveckla barns inflytande måste pedagogen våga frångå sin planering och släppa in barnen samt att erbjuda nya aktiviteter och material så barnen bygger på sin erfarenhetsbank. Om pedagogen vågar säga ja till barnen istället för nej så utvecklar det barns inflytande.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet.