Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares erfarenheter om deras uppfattningar kring hur barns delaktighet och perspektiv kan få synliggöras i verksamheten på förskolan. Denna studie genomförs för att bidra med ytterligare kunskap, då det finns en begränsad forskning kring de yngsta barnens delaktighet och perspektiv i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamling för att få ett djup i studien, där respondenternas egna berättelser har utgjort ett rikt material. Urvalet tillämpades utifrån ett bekvämlighetsurval med fem förskollärare och tre barnskötare. Kontakt med respondenterna togs både via mail och telefon. Studiens resultat redogjorde för att meningsfulla sammanhang i lärmiljön utifrån varje barns förutsättningar, samt pedagogers medvetenhet kring deras arbetssätt var avgörande faktorer för att skapa delaktighet för alla barn. Det som hindrade möjlighet till delaktighet handlade om organisatoriska villkor med exempelvis för stora barngrupper, ledningens roll eller resursfördelning. Pedagogers barnsyn framkom som ett viktigt resultat för att synliggöra barns perspektiv, där barn sågs som kompetenta, med egna intressen, erfarenheter och kunskaper. Vidare visade resultatet att barns perspektiv synliggjordes även utifrån pedagogers engagemang för barnet. Detta genom pedagogers sätt att lyssna och skapa förutsättningar för samspel och kommunikation mellan både barn och pedagogmen även mellan barn. En betydelsebärande faktor som lyftes fram för att synliggöra både barns perspektiv och delaktighet var relationen mellan barn och pedagog.

Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare kunskap gällande barns delaktighet och inflytande i förskolan och ur förskollärares perspektiv.Undersökningsmetod består av fem intervjuade förskollärare. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat har analyserats genom begreppen lekfullhet, emotionell närvaro, barns perspektiv och barnperspektiv och stödjande kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuades gör barnen delaktiga och har inflytande på förskolan genom valtavla, lyssna in barnens intresse, att barnen aktivt hjälper till och medbestämmande. Begränsningar med barnens delaktighet och inflytande uppstår när personal är borta, har möte eller vid språksvårigheter. Barnen har delaktighet och inflytande men i mindre skala. De möjligheter förskollärarna med barns delaktighet och inflytande är att barnen kommer med förslag, att de vidareutvecklar barns aktiviteter och bygger på barns motivation. Slutsatsen är ju mer närvarande förskollärarna är ju mer delaktighet får barnen och på så vis utvidgas barnens kompetens och färdigheter.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter. Samtidigt kan det förekomma situationer med styrt inflytande. Studien visar även att pedagogerna i arbetet utgår ifrån barns perspektiv och barnperspektiv. / The title of the work is Educators work with children’s influence in preschool. We have investigated how teachers work with children's influence in early childhood education, which is also the purpose of the work. The issues we have assumed is: How do teachers with influence in preschool? Are there any opportunities and constraints of working with children's influence? We have used out of previous research dealing with the influence of pre-school, curriculum history, and educators of different forms of work. Our study shows that the participating teachers work with children's influence in preschool by taking advantage of children's interests and opinions. While there may be situations with controlled power. The study also shows that educators in the work based on child's perspective and the child's perspective.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem.Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig?I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem. Därtill har vi också beskrivit fritidshem och lärande utifrån styrdokumenten och vilka förväntningar som finns på fritidspedagogen. Med stöd av tidigare undersökningar har det visat sig att kompisar och lek är det mest centrala för barnen i fritidshem. Det stämmer väl överens med vår egen undersökning. Vi har valt att undersöka två skolor för att se om det finns några skillnader. Eftersom fritidshemmens verksamhet bedrivs på olika sätt så har barnens beskrivningar varierat. Barnen tycker om fritidshem för att det är fritt och att det finns mycket att göra där. Under sammanfattningen av resultat tolkar vi barnens svar. Därefter diskuterar och analyserar vi resultatet.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i?För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor.Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka. Delaktighet känner de också i leken då de får leka tillsammans med sina kompisar.

En studie om hur barn talar om den fria leken och hur de väljer att definiera den till skillnad från annan lek. Detta har undersökts genom observationer av barnens fria lek både inomhus och utomhus samt fokusgrupper tillsammans med barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på det situerade, det kreativa samt de artefakter som finns tillgängliga. Resultatet visar att man inte talar om fri lek, varken mellan pedagoger och barn eller mellan barnen. Däremot är barnen tydliga med vad de anser att fri lek ska grunda sig i, vilket är deras egna val av lek både gällande hur och vad. Även var vilket enligt barnen i studien endast kunde ske utomhus då det inte fanns lika mycket regler utomhus. Observationerna visade att barnens fria lek, den stunden under dagen där barnen själva får välja vad de vill leka, blir påverkat av mycket. Relaterat till det sociokulturella perspektiv synliggjordes rummets förväntningar och erbjudande av artefakter och vilken påverkan det har på barnen och deras lek. Olika rum har olika syften och därför olika signaler på vad som ska ske. Materialet bidrar likväl vad och hur de leker och begränsar deras kreativitet. Utomhus däremot krävdes mer kreativitet av barnen för att använda de artefakter som finns utomhus och fantisera fram ett annat ändamål för artefakten. Det fanns heller inget situerat utomhus som gav några specifika signaler gällande vilken lek som skulle ske.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Vårt syfte med denna studie är att vi vill undersöka barns kamratkulturer. Genom våra observationer har vi fått en förståelse för hur barnen träder in i en redan pågående lek samt hur barnen skyddar sitt interaktiva utrymme (lekutrymmet och samspelet som barnen har tillsammans i leken). Vi har också upptäckt hur barnen positionerar sig beroende på vem/vilka de leker med. Barnen tolkar även vuxenvärlden och skapar därefter egna tolkningar som de använder i sina lekar. Teorin vi utgår ifrån är det barndomssociologiska perspektivet. Metoden som vi använder oss av för att samla in data är deltagande observationer och informella samtal med inspiration av en etnografisk studie. Resultatet visar att barnen använder olika tillträdes- och uteslutningsstrategier, samt att de skyddar sina interaktiva utrymmen då leken blir hotad av andra barn som försöker ta sig in i leken. I observationerna ser vi hur barnen är aktiva agenter i sin egen lek genom att barnen skapar kamratskap mellan varandra. Vår slutsats kan relateras till tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi ser en tillträdesstrategi som enligt tidigare forskning sällan fungerar, den direkta verbala strategin, men i två av våra observationer visar det sig att denna strategi fungerar.

Studien inriktar sig på att undersöka förskollärarens kvalitéer i en konfliktsituation utifrån ett barns perspektiv. Förskollärarens kvalitéer syftar i denna studie till roller, egenskaper samt uppgifter. Barns perspektiv innebär enligt Trondman (2011) att barnen ska ha rätt att ha det bra i nuet. Det vill säga att kunna tänka fritt, tala med egen röst samt bli lyssnad på. Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2013) anger att barns perspektiv representerar barnens egna erfarenheter, förståelse och uppfattningar av deras egna livsvärldar. Einarsdóttir, (2005a) anger att förvånansvärt få försök har gjorts på att undersöka vad barn anser om förskolans verksamhet. Dora W. Chen m.fl. (2001) och Nilsson (2015) anger att konflikter förekommer frekvent mellan barn i en barngrupp. Att då undersöka konflikter och förskollärarens kvalitéer ur barns perspektiv blir således en intressant kombination. I denna studie syftar begreppet konflikt till både positiva och negativa interaktioner mellan barn där det finns motsättningar i åsikter eller handlingar. Resultatet av denna studie visar att förskolläraren bär på olika ansvar så som omsorg och fostran, rättvisa, tillit till barnens egen förmåga samt att vara en närvarande pedagog. Ett annat tema som framkom var barns perspektiv om konflikter där känslor och outtalade regler har en roll i hanteringen av konflikter. Dessa i sin 1tur har betydelse för förskollärarens kvalitéer då för det första känslor har en stor roll i hur mottagliga barnen blir för en lösning eller hantering på konflikten. För det andra spelar det normativa och kulturella så som regler in i förståelsen av barnens livsvärld och på så vis påverkar det förskollärarens förhållningssätt.